Kärnkraftsfrågan kan avgöra valet i Valdemarsvik

Planerna på ny kärnkraft i Valdemarsviks kommun har blivit en tydlig politisk skiljelinje inför valet. Vänsterpartiet motsätter sig en etablering medan Sverigedemokraterna är positiva. Frågan har väckt starka reaktioner i Gryts skärgård och diskuteras flitigt på sociala medier, där både motståndare och förespråkare mobiliserar.

Projektbolaget ReFirm Målma AB har enligt Regeringskansliet ansökt om att få uppföra fyra till sex små modulära lättvattenreaktorer på fastigheten Valdemarsvik Målma 4:9, cirka elva kilometer sydost om tätorten Valdemarsvik. Den sammanlagda elektriska effekten anges till omkring 1 200–1 600 megawatt. Kärnfull Next uppger att en förstudie för Målma avslutades med positivt resultat i november 2024 och att avtal om markrättigheter slöts i januari 2025.

Den exakta placeringen inom fastigheten är fortfarande under utredning. Kärnfull Next uppger att genomförbarhetsstudien fortsätter och att en möjlig byggstart ligger 2029–2030, beroende på tillståndsprocessen. Energinyheter uppgav den 3 september 2026 att både Målma i Valdemarsviks kommun och Studsviks område i Nyköpings kommun utreds som alternativ för ett projekt med fyra reaktorer och att något slutligt platsval ännu inte har fattats.

Studsvik meddelade den 3 september 2026 att GE Vernova Hitachi Nuclear Energy och Samsung C&T har valts som strategiska partner för ett inledande svenskt projekt inom ReFirm-programmet. Planeringen omfattar fyra BWRX-300-reaktorer med en effekt på upp till 1,2 gigawatt. Enligt Studsvik är målet att den första reaktorn ska kunna tas i drift i mitten av 2030-talet.

Frågan har samtidigt fått stor betydelse i den lokala valrörelsen. I Valkompassen svarar Vänsterpartiet nej till kärnkraft i kommunen medan Sverigedemokraterna svarar ja. Vänsterpartiets Bo Franzén hänvisar bland annat till oro för miljöpåverkan. Han bedömer också att många av de personer som skulle arbeta vid en eventuell anläggning kan komma att pendla till kommunen, vilket enligt honom begränsar skatteintäkterna. Han anser dessutom att arbetstillfällen inom besöksnäringen kan påverkas negativt.

Sverigedemokraternas Niklas Malmkvist har en annan bedömning. Han ser en kärnkraftsetablering som en fråga om utveckling och arbetstillfällen i Valdemarsvik och bedömer det som osannolikt att en stor del av arbetskraften skulle arbetspendla under hela den period som projektet omfattar.

Valdemarsviks kommun fick den 16 april 2026 ett bidrag på 3,3 miljoner kronor från Naturvårdsverket för att genomföra en förstudie med anledning av den möjliga etableringen. Kommunen uppger att pengarna bland annat ska finansiera en projektorganisation samt juridisk och teknisk expertis inom miljöbalken, kärnteknik och strålskydd. Naturvårdsverket uppger att Valdemarsvik är en av nio kommuner som fått motsvarande bidrag under 2026. Resultat och erfarenheter ska redovisas senast den 15 december 2026.

Regeringen meddelade den 8 maj 2026 att Länsstyrelsen i Östergötland fått i uppdrag att ta fram ett förslag till anläggningsplan för projektet. Planen ska ge vägledning om hur mark- och vattenområden kan användas vid en eventuell kärnkraftsetablering. Förslaget ska innehålla en miljökonsekvensbeskrivning och en planbeskrivning och ska redovisas senast den 31 december 2026.

Den nya lagen om regeringens godkännande av kärntekniska anläggningar trädde enligt Sveriges riksdag i kraft den 17 juni 2026 och kan tillämpas på ansökningar som lämnats in efter den 10 mars samma år. Regeringen får enligt lagen endast godkänna en anläggning och dess anläggningsplan om den berörda kommunen har tillstyrkt både ansökan och planen. Ett kommunalt godkännande gäller i fem år.

Länsstyrelsen Östergötland uppger samtidigt att Valdemarsviks kommun redan omfattas av den cirka 100 kilometer stora planeringszonen kring befintliga kärnkraftverk. Myndigheternas beredskap inom zonen omfattar bland annat planering för utrymning och inomhusvistelse samt utdelning av jodtabletter vid en kärnteknisk olycka.

Studsvik köpte Kärnfull Next under 2026. Affärsvärlden uppgav i augusti att förvärvet belastade Studsviks kassa med 34 miljoner kronor under det andra kvartalet. Studsviks vd Karl Thedéen beskrev samtidigt kärnkraftsprojekten som en långsiktig verksamhet utan intäkter i närtid.