Unga har bara råd med 1,9 kvadrat i Stockholm

En genomsnittlig 25-åring har ekonomiskt utrymme att köpa 1,9 kvadratmeter bostad i Stockholm, enligt Riksbyggens beräkningar. Företaget uppger att Stockholm därmed har den lägsta köpkraften mätt i bostadsyta i landet. I 111 av Sveriges 290 kommuner räcker en genomsnittlig 25-årings ekonomi till mindre än tio kvadratmeter. Riksbyggens kvadratmeterindex omfattar 209 kommuner där underlaget bedömts vara tillräckligt för jämförelser.

Beräkningen för Stockholm utgår från att en 25-åring, baserat på genomsnittlig inkomst, sparat kapital och aktuella lånevillkor, kan köpa en bostad för 182 500 kronor. Riksbyggen har illustrerat situationen med en fysisk minilägenhet på 1,9 kvadratmeter. Enligt Hemnet ingår minihuset i en turnerande utställning under sommaren och hösten 2026. Motsvarande beräknade köpkraft är 3,1 kvadratmeter i Göteborg och 4,5 kvadratmeter i Umeå.

Riksbyggens beräkning för minilägenheten bygger på ett kvadratmeterpris på 95 873 kronor för enrummare i Stockholms stad, med prisuppgifter från Svensk Mäklarstatistik. I en separat redovisning den 7 augusti 2026 angav Svensk Mäklarstatistik ett genomsnitt på 90 702 kronor per kvadratmeter för samtliga bostadsrätter i Stockholms kommun under den senaste tremånadersperioden. Medelpriset var 5 384 000 kronor och priserna hade stigit med 7,6 procent på tolv månader. I centrala Stockholm var motsvarande kvadratmeterpris 120 162 kronor under maj–juli 2026, med en tolvmånadersökning på 8,5 procent.

Riksbyggen arrangerade under torsdagen en paneldebatt på Stureplan om unga vuxnas situation på bostadsmarknaden. Fem politiker från Stockholms stad deltog tillsammans med det bostadspolitiska ungdomsförbundet jagvillhabostad.nu. Riksbyggens vd Johanna Frelin beskrev den beräknade bostadsytan på 1,9 kvadratmeter som en situation som inte ger unga någon särskilt hoppfull bild av möjligheterna att köpa en bostad.

En undersökning som Kantar Sifo genomförde på uppdrag av Riksbyggen den 12–18 maj 2026 omfattade 1 099 personer mellan 18 och 34 år. Riksbyggen uppgav att var tredje deltagare i åldersgruppen 18–24 år fortfarande bodde hos en förälder. Bland de hemmaboende deltagarna mellan 25 och 34 år angav nästan varannan ekonomin som det främsta skälet.

Boverket uppgav i Bostadsmarknadsenkäten 2026 att 114 kommuner bedömer att det finns ett underskott på bostäder för ungdomar. I storstadsregionerna gjorde omkring 80 procent av kommunerna den bedömningen, jämfört med omkring 30 procent av kommunerna utanför storstadsregionerna.

I Storstockholm påbörjades omkring 9 900 lägenheter under 2025, enligt Boverket. Det var cirka sex procent färre än året innan. Kommunerna i regionen bedömer att omkring 11 050 lägenheter kan börja byggas genom nyproduktion under 2026. Boverket har samtidigt uppgett att kommunernas tidigare prognoser för Storstockholm ofta har varit betydligt högre än det faktiska byggandet.

På hyresmarknaden förmedlade Bostadsförmedlingen i Stockholm 2 258 ungdomsbostäder under föregående år. Bostäderna är vanligen mellan 20 och 40 kvadratmeter och har oftast åldersvillkor på 18–25 år, även om högre åldersgränser förekommer. Stockholmshem uppger att bolagets lediga ettor under 30 kvadratmeter reserveras för unga genom ungdomskontrakt. De kan erbjudas personer under 25 år, löper i högst fyra år och gör det möjligt för hyresgästen att behålla sin kötid hos Bostadsförmedlingen.

Reglerna för bostadslån ändrades den 1 april 2026. Regeringen meddelade att bolånetaket då höjdes från 85 till 90 procent av bostadens marknadsvärde för nya bostadsköp. Samtidigt avskaffades det skärpta amorteringskravet, vilket tidigare innebar en extra amortering för lån som översteg 4,5 gånger låntagarens bruttoårsinkomst. Finansinspektionen uppgav att myndighetens tidigare amorteringsföreskrifter och allmänna råd om bolånetak upphörde den 31 mars 2026 eftersom regleringen från den 1 april i stället omfattas av lagen om begränsning av bostadskrediter.