Karim Khan kan avsättas efter ICC-utredning

Medlemsländerna i Internationella brottmålsdomstolen, ICC, ska på fredagen besluta om Karim Khan ska avsättas som chefsåklagare. Omröstningen hålls genom sluten votering omkring klockan 15.00 lokal tid vid FN:s högkvarter i New York, motsvarande klockan 19.00 GMT.

För att Karim Khan ska avsättas krävs stöd från minst 63 av ICC:s 125 medlemsländer. Nederländernas utrikesminister Tom Berendsen har meddelat landets parlament att Nederländerna tänker rösta för ett avskedande. Inför mötet var Nederländerna det enda medlemslandet som offentligt hade redovisat sin röst.

ICC:s styrande byrå beslutade den 8 juni 2026 att Karim Khan hade gjort sig skyldig till allvarlig tjänsteförsummelse och allvarligt tjänstefel. Byrån rekommenderade därför Assembly of States Parties att avsätta honom. Beslutet grundades på en ettårig FN-utredning.

Tre externa domare hade i ett rådgivande utlåtande bedömt att bevisningen inte räckte för att styrka anklagelserna bortom rimligt tvivel. ICC:s styrande byrå frångick deras bedömning och fastställde i ett 27-sidigt beslut att maktskillnaden mellan Karim Khan och den yngre medarbetaren gjorde en sexuell relation olämplig. Byrån slog även fast att Karim Khan hade försökt hindra kvinnan från att gå vidare med anklagelserna.

Anklagelserna blev kända 2024 och gäller upprepade sexuella närmanden mot en yngre kvinnlig jurist vid ICC. Kvinnan har uppgett för CNN att beteendet började efter att hon började arbeta för Karim Khan 2023 och därefter eskalerade. Hon har beskrivit tafsande och försök till kyssar.

Kvinnan har också uppgett att hon inte vågade säga nej eftersom hon var rädd för att förlora sitt arbete och därmed sitt arbetsvisum. Hon har framhållit att den stora maktskillnaden mellan henne och Karim Khan gjorde att situationen inte kunde betraktas som jämlik.

Karim Khan, som är 56 år och har varit ICC:s chefsåklagare sedan 2021, nekar till samtliga anklagelser. Han tog administrativ ledighet och klev självmant åt sidan i maj 2025. ICC meddelade senare att han stängdes av i väntan på medlemsländernas beslut.

Karim Khans advokater Tayab Ali och Sareta Ashraph har hävdat att anklagelserna är politiskt motiverade och kan ingå i en komplott från utländska aktörer som vill misskreditera honom. De har även invänt att amerikanska sanktioner hindrar Karim Khan från att närvara och framföra sin sak vid mötet där hans framtid avgörs.

Fler än 180 palestinska och internationella organisationer har i ett gemensamt uttalande uppgett att den disciplinära processen innehåller rättssäkerhetsbrister. Organisationerna har efterlyst ett förfarande som är oberoende av politiska påtryckningar.

Organisationen Al-Haq har uppgett att ICC:s Independent Oversight Mechanism informerades om anklagelserna i maj 2024 genom en anmälan från en tredje part. Tillsynsmekanismen fick därefter även en begäran från Karim Khan.

Under Karim Khans frånvaro leds ICC:s åklagarkontor av de två vice chefsåklagarna Mame Mandiaye Niang och Nazhat Shameem Khan. Om Karim Khan avsätts måste medlemsländerna inleda en ny valprocess. Reuters har uppgett att en efterträdare inte väntas kunna utses före början av 2027.

Karim Khan har också stängts av från att verka som advokat i Storbritannien. Bar Standards Board beslutade om en omedelbar avstängning den 19 juni 2026. En interimistisk panel förlängde den 13 juli avstängningen tills tillsynsmyndigheten eller en disciplinnämnd har avslutat ärendet.

Bar Standards Board har uppgett att interimistiska avstängningar endast beslutas när myndigheten bedömer att det finns en risk för allmänheten eller klienter och när omständigheterna kan motivera ett disciplinärt åtal.

ICC utfärdade i november 2024 en internationell arresteringsorder mot bland andra Israels premiärminister Benjamin Netanyahu för misstänkta krigsbrott i Gaza. En eventuell avsättning av Karim Khan påverkar inte arresteringsorderna juridiskt, eftersom de har prövats och godkänts av domstolens domare.

Efter arresteringsordern har USA:s regering infört sanktioner mot Karim Khan och flera andra domare vid domstolen i Haag. Sanktionerna innebär inreseförbud till USA och att eventuella tillgångar i landet fryses.

USA, som inte är medlem i ICC, anklagade i förra veckan domstolen för att utgöra ett oacceptabelt hot mot USA:s suveränitet och hotade med ytterligare sanktioner. Amnesty Internationals generalsekreterare Agnès Callamard har uppgett att de planerade amerikanska åtgärderna även omfattar indragna visum, reserestriktioner och diplomatiska påtryckningar på länder att lämna eller motarbeta domstolen.

Anställda vid ICC har varnat för att förtroendet för institutionen kan skadas om Karim Khan återvänder som chefsåklagare.

Internationella brottmålsdomstolen har sitt säte i Haag i Nederländerna och inledde sin verksamhet 2002. Domstolen prövar individers ansvar för krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och folkmord. ICC skiljer sig från Internationella domstolen i Haag, ICJ, som avgör tvister mellan stater.