Jonas Gahr Støre kräver rättelse efter uppgifter om Putinsamtal

Norges statsminister Jonas Gahr Støre bestrider uppgifter om innehållet i ett telefonsamtal med Rysslands president Vladimir Putin och Finlands president Alexander Stubb. Norge och Finland har begärt att tidningen Financial Times ska korrigera sin rapportering. Tidningen har avvisat begäran och meddelat att den står fast vid sina publicerade uppgifter.

Bakgrunden är en artikel där Financial Times, med hänvisning till tre anonyma källor, beskrivit hur Putin ska ha ägnat merparten av ett 90 minuter långt samtal åt att undervisa de nordiska ledarna om rysk historia. Jonas Gahr Støre tillbakavisade beskrivningen i en intervju med norska Verdens Gang på onsdagskvällen.

Støre uppgav att deltagarna hade ungefär lika stort utrymme under samtalet och att en del av tiden gick åt till tolkning. Han motsatte sig därmed uppgifterna om att den ryske presidenten skulle ha dominerat diskussionen med en historisk genomgång.

Norges statssekreterare Bhanuja Rasiah vid statsministerkansliet bekräftade att Finland på både Norges och Finlands vägnar kontaktade Financial Times med en begäran om rättelse. Rasiah uppgav samtidigt att Putin bland annat hade diskuterat utvecklingen i Europa från 2014 fram till i dag.

Financial Times har emellertid meddelat Verdens Gang att redaktionen inte avser att ändra sin rapportering. Därmed står tidningens uppgifter mot de norska och finländska företrädarnas beskrivning av samtalet.

Kontakten med Putin ägde rum den 27 oktober och genomfördes från Helsingfors. Finlands presidentkansli meddelade att Alexander Stubb och Jonas Gahr Støre gemensamt hade tagit initiativet. Samtalet följde på ett möte i Oslo den 20 oktober och hade förberetts i samråd med Ukraina.

Enligt Norges statsministerkansli deltog de båda nordiska ledarna som representanter för Finland respektive Norge, inte som företrädare för Europa som helhet. Under kontakten betonade de vikten av stabilitet och förutsägbarhet i Östersjöområdet och nordområdena.

Jonas Gahr Støre uppgav att en av avsikterna med samtalet var att direkt framföra europeiska ståndpunkter till den ryske presidenten. Bland frågorna som togs upp fanns ryska angrepp mot energianläggningar och fartyg som transporterar spannmål. Möjligheterna till fångutväxlingar behandlades också.

Finlands president Alexander Stubb beskrev vid en pressträff den 27 oktober kontakten som ett försök att få Ryssland att delta på allvar i kommande fredsförhandlingar. Han framhöll att direkt dialog med den ryske presidenten var ett sätt att stödja den diplomatiska processen.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj bekräftade att han hade informerats av de båda nordiska ledarna efter samtalet. Zelenskyj uppgav att Stubb och Støre hade krävt konkreta ryska åtgärder för att begränsa angreppen mot Ukrainas energiförsörjning och annan infrastruktur.

Alexander Stubb betonade dessutom vid sin pressträff att Finland inte förhandlar om Ukrainas framtid utan ukrainsk medverkan. Enligt den finländske presidenten hade Zelenskyj fått en redogörelse för samtalets innehåll.

Även EU-kommissionen hade informerats om kontakten i förväg. Det bekräftade kommissionens chefstalesperson Paula Pinho vid en pressträff den 28 oktober. Hon underströk att Europeiska unionens gemensamma hållning om en rättvis och varaktig fred måste ligga fast även vid direkta kontakter med Putin.

Från rysk sida möttes initiativet av en avvisande reaktion. Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov ansåg att samtalet inte hade tillfört något nytt. Kreml framhöll samtidigt sin ståndpunkt att en eventuell fredsuppgörelse måste ta full hänsyn till ryska intressen.

Jonas Gahr Støre uppgav att han inte räknade med att något färdigt fredsavtal skulle kunna nås före årsskiftet. Däremot pekade han på fångutväxlingar och frågor om export av spannmål och energi som områden där diplomatiska framsteg skulle kunna vara möjliga.

Parallellt pågår förberedelser för ytterligare diplomatiska kontakter. Volodymyr Zelenskyj meddelade den 28 oktober att ett trepartsmöte mellan Ukraina, USA och Ryssland planerades i Abu Dhabi. Målsättningen var att mötet skulle genomföras senast den 10 november.

Vid en pressträff den 29 oktober uppgav EU-kommissionens chefstalesperson Paula Pinho att kommissionen ännu inte hade några nya besked om upplägget för nästa förhandlingsmöte. Hon framhöll att fredssamtalen förs genom flera olika former av diplomatiska kontakter och på skilda politiska nivåer.