Jokkmokk planerar miljoninvestering i fryshus trots juridiska invändningar

Jokkmokks kommun har avsatt pengar för ett nytt industrifryshus samtidigt som ekonomin visar ett miljonunderskott. Investeringen har väckt frågor om kommunens möjligheter att finansiera en anläggning som ursprungligen efterfrågades av ett enskilt företag. Vänsterpartiet ifrågasätter satsningen och en juridisk granskning pekar på begränsningar i kommunallagen.

I kommunstyrelsens budgetförslag finns 300 000 kronor avsatta för projektering under 2027. Ytterligare 3 miljoner kronor anges som nettoinvestering för 2028. Projektet har fått beteckningen Prioriterad politiken.

Bakgrunden är att Kvickström Charkuteri AB i Näsberg behöver mer utrymme för kylförvaring. Företaget kontaktade kommunen med en förfrågan om ekonomiskt stöd genom att kommunen skulle uppföra ett fryshus som verksamheten därefter kunde hyra.

Advokatbyrån Kaiding har granskat frågan i ett juridiskt promemoria. Där framgår att kommunallagen som huvudregel förbjuder individuellt riktat stöd till företag, om inte synnerliga skäl föreligger. En kommunal investering av det aktuella slaget måste därför genomföras på marknadsmässiga villkor eller utformas så att flera företag får möjlighet att använda anläggningen.

Kommunalrådet Roland Boman, Företagarna i Jokkmokks kommun (FJK), uppger att projektets inriktning har ändrats. Tanken är numera att fryshuset ska vara tillgängligt för flera företag inom livsmedelsbranschen, inte enbart för charkuteriverksamheten.

Roland Boman bedömer att minst tre företag kan vara intresserade av att hyra utrymme. Han uppger också att hyresvillkoren ska vara affärsmässiga och att investeringen ska kunna betalas tillbaka inom sju till tio år.

Kommunen har ännu inte gjort någon ekonomisk riskanalys av Kvickström Charkuteri AB. Enligt Roland Boman beror det på att något byggbeslut inte har fattats. Om det uppstår osäkerhet kring en större hyresgästs ekonomi kan projektet enligt honom begränsas eller avbrytas.

Charkuteriföretagets vd Magnus Kvickström, vars fullständiga registrerade namn är Kjell Magnus Kvickström, berättar att han vände sig till Roland Boman efter att företaget investerat 25 miljoner kronor i sin fabrik i Näsberg.

Magnus Kvickström uppger att fabriksinvesteringen har begränsat företagets ekonomiska utrymme. Samtidigt har verksamheten fått många nya kunder och behöver ytterligare kylkapacitet.

Han uppfattade det ursprungliga upplägget som att företaget skulle hyra fryshuset under tre år för att därefter kunna köpa anläggningen. Något bindande löfte om en sådan lösning har företaget dock inte fått, enligt Magnus Kvickström.

Kvickström Charkuteri AB bildades den 25 juli 2022 och registrerades hos Bolagsverket den 4 augusti samma år. Enligt företagsdatabasen Ratsit har bolaget sin registrerade adress på Länsmansgården, Näsberg 115, i Jokkmokks kommun.

Företagets ekonomiska redovisning visar en kraftig omsättningsökning men också ett negativt resultat. Enligt företagsupplysningsföretaget Syna ökade omsättningen med 145,6 procent mellan räkenskapsåren 2024 och 2025. Resultatet efter finansnetto uppgick 2025 till minus 5,305 miljoner kronor.

Företagsdatabasen Hitta.se redovisar rörelseintäkter på 8,81 miljoner kronor för 2025 och ett rörelseresultat på minus 5,29 miljoner kronor. Antalet anställda ökade samtidigt från fem personer 2024 till nio personer 2025.

Enligt Bolagsfakta ingår Kvickström Charkuteri AB i en koncern där Kvickström Holding AB är moderbolag. Magnus Kvickström kontrollerar mellan 50 och 75 procent av charkuteribolaget medan Linda Kvickström kontrollerar mellan 25 och 50 procent.

Företagsdatabasen Allabolag anger Kjell Magnus Kvickström som styrelseledamot och Linda Maria Kvickström som styrelsesuppleant.

Samtidigt är Jokkmokks kommuns ekonomi ansträngd. Prognosen för 2026 visar ett underskott på 6,45 miljoner kronor. Kommunen planerar dessutom att använda hela resultatutjämningsreserven på 7,62 miljoner kronor.

Trots användningen av reserven väntas balanskravsresultatet uppgå till minus 5,38 miljoner kronor. Enligt kommunallagens bestämmelser ska ett sådant underskott normalt återställas inom tre år.

Kommunens ekonomiska situation har även tidigare under året föranlett åtgärder. Den 27 april 2026 godkände kommunfullmäktige årsredovisningen för 2025 och beslutade att tillämpa ett undantag som gjorde det möjligt att räkna in en realisationsvinst på 11,731 miljoner kronor från försäljningen av Hotel Jokkmokk i balanskravsresultatet.

Beslutet medförde att kommunen kunde redovisa ett positivt balanskravsresultat på 3,82 miljoner kronor för 2025 och behålla resultatutjämningsreserven på 7,615 miljoner kronor.

Redan den 13 april hade kommunstyrelsen föreslagit att flera planerade fastighetsinvesteringar skulle senareläggas för att minska belastningen på kommunens organisation och likviditet. Bland projekten fanns takåtgärder på Ridhuset för 15 miljoner kronor och ett fönsterbyte på Talvatisgården för 5 miljoner kronor.

Den 1 juni beslutade kommunstyrelsen dessutom att nämnder som prognostiserade underskott regelbundet skulle lämna ekonomiska uppföljningar, prognoser och åtgärdsplaner. Budgetberedningen undersökte samtidigt möjligheten att införa en prislappsmodell i budgetprocessen från 2027.

Mot den ekonomiska bakgrunden är Vänsterpartiets Viktor Segerström kritisk till planerna på industrifryshuset.

Viktor Segerström uppger att han endast har sett en kortfattad beskrivning av investeringen i kommunens handlingar. Han kan inte heller erinra sig att frågan har diskuterats politiskt.

Han anser att kommunen behöver ompröva planerna om det finns juridiska oklarheter kring upplägget.

Viktor Segerström framhåller också att kommunala verksamheter omfattas av köpstopp och besparingar samtidigt som ett nytt industrifryshus finns med i investeringsplaneringen. Enligt honom riskerar prioriteringen att väcka kritik bland kommuninvånarna.

Något slutligt beslut om att bygga fryshuset har ännu inte fattats.