Johan Asplunds föräldrar kritiserar ny bok om sonens försvinnande

AI-genererad illustration

Lokalt Norr

Johan Asplunds föräldrar kritiserar ny bok om sonens försvinnande

Av Redaktionen•Publicerad: 9 nov 06:20•5 min

Anna-Clara och Björn Asplund riktar skarp kritik mot dokumentärromanen Domsagor, som behandlar rättsprocesserna efter deras son Johan Asplunds försvinnande. Föräldrarna anser att skildringen är utlämnande och att det är svårt för läsarna att skilja mellan verkliga händelser och författarnas egna tillägg.

Boken är skriven av brottmålsadvokaterna Lena Ebervall och Per E Samuelson och är en av programpunkterna under Svenska Deckarfestivalen i Sundsvall, som inleds tisdagen den 10 november 2026.

Piratförlaget meddelade den 6 oktober att dokumentärromanen skulle publiceras den 12 oktober. Förlaget beskriver utgivningen som en granskande skildring av rättsväsendets hantering av både Johan Asplund-fallet och processerna mot Thomas Quick.

Anna-Clara Asplund uppger att hon och hennes make inte kontaktades inför utgivningen. Hon fick i stället kännedom om boken genom andra personer och reagerar särskilt på hur hon själv framställs.

Föräldrarna ifrågasätter också bokens dokumentära värde. Björn Asplund framhåller att framställningen inte är en objektiv redogörelse för händelserna. Eftersom dokumentärromanen kombinerar faktiska uppgifter med skönlitterära inslag anser paret att läsare utan tidigare kunskap om fallet kan få svårt att avgöra vilka delar som bygger på verkligheten.

Lena Ebervall och Per E Samuelson har använt uppgifter från polisförhör, rättegångsreferat och domstolsavgöranden som underlag. Boken behandlar de två rättsprocesser där olika personer först fälldes för brott med koppling till Johan Asplunds försvinnande, men senare friades.

Johan Asplund var elva år när han försvann från sitt hem i Sundsvall på morgonen den 7 november 1980. Han har aldrig återfunnits.

Några år efter försvinnandet väckte hans föräldrar, med hjälp av advokaten Pelle Svensson, ett enskilt åtal för människorov mot Anna-Claras före detta sambo. Mannen dömdes av tingsrätten till två års fängelse för olaga frihetsberövande.

Hovrätten frikände honom i april 1986. Brottsrubriceringen hade då ändrats till mord, men domstolen ansåg inte att ett sådant brott kunde styrkas.

Under rättegångarna ifrågasatte mannens försvarare, advokaten Olof Arvidsson, Anna-Claras lämplighet som förälder. Bland annat framfördes uppgifter om att hon ofta skulle ha varit ute och dansat.

Anna-Clara Asplund tillbakavisar dessa påståenden. Hon uppger att hon inte brukade ägna sig åt dans och att hon tvärtom ogillar det. Att uppgifterna återkommer i boken är en del av hennes kritik mot hur hon beskrivs.

Hon uppger också att utgivningen har påverkat hennes mående kraftigt. Inledningsvis övervägde hon att väcka talan mot författarna, men har därefter avstått eftersom hon inte anser sig orka genomgå ytterligare en rättsprocess.

Den andra rättsprocessen som behandlas i Domsagor gäller Thomas Quick, som numera heter Sture Bergwall. I juni 2001 dömdes han för mordet på Johan Asplund. Domen var en av sammanlagt åtta morddomar mot Bergwall i uppmärksammade och tidigare ouppklarade fall.

Efter att Bergwall återtagit sina erkännanden, både beträffande Johans bortförande och mord och de övriga mord han dömts för, inleddes en ny rättslig prövning.

Den 31 oktober 2011 rapporterade Sveriges Radio att överåklagare Björn Ericson, efter en granskning på riksåklagarens uppdrag, bedömt att det fanns synnerliga skäl att återpröva Bergwalls ansvar för Johan Asplunds död.

I januari 2012 beslutade Hovrätten för Nedre Norrland om resning. Domstolen konstaterade att Bergwalls uppgifter hade varit motstridiga och förändrats under utredningens gång. Tillsammans med det övriga bevisläget ansågs omständigheterna motivera en ny prövning av skuldfrågan.

Den 14 mars 2012 beslutade chefsåklagare Jonas Almström vid Internationella åklagarkammaren i Göteborg att lägga ned mordåtalet. Åklagarmyndigheten förklarade att två tidigare centrala uppgifter om Bergwalls beskrivningar av Johans kropp hade förlorat sitt bevisvärde. Även annan stödbevisning hade försvagats eller fallit bort.

Granskningen visade att det saknades tillräcklig bevisning för Bergwalls skuld utöver hans tidigare erkännanden. Den 17 augusti 2012 ogillade Sundsvalls tingsrätt formellt åtalet, vilket innebar att den tidigare fällande domen upphörde att gälla. Bergwall friades därmed elva år efter morddomen.

I november 2005 preskriberades Johan Asplund-fallet. Någon kan därför inte längre dömas för brottet. Ärendet hanteras numera som ett ouppklarat försvinnande.

Rättsprocesserna mot Bergwall blev senare föremål för en särskild statlig granskning. Den 5 juni 2015 publicerade Regeringskansliet Bergwallkommissionens rapport, SOU 2015:52.

Kommissionen leddes av professor emeritus Daniel Tarschys och granskade rättsväsendets och vårdens agerande i de processer där Bergwall dömts för åtta mord. Uppdraget omfattade även att undersöka eventuella strukturella brister och behov av förändringar.

Johan Asplunds föräldrar har också vänt sig till regeringen med krav på ekonomisk ersättning efter Quickprocesserna.

I augusti 2026 lämnade Anna-Clara och Björn Asplund in en begäran om fem miljoner kronor vardera. De anser att rättsprocesserna har orsakat dem ett omfattande lidande.

Föräldrarna företräds av advokaten Kerstin Koorti. Ansökan gäller ersättning enligt principen ex gratia, vilket innebär att staten frivilligt kan betala ersättning utan att någon rättslig skyldighet har faststälts. Ärendet ska handläggas av Justitiedepartementet.

Paret begärde redan 2017 ersättning från regeringen med anledning av Quickskandalen. Den ansökan avslogs 2018, trots att allvarliga brister hade konstaterats i utredningsarbetet och rättsprocesserna.

Författarna bakom Domsagor har tidigare skrivit dokumentärromaner om uppmärksammade rättsfall. Bland personerna som skildrats i deras böcker finns Jane Horney, Olle Möller och Lars Tingström, känd som bombmannen.

På sin gemensamma författarwebbplats beskriver Lena Ebervall och Per E Samuelson hur deras böcker återkommande behandlar verkliga rättsfall med fokus på människor som hamnat i konflikt med rättsväsendet.

Svenska Deckarfestivalen presenterar Domsagor som advokatparets nionde gemensamma roman. Till skillnad från deras tidigare böcker om historiska rättsfall handlar den aktuella skildringen om ett fall där de närmast berörda anhöriga fortfarande lever.

Per E Samuelson uppger att författarna har försökt ta hänsyn till detta under arbetet. Samtidigt anser han att hänsynen till de anhöriga inte får hindra en skildring av det som han beskriver som upprinnelsen till vår tids största rättsskandal, med hänvisning till Thomas Quick-fallet.

Båda författarna medverkar under Svenska Deckarfestivalen, där deras nya bok presenteras som en berättelse om rättsprocesserna efter Johan Asplunds försvinnande.

Arrangören Entré Sundsvall uppger att festivalen genomförs på Sundsvalls teater den 10–12 november 2026. Omkring 25 svenska och internationella författare deltar. Programmet innehåller eftermiddagsseminarier och författarsamtal under kvällarna, med Jacke Sjödin som konferencier.

Inför festivalstarten kvarstår Anna-Clara och Björn Asplunds kritik mot boken. De anser att skildringen av deras familj är alltför personlig och att det inte framgår tillräckligt tydligt vilka uppgifter som är dokumenterade och vilka som är skönlitterära.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.