Jimmie Åkesson avfärdar uppgifter om intern maktkamp

Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson tillbakavisar uppgifter om interna motsättningar och maktkamp inom partiet. Under sitt besök i Almedalen i Visby sade han att han inte känner igen den bild som nyligen beskrivits av interna konflikter och framhöll att olika uppfattningar i sakfrågor är naturligt i ett större parti.

Diskussionen aktualiserades efter uppgifter om att riksdagsledamoten Tobias Andersson, som sedan 2022 är ordförande i näringsutskottet, pekats ut i en påstådd intern maktkamp. Jimmie Åkesson uppgav att han inte noterat någon sådan konflikt och menade att Sverigedemokraterna snarare präglas av få öppna motsättningar jämfört med andra riksdagspartier. Han avfärdade även beskrivningen av partiet som särskilt toppstyrt och sade att uppfattningen enligt honom är en myt.

Partiledaren intervjuades under en intensiv dag i Almedalen där han medverkade i flera medier. Under en av intervjuerna uppstod ett ingripande i närheten av honom när en man brottades ned av säkerhetspersonal. Enligt uppgifter avlägsnades mannen från platsen med handbojor men var inte misstänkt för något brott. Jimmie Åkessons presschef Oskar Cavalli-Björkman uppgav att Säkerhetspolisen hanterade situationen på ett föredömligt sätt.

Inför valet framhöll Jimmie Åkesson att Sverigedemokraterna går till val efter fyra år med inflytande över regeringsunderlaget. Han hänvisade till att partiet varit med och påverkat politiken sedan Tidöavtalet tecknades mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna den 14 oktober 2022. Regeringen under statsminister Ulf Kristersson tillträdde därefter den 18 oktober samma år.

Jimmie Åkesson kommenterade också Kristdemokraternas partiledare Ebba Buschs resonemang om att regeringssamarbetet bör röra sig närmare den politiska mitten. Han sade att han inte har några problem med en sådan utveckling och framhöll att Sverigedemokraterna i flera frågor redan befinner sig nära mitten. Samtidigt betonade han att partierna i samarbetet måste behålla sina olikheter och inte uppfattas som ett gemensamt parti.

När samtalet kom in på kriminalpolitik och migration sade Jimmie Åkesson att regeringsunderlaget under mandatperioden prioriterat frågor som han beskriver som akuta samhällsproblem. Han framhöll samtidigt att Sverigedemokraterna enligt honom har fungerat som en motvikt i välfärdsfrågor och nämnde bland annat a-kassa, sjukförsäkring och motstånd mot marknadshyror.

Jimmie Åkesson sade också att han inte ser den kommande valrörelsen som sin sista. Även om framtiden som partiledare ytterst avgörs av partiet och valresultaten uppgav han att han anser sig ha mer att bidra med och gärna fortsätter i rollen.

Under intervjun fick han även frågor om den polisanmälan som Vänsterpartiet lämnat till Ekobrottsmyndigheten efter en granskning av Sverigedemokraternas ekonomi. Anmälan riktas mot Jimmie Åkesson, riksdagsledamoten och riksbanksfullmäktiges ordförande Bo Broman samt partisekreteraren Joakim Wallerstein. Vänsterpartiets gruppledare Samuel Gonzalez Westling har uppgett att partiet vill att myndigheter ska utreda om de uppgifter som framkommit kan vara brottsliga.

Granskningen har enligt TV4 bland annat handlat om brister i bokföringen av interna middagar samt inköp av stora mängder exemplar av en bok skriven av Jimmie Åkesson via ett av partiets bolag. Även Socialdemokraternas ungdomsförbund SSU har tidigare lämnat in en polisanmälan till Ekobrottsmyndigheten. Jimmie Åkesson avfärdade dock Vänsterpartiets anmälan och beskrev den som ett försök att skapa uppmärksamhet.

Inför nästa riksdagsval sade Jimmie Åkesson att en viktig del av Sverigedemokraternas strategi är att tydliggöra skillnaderna mot Socialdemokraterna. Han riktade kritik mot det han beskriver som modern socialdemokrati och menade att partiet förändrats jämfört med den samhällsmodell som tidigare generationer förknippade med folkhemsbygget.

På frågan om vad som krävs för att den nuvarande sidan ska vinna valet svarade Jimmie Åkesson att både det egna partiet och samarbetspartierna måste höja sina insatser. Han pekade särskilt på Liberalerna, som fick 4,61 procent av rösterna i riksdagsvalet 2022, och sade att partiet behöver ta sig över fyraprocentsspärren även i nästa val.