Jetdrönare förändrar hotbilden över Kiev

AI-genererad illustration

Nyheter

Jetdrönare förändrar hotbilden över Kiev

Av Peter KarlssonPublicerad: 2 sep 06:113 min

Ryssland har på kort tid förändrat sina drönaranfall mot Kiev. Bombdrönare som tidigare främst sattes in nattetid används nu även under dagtid, samtidigt som den nya jetdrivna modellen Geran-4 har blivit vanligare. Daniel Wallinder, svenska Röda Korsets chef för Ukraina, säger att förändringen har skapat en situation i huvudstaden som många invånare inte tidigare har upplevt.

Geran-4 kan enligt Ukrainas militära underrättelsetjänst HUR flyga i omkring 500 kilometer i timmen, nå cirka 5 000 meters höjd och ha en räckvidd på upp till omkring 450 kilometer. HUR uppgav den 25 maj att Ryssland började använda modellen i strid mot Ukraina i maj 2022 efter testflygningar från Orjolregionen och området vid den tidigare flygplatsen i Donetsk. Den högre hastigheten gör enligt Daniel Wallinder att tiden mellan varning och anfall har minskat till omkring 10–15 minuter, jämfört med längre förvarning tidigare.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj uppgav den 30 augusti att Ryssland under fyra dagar hade skickat nästan 1 500 drönare mot Ukraina och att mer än hälften av dem var jetdrivna. Ukrainas flygvapentalesperson, överste Yurii Ihnat, uppgav i augusti att jetdrivna drönare vid vissa ryska anfall stod för omkring två tredjedelar av de insatta drönarna. Enligt Yurii Ihnat var användningen av sådana modeller omkring fem gånger större i juli än i juni.

Den 31 augusti meddelade Kievpolisen att rester av en Geran-4 hade hittats i ett skogsområde i Holosiivskyj-distriktet efter ett anfall mot huvudstaden. Polisens bombtekniker konstaterade att sprängämnesrester fortfarande fanns kvar i drönaren.

Daniel Wallinder säger att den förändrade hotbilden har lett till tydligare stressreaktioner bland människor i Kiev. Han beskriver bland annat hur hans ukrainskalärares åttaårige son för första gången sedan krigets början började gråta under ett anfall, trots att pojken tidigare hade hört liknande explosioner och andra ljud från attackerna.

Ukrainska Röda Korset uppgav efter den omfattande attacken mot Kiev den 20 augusti att organisationens frivilliga gav första hjälpen till elva personer. Ytterligare åtta personer fick psykologisk första hjälp på grund av akuta stressreaktioner.

Skolstarten innebär samtidigt nya praktiska problem. Kievs stadsförvaltning uppgav att läsåret inleddes den 1 september vid 412 utbildningsinstitutioner i huvudstaden. Undervisningen kan bedrivas på plats, i blandad form eller helt på distans beroende på det militära hotet. Daniel Wallinder säger att skolor och förskolor kan behöva få stora grupper av barn till skyddsrum eller tunnelbanestationer med mycket kort varsel.

Kievs utbildningsmyndighet uppger att 318 utbildningslokaler i huvudstaden har skadats sedan den fullskaliga invasionen inleddes. Av dessa är 156 skolor, och vissa skolor har träffats mellan två och åtta gånger. I städer närmare fronten, däribland Sumy och Charkiv, har delar av undervisningen sedan tidigare flyttats under jord.

Ukrainas utbildnings- och vetenskapsministerium meddelade den 1 september att utbildningsinstitutioner som saknar fullvärdiga skyddsrum får skapa särskilda skyddade utrymmen för barn och personal under flyglarm. Inför skolstarten uppgav utbildningsminister Andrii Butenko att 8 424 grund- och gymnasieskolor i Ukraina skulle ha fysisk undervisning, 1 306 helt distansbaserad undervisning och 2 211 en blandning av de båda formerna.

Utöver drönarna förekommer även ballistiska robotar. Daniel Wallinder säger att förvarningen då kan vara så kort som en eller två minuter och ibland saknas helt. Han uppger att explosioner i vissa fall har hörts innan flyglarmet hunnit aktiveras.

Daniel Wallinder säger att det ännu är oklart om de senaste attackmönstren är tillfälliga eller om Kiev står inför en mer långvarig förändring. Om hotbilden består kan huvudstaden enligt honom behöva överväga fler underjordiska lösningar för undervisningen. Distansundervisning är ett alternativ, men Daniel Wallinder påpekar att barn då kan tvingas vara ensamma hemma under hela skoldagar när deras föräldrar arbetar.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 93%
93%
7%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln använder ett sakligt och neutralt språk utan uttryck som förstärker, förminskar eller värderar händelser med journalisternas egna ord. Den redovisar fakta, rapporterade uppgifter och citat med tydliga källhänvisningar, vilket innebär att laddade ord eller känslosamma uttryck som förekommer kommer från källor och inte från journalisten själv. Det saknas egna slutsatser, spekulationer eller emotionellt styrt språk från journalisten. Journalisten undviker också att värdera aktörer eller händelser utöver vad som kan härledas från fakta och källor. Några formuleringar som ”förändringen har skapat en situation som många invånare inte tidigare har upplevt” och liknande är neutralt återgivna citat eller rapporterade observationer från anlitade experter och görs inte som en journalistisk egen värdering. Därför får artikeln en hög oberoendepoäng, nära perfekt, men inte maximal då viss bedömning om sammanhangets tolkning alltid krävs, men inget tydligt värderande eller styrande språk förekommer.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Vänster
60%
35%
5%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln gynnar främst en vänsterinriktad politisk riktning genom sitt fokus på civila lidanden, humanitärt stöd, och statliga eller ideella aktörers roll (Röda Korset) i krigets påverkan. Den framhäver behovet av sociala skyddsnät och offentlig insats utan att lyfta marknadslösningar eller individuellt ansvar. Den neutrala till pragmatiska mittensynen finns i viss mån genom faktabaserad rapportering och myndighetscitat, men artikeln ger ytterst lite utrymme åt högerns teman som lag och ordning eller migration, vilket gör att vänsterperspektivet dominerar.

Rubrik och framing:
Artikeln skapar en verklighetsbild av ett eskalerande och förvärrat angrepp mot Kiev med nya hotfulla militära teknologier. Ryssland framstår som aggressor och ansvarig för hotet, medan Ukrainas civila och Röda Korset framställs som drabbade och lidande, i behov av skydd och stöd.

Språk och ton:
Artikeln använder faktabaserade beskrivningar med fokus på konsekvenser för civila och humanitär hjälp. Språket gör att Röda Korset och Ukraina framstår som sårbara men hjältemodiga parter, medan Ryssland framställs som skuldigt och hotfullt. Tonen förstärker förståelsen för den humanitära krisen och behovet av stöd.

Källbalans:
Uteslutande ukrainska myndigheter, svenska Röda Korset och militära källor från Ukraina citeras. Det finns ingen rysk eller annan motpart representerad vilket ger en ensidig bild från den ukrainska sidan och humanitär organisation.

Utelämnanden och kontext:
Artikeln saknar perspektiv på Rysslands motiv eller egna redovisningar av händelserna, från andra internationella aktörer eller oberoende bedömare. Det saknas också diskussion om långsiktiga lösningar utöver akut humanitärt stöd, eller alternativa politiska vägar för krisens lösning.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.