Jesper Skarman korsade Svalbard efter 34 dagar

Av Per Eriksson•Publicerad: 14 juli 19:11•4 min

Efter 34 dagar på skidor nådde Jesper Skarman, 32, från Malmö, den nordligaste delen av Svalbard efter att ha korsat ögruppen från Sørkapp i söder till Verlegenhuken vid 80:e breddgraden. Expeditionen omfattade omkring 620 kilometer, mer än 7 000 höjdmeter och genomfördes mellan den 26 mars och den 29 april 2026.

Inför expeditionen tränade Jesper Skarman sex dagar i veckan under ett års tid. Enligt SVT drog han bland annat bildäck, och under vinterträningen i Östersund använde han en pulka lastad med 60 kilo vägsalt för att efterlikna expeditionens belastning. Han betalade omkring 125 000 kronor för att delta. Gruppen samlades i Longyearbyen före avfärden och bestod av deltagare från Sverige, Norge, Tyskland och England. Expeditionen leddes av guiden Morten Tobias Rostille tillsammans med åtta andra europeiska deltagare.

Rutten gick bland annat via den tidigare gruvorten Svea, Kjellstrømdalen, glaciärplatåerna Filchnerfonna och Lomonosovfonna samt över Trinity Hallbreen, som enligt Rostille Guiding är expeditionens brantaste glaciär. Den sista delen av färden gick över Åsgårdsfonna och Polheimflya innan gruppen nådde Verlegenhuken.

Jesper Skarman beskriver att expeditionen präglades av hårda vindar, temperaturer under 30 minusgrader och återkommande perioder med så kallad whiteout, då sikten begränsades till ett par meter. Två av de 34 dagarna blev gruppen dessutom väderfast på grund av den kraftiga vinden. Deltagarna färdades mellan åtta och tolv timmar om dagen och hade ett rullande schema med två timmars isbjörnsvakt varannan natt för att bevaka tältlägret.

En natt väcktes expeditionen av två kraftiga smällar. Jesper Skarman berättar att han och tältkamraten först trodde att en isbjörn hade angripit lägret, men att det senare visade sig vara ett liggunderlag som hade exploderat. Enligt honom kunde det lagas, vilket gjorde att färden kunde fortsätta.

Varje deltagare drog en pulka med omkring 60 kilo utrustning under expeditionen. Jesper Skarman berättar att den största påfrestningen ändå var att vara nästan helt avskuren från familjen. Han skickade ett kort meddelande via satellittelefon varje kväll för att meddela att allt var bra, men avstod från att ringa eftersom han ansåg att det skulle bli alltför känslosamt.

När expeditionen avslutades väntade inget traditionellt bergsmål utan ett orange sjömärke vid den nordligaste punkten. Efter målgången badade gruppen vid 80 grader nord. Jesper Skarman uppger att han hade gått ned sju kilo under de 34 dagarna och att de starkaste känslorna kom först när han återvände hem och återförenades med sin familj. Han arbetar som rekryterare på MEKO och planerar nästa stora skidexpedition över Grönland i februari 2027.

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 98%

98%

2%

Oberoende

Vinkling

Förklaring:
Artikeln är i stort sett skriven med sakligt och neutralt språk, med en tydlig återgivning av Jesper Skarmans upplevelser och fakta kring expeditionen utan att journalisten själv gör värderingar, överdrifter eller spekulationer. De beskrivningar som kan uppfattas som laddade, exempelvis beskrivningen av väderförhållanden eller påfrestningar, återges som Jesper Skarmans egna ord eller uppgifter och påverkar därmed inte poängen. Det förekommer inga egna slutsatser eller försök att styra läsarens känslor från journalisten. Den sakliga tonen håller hela vägen och språket är neutralt. Poängen sänks något med anledning av vissa uttryck som ”hårda vindar” och ”kraftiga smällar” som används utan uttrycklig källkoppling i samma mening, men eftersom dessa kan betraktas som naturliga och deskriptiva snarare än värderande eller förstärkande och inte tydligt tillskrivs någon källa i varje enskild mening, hålls avdraget till ett minimum. Sammantaget är texten mycket neutral och oberoende.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Mitten

10%

80%

10%

Vänster

Mitten

Höger

Förklaring:
Artikeln gynnar framför allt en mitteninriktad tolkning genom sin fokus på individuell prestation och faktabaserad redogörelse utan politiska eller ideologiska perspektiv. Ingen tydlig vänster- eller högerideologisk framställning finns, och texten undviker att ta ställning i samhällsfrågor och förmedlar framför allt en neutral, teknokratiskt präglad berättelse.

Rubrik och framing:
Artikeln skapar en bild av en individuell prestation och äventyr där Jesper Skarman framstår som hjältelik och målmedveten. Expeditionen framställs som en utmaning som kräver personlig styrka och förberedelse, utan att placera något politiskt eller samhällsproblem i centrum.

Språk och ton:
Språket är neutral och faktabaserat utan laddade ordval som förstärker eller förminskar någon aktör. Fokus ligger på berättelsen om en individs prestation och de tekniska detaljerna kring expeditionen.

Källbalans:
Artikeln hänvisar främst till Jesper Skarman och expeditionens guide Morten Tobias Rostille. Några andra perspektiv eller röster i samhällsdebatt saknas, men detta är naturligt med tanke på artikelns fokus på enskild prestation.

Utelämnanden och kontext:
Det saknas politiska, ekonomiska eller samhällsrelaterade perspektiv som kunde förändra artikelns politiska ton, exempelvis frågor om miljö, statligt stöd eller kommersialisering av expeditioner. Eftersom fokus är fullt på en individuell äventyrshistoria diskuteras inga vidare kontexter.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.