Knesset stoppar åtgärder mot värnpliktsvägrare

Israels parlament Knesset har röstat igenom ett lagförslag som tillfälligt stoppar åtgärder mot ultraortodoxa judar som inte inställer sig till obligatorisk militärtjänst. Förslaget antogs på tisdagen med 58 röster mot 54 efter att Knessets utrikes- och försvarsutskott dessförinnan godkänt det med åtta röster mot sju. Under debatten behandlade parlamentet 1 748 invändningar från oppositionen. Premiärminister Benjamin Netanyahu deltog under en del av debatten men lämnade plenisalen före den slutliga omröstningen, där även flera regeringsanknutna ledamöter, bland dem Moshe Solomon, Sharren Haskel, Yuli Edelstein och Dan Illouz, röstade emot lagförslaget.

Lagen innebär att inkallelser, utredningar och gripanden av ultraortodoxa värnpliktsvägrare stoppas till den 30 november. Eftersom Israels grundlag innebär att lagstiftning som löper ut i början av en ny mandatperiod automatiskt förlängs med tre månader väntas pausen i praktiken bli sex månader. Lagtexten omfattar även ultraortodoxa män som når värnpliktsålder efter att lagen trätt i kraft och stoppar redan påbörjade straffrättsliga förfaranden mot dem som omfattas. Israel Democracy Institute uppger att den som vill omfattas av lagen inom en månad måste lämna en försäkran tillsammans med ledningen för sin yeshiva till en särskild militär kommitté, som ska inrättas inom en vecka efter att lagen trätt i kraft. Enligt institutet måste ogifta studenter intyga minst 45 timmars religiösa studier i veckan och gifta studenter minst 40 timmar för att omfattas av skyddet.

Förslaget har mött hård kritik från oppositionen och från anhöriga till tjänstgörande soldater. Israels generalstabschef Eyal Zamir har varnat för att lagen riskerar att öka ojämlikheten och minska förtroendet bland de värnpliktiga som tjänstgör i militären. Knessets juridiska rådgivare Sagit Afik har samtidigt anfört att förslaget brutits ut ur en mer omfattande värnpliktslag och drivits vidare genom ett enligt henne felaktigt lagstiftningsförfarande. Knessets juridiska rådgivning har dessutom bedömt att lagen saknar rekryteringsmål och sanktioner och därför i praktiken kan fungera som ett undantag från militärtjänst.

Frågan kommer i ett känsligt läge för Benjamin Netanyahu, som försöker behålla en majoritet i Knesset. United Torah Judaisms ordförande Moshe Gafni krävde att lagförslaget omedelbart skulle tas upp till omröstning och hotade annars att blockera övriga lagförslag från regeringskoalitionen. Ultraortodoxa judar har länge varit undantagna från obligatorisk militärtjänst, men när undantagslagen löpte ut i slutet av 2024 kallades tusentals till tjänstgöring eftersom försvaret behövde förstärkas under kriget i Gaza. Det utlöste omfattande protester och ledde till att de två ultraortodoxa partierna Torahpartiet och Shas lämnade regeringskoalitionen.

I april 2026 beslutade Israels högsta domstol att staten skulle vidta konkreta åtgärder för att dra in ekonomiska förmåner för värnpliktsvägrare och gå vidare med straffrättslig verkställighet. Israels justitiekansler uppgav i maj att omkring 72 000 ultraortodoxa män då riskerade gripande för utebliven inställelse till militärtjänst. Enligt Israel Democracy Institute omfattades samtidigt omkring 100 000 ultraortodoxa män mellan 18 och 29 år av värnplikt utan att ha fullgjort den, medan 1 860 personer med ultraortodox skolbakgrund tog värvning under andra halvåret 2025, omkring 50 procent fler än under 2023. Israel går till val den 27 oktober.