Jennifer, 28, opererad för bröstcancer efter avbruten behandling

Jennifer Lindström från Gävle fick diagnosen bröstcancer vid 28 års ålder. Efter att cellgiftsbehandlingen slutat fungera, opererades hon förra veckan. Nu väntar ytterligare behandling och en längre tids återhämtning.

Sjukdomen upptäcktes sedan Jennifer Lindström i juni 2026 hade hon känt en knöl i det ena bröstet. Hon bestämde sig för att kontakta vården och genomgick mammografi och röntgenundersökning. Undersökningarna visade att hon hade en elakartad tumör.

Inför läkarbesöket fick hon ett brev från sjukhuset där det särskilt betonades att hon skulle ta med sig en anhörig. Jennifer Lindström berättar att hon redan då misstänkte att beskedet skulle vara allvarligt. När diagnosen senare bekräftades var hennes första reaktion att sjukdomen inte skulle gå att bota.

Sedan dess har hon varit sjukskriven och genomgått cellgiftsbehandling. När behandlingen inte längre fungerade blev en operation aktuell. Under ingreppet förra veckan avlägsnades tumören och körtlar i bröstet i förebyggande syfte.

Nästa steg omfattar analyser av vävnadsprover, återbesök inom sjukvården och fortsatt behandling med cellgifter.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor i Sverige. Enligt Cancerfonden diagnostiserades 8 803 kvinnor och 85 män med sjukdomen under 2024. Totalt handlar det om 8 888 personer, enligt statistik från Socialstyrelsens cancerregister.

Cancerfonden redovisar även att 131 184 kvinnor i Sverige levde med eller tidigare hade haft bröstcancer vid utgången av 2024. Under samma år avled 1 328 kvinnor och sju män i sjukdomen.

Att få bröstcancer före 30 års ålder är ovanligt. Socialstyrelsens statistik visar att omkring nio personer per 100 000 invånare i åldersgruppen 25–29 år fick diagnosen under 2024.

Jennifer Lindström anser att åldersgränsen för regelbunden mammografiscreening bör omprövas. Hon framhåller att hennes egen cancer upptäcktes genom att hon reagerade på knölen och sökte vård. Enligt henne hade sjukdomen kunnat spridas om hon hade ignorerat förändringen och väntat tills hon uppnått åldern för screening.

I dag föreskriver Socialstyrelsen att regionerna ska erbjuda kvinnor mellan 40 och 74 år avgiftsfri mammografiscreening med 18–24 månaders mellanrum.

Myndigheten förklarar att rekommendationerna grundas på en bedömning av fördelarna med tidig upptäckt i förhållande till möjliga nackdelar, exempelvis onödiga undersökningar och behandlingar. Även förekomsten av sjukdomen i olika befolkningsgrupper ingår i bedömningen.

Samtidigt betonar 1177 att den som upptäcker en ny knöl i bröstet eller armhålan ska kontakta vården utan att vänta på nästa mammografikallelse. Förändringar av bröstets form, en indragen bröstvårta eller förändringar i huden kan också behöva undersökas av läkare.

I Region Gävleborg utreds patienter med välgrundad misstanke om bröstcancer genom ett standardiserat vårdförlopp. Regionen använder journalsystemet Cosmic för registrering och remittering inom vårdförloppet. På Bröstmottagningen i Gävle och den onkologiska mottagningen finns särskilda kontaktsjuksköterskor för patienter inom bröstcancervården.

För patienter som får en bröstcancerdiagnos vid 40 års ålder eller tidigare rekommenderar Regionala cancercentrum i samverkan en cancergenetisk utredning med molekylärgenetisk testning. Rekommendationen gäller även om det inte finns några tidigare kända fall av bröstcancer i familjen.

Enligt Regionala cancercentrum bedöms omkring 5–10 procent av all bröstcancer vara ärftlig. Genetiska undersökningar kan få betydelse för behandlingen och den fortsatta uppföljningen samt ge information som är relevant för patientens släktingar.

För personer med vissa ärftliga genförändringar som medför kraftigt förhöjd risk rekommenderas årliga bildundersökningar redan från 25 års ålder. Dessa kan omfatta magnetkameraundersökningar och ingår inte i det allmänna mammografiprogrammet.

Utöver den medicinska behandlingen har Jennifer Lindström försökt hitta andra unga kvinnor med liknande erfarenheter. Hon beskriver att hon kände sig ensam efter cancerbeskedet och att det var svårt att få kontakt med andra i Sverige som drabbats i ung ålder.

Det blev en anledning till att hon började publicera videor på TikTok. Där berättar hon om sjukdomstiden, visar besök i samband med cellgiftsbehandling och delar råd med andra cancerdrabbade.

Jennifer Lindström beskriver att publiceringen både hjälper henne att bearbeta det hon går igenom och ger andra möjlighet att känna igen sig. Innehållet omfattar såväl dagar då hon mår bättre som perioder när behandlingen är svår.

Beslutet att berätta öppet om sjukdomen var inte enkelt. Hon berättar att hon inledningsvis var orolig för hur andra skulle reagera, men att responsen hittills har varit positiv.

För ungdomar som berörs av cancer finns även organisationen Ung Cancer. Den erbjuder kostnadsfritt medlemskap till personer mellan 16 och 35 år som själva har cancer eller är närstående till någon som drabbats. Verksamheten omfattar bland annat samtalsstöd, medlemsträffar, mentorskap, rehabiliteringsaktiviteter och ekonomiskt stöd.

Ung Cancer fortsätter under hösten 2026 med sitt digitala mentorsprogram, där personer med tidigare erfarenhet av cancer kan stödja andra drabbade. Enligt organisationens publicerade tidsplan inleddes en ny omgång den 21 september.

För Jennifer Lindström återstår nu ytterligare undersökningar och behandling efter operationen. Samtidigt fortsätter hon att dela med sig av sina erfarenheter på TikTok, både som ett sätt att hantera sin egen situation och för att nå andra unga som lever med cancer.

Gillar du den här personligheten?