James Stavridis ser tre svåra vägar för Trump

USA:s president Donald Trump står inför tre möjliga vägar i kriget med Iran, och samtliga är problematiska, enligt den tidigare amerikanske amiralen James Stavridis. Han bedömer att presidenten sannolikt väljer en mellanlinje med fler bombanfall, skärpta ekonomiska sanktioner och fortsatt möjlighet till förhandlingar.

Stavridis första alternativ är att USA helt lämnar kriget. Enligt honom skulle ett tillbakadragande få omfattande följder för USA, Persiska viken och den globala handeln. Det andra alternativet är en kraftig militär upptrappning med omkring hundra attacker per dag och angrepp mot mål som påverkar Irans ekonomi. En sådan utveckling skulle även kunna omfatta amerikanska markförband.

James Stavridis anser att en markoperation skulle vara kostsam och sakna stöd hos den amerikanska allmänheten. Han bedömer därför att Donald Trump i stället kommer att utöka flyganfallen och sanktionerna i begränsad omfattning, söka stöd från allierade och samtidigt hålla möjligheten till diplomatiska samtal öppen. Målet med den strategin skulle enligt Stavridis vara att öka trycket tills Iran återvänder till förhandlingsbordet.

USA har genomfört flyganfall under åtta nätter i följd, samtidigt som Iran har svarat med egna attacker. USA:s centralkommando uppgav att angreppen under den åttonde natten träffade iranska kustövervaknings- och luftförsvarsanläggningar, marina förmågor samt lager för robotar och drönare. Fler än 50 000 amerikanska militärer befann sig enligt kommandot i tjänst i Mellanöstern under operationen.

I lördags dödades ytterligare en amerikansk soldat när en nedskjuten iransk drönare skulle detoneras i norra Irak. En annan amerikansk militär skadades lindrigt vid detonationen och fick fortsatt medicinsk behandling. Dödsfallet var det tredje amerikanska sedan konflikten på nytt eskalerade. USA:s centralkommando uppgav samtidigt att sammanlagt 17 amerikanska militärer hade dödats sedan kriget inleddes och att fler än 420 hade skadats.

Två amerikanska militärer dödades den 17 juli i Jordanien när amerikanska styrkor och partnerförband försvarade sig mot iranska ballistiska robotar och drönare, enligt USA:s centralkommando. Fyra militärer fördes till sjukhus men skrevs senare ut, medan annan personal med lindriga skador återgick i tjänst. Oidentifierade kvarlevor hittades också på platsen, och en undersökning inleddes för att fastställa identiteten. USA:s försvarsminister Pete Hegseth sade att dödsfallen stärkte landets beslutsamhet att fortsätta operationerna.

Jordaniens militär uppgav att flera iranska robotar sköts ned utan personskador eller materiella skador i landet. Jordaniens utrikesdepartement kallade därefter Irans chargé d’affaires till ett möte för att framföra en formell protest mot de senaste angreppen. Kuwaits regering meddelade samtidigt att en anläggning för elproduktion och avsaltning hade attackerats för andra dagen i följd och att en brand hade uppstått.

Kriget har även påverkat sjöfarten genom Hormuzsundet. En sjöfartsorganisation som övervakas av USA:s flotta uppgav att åtta fartyg passerade sundet på lördagen och tre på fredagen. Före kriget låg det dagliga genomsnittet på närmare 140 fartyg. Irans revolutionsgarde uppgav att fyra fartyg försökte använda en rutt som organisationen bedömde som osäker. Två fartyg avbröt försöket och två blev inblandade i en olycka.

Irans atomenergiorganisation uppgav att anläggningen i Darkhovin attackerades omkring klockan 03.39 lokal tid och beskrev platsen som ett kärnkraftverk under uppförande. Internationella atomenergiorganet uppgav att anläggningen befann sig i ett mycket tidigt byggskede och att inget kärnmaterial fanns där vid organisationens senaste inspektion. Irans hälsodepartement meddelade att 50 personer hade dödats och fler än 500 skadats i amerikanska angrepp under de föregående tre veckorna.

James Stavridis bedömer att Iran försöker orsaka USA så stora förluster som möjligt med begränsade resurser för att minska det amerikanska stödet för kriget. Han tror inte att strategin kommer att få USA att lämna konflikten. Någon vapenvila eller återupptagen fredsprocess bedöms samtidigt inte vara nära.