Iran avvisar Trumps krav på Hormuzsundet

Irans vice utrikesminister Kazem Gharibabadi avvisar USA-president Donald Trumps besked om Hormuzsundets framtid. Donald Trump sade i ett tal på fredagen att han vill förklara sundet som amerikanskt territorium när Iran är besegrat. Kazem Gharibabadi skrev på X att Hormuzsundet har tillhört Iran, fortfarande är iranskt och kommer att förbli iranskt. Han framhöll också att farleden inte kan tas över genom politiska uttalanden, militära resurser eller presidentorder.

Frågan om kontrollen över sjöfarten har samtidigt blivit en central del av konflikten. Vita huset uppgav den 28 juli 2026 att Donald Trump beskrev den amerikanska marinblockaden som så omfattande att USA avgör vilka fartyg som får passera. Donald Trump hävdade samtidigt att inget fartyg hade nått Iran under den aktuella blockaden. USA:s centralkommando uppgav den 8 augusti att amerikanska styrkor sedan blockaden inleddes hade släppt igenom fler än 30 fartyg med humanitära transporter, avvisat 53 fartyg, oskadliggjort två fartyg och bordat ytterligare två.

Iran har även redovisat sin rättsliga syn på trafiken genom sundet. Irans FN-representation i Genève publicerade den 28 maj en argumentation av Kazem Gharibabadi där han framhöll att Iran inte har anslutit sig till FN:s havsrättskonvention UNCLOS. Kazem Gharibabadi uppgav att Teheran inte betraktar konventionens regler om transitpassage som bindande sedvanerätt för Iran och angav i stället oskadlig genomfart som rättslig utgångspunkt för internationell sjöfart genom Hormuzsundet.

International Maritime Organization uppger att det nuvarande trafiksepareringssystemet i Hormuzsundet föreslogs gemensamt av Iran och Oman och antogs av organisationen 1968. Systemet används för att hålla fartygstrafiken åtskild och minska kollisionsrisken. International Maritime Organization uppskattar att omkring 20 000 sjömän, hamnarbetare och personer på offshoreanläggningar påverkas av situationen i regionen. Fram till den 11 augusti 2026 hade organisationen registrerat 65 bekräftade sjöfartsincidenter i Hormuzsundet och andra berörda delar av Mellanöstern samt 17 bekräftade dödsfall bland sjömän.

Irans utrikesminister Abbas Araqchi uppgav den 8 augusti att Iran och Oman stod nära en överenskommelse om en ny sjöfartsled genom Hormuzsundet. Abbas Araqchi uppgav samtidigt att en sådan överenskommelse inte i sig skulle innebära att sundet öppnades. Mohammad Baqer Zolqadr, sekreterare i Irans högsta nationella säkerhetsorgan, angav att Irans villkor bland annat omfattar att USA avslutar blockaden och sanktionerna mot Iran samt frigör frysta iranska tillgångar.

Före kriget mellan Iran samt USA och Israel passerade 20 procent av den globala handeln med olja och gas genom Hormuzsundet, som då var öppet. U.S. Energy Information Administration beräknade att Saudiarabien och Förenade arabemiraten tillsammans hade omkring 2,6 miljoner fat per dag i tillgänglig pipelinekapacitet som kan användas för att kringgå sundet vid störningar. U.S. Energy Information Administration uppgav också att 84 procent av den råolja och det kondensat som passerade Hormuzsundet under 2024 gick till asiatiska marknader.

FN:s säkerhetsråd antog den 11 mars 2026 resolution 2817. I resolutionen fördömde rådet bland annat Irans attacker mot Gulfstater och motsatte sig attacker mot kommersiella fartyg i samband med konflikten.