Irak och Syrien planerar ny oljeväg till Medelhavet

Irak och Syrien arbetar med planer på att återupprätta en oljeledning mellan Irak och Syriens Medelhavskust. Projektet har fått ökad betydelse efter kriget mellan USA och Iran och störningarna kring Hormuzsundet, där en stor del av oljeexporten från Persiska viken normalt passerar. Den planerade ledningen skulle gå från Irak till Baniyas i västra Syrien och beräknas kunna transportera omkring 2 miljoner fat råolja per dag, enligt USA:s utrikesdepartement.

Den 17 juli undertecknade Irak och Syrien två avsiktsförklaringar om att återuppbygga den historiska oljeledningen mellan länderna. Syrian Petroleum Company uppgav att bolagets vd Youssef Qablawi skrev under den syriska delen av överenskommelsen, medan Basra Oil Company företräddes av vd Basim Abdul Karim Nasser. Undertecknandet skedde i närvaro av Iraks premiärminister och USA:s energiminister. Iraqi News Agency uppgav samtidigt att det amerikanska energibolaget Chevron ska medverka i projektet för sträckan mellan Haditha i Irak och Baniyas i Syrien.

Överenskommelsen ingick i en större serie avtal och avsiktsförklaringar som Iraks regering slöt med amerikanska företag den 17 juli till ett sammanlagt värde av omkring 60 miljarder dollar. Chevron tecknade tre energiöverenskommelser med Irak, där en gäller investeringar i ny oljeledningsinfrastruktur. Iraks oljemarknadsföringsbolag SOMO hade dessutom börjat etablera verksamhet i Baniyas efter att Irak under våren börjat använda den syriska hamnen för export. Irakiska myndigheter planerade även transporter av nafta och råolja genom den syriska korridoren.

Den tidigare oljeledningen mellan Kirkuk i norra Irak och Baniyas var omkring 900 kilometer lång och började användas 1952. Den stängdes 1982 när relationerna mellan Damaskus och Bagdad försämrades under kriget mellan Iran och Irak. Begränsade flöden återupptogs 2000, men ledningen skadades svårt under Irakkriget 2003 och har varit ur drift sedan dess. Syriska källor har uppgett för Al Jazeera att en återuppbyggnad kan ta omkring två och ett halvt år.

Aron Lund, Syrienkännare och Mellanösternanalytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, bedömer att projektet i grunden kan vara ekonomiskt rimligt om kalkylen håller eftersom båda länderna kan gynnas. Enligt Aron Lund har oron kring Hormuzsundet gjort Irak, USA och andra oljeproducerande aktörer mer intresserade av transportvägar som kan föra olja från området kring Persiska viken mot Europa och andra marknader utan att passera en rutt som Iran kan stoppa.

Hormuzsundet hanterade i genomsnitt omkring 15 miljoner fat olja per dag under förra året, enligt Internationella energiorganet IEA. Iraks oljeminister Basim Mohammed uppgav att Irak exporterade omkring 10 miljoner fat olja genom sundet under april 2026, jämfört med omkring 93 miljoner fat per månad före kriget. Iraks oljeproduktion föll samtidigt från omkring 4,2 miljoner fat per dag i februari till 1,9 miljoner fat per dag i juni.

USA:s energiinformationsmyndighet EIA bedömde att produktionsstopp inom den globala oljesektorn i genomsnitt uppgick till 8,3 miljoner fat per dag under juni 2026. Opec meddelade den 7 juni att sju Opec+-länder, däribland Irak, beslutade om en sammanlagd produktionsjustering på 188 000 fat per dag för juli som en del av gruppens löpande anpassning av produktionsnivåerna.

Iraks export förbättrades under juli. Reuters uppgav den 5 augusti att landets oljeexport ungefär fördubblades jämfört med juni, bland annat genom nio ytterligare lastningar med mycket stora råoljetankers. Gulfstaternas samlade export låg dock fortfarande omkring 40 procent under nivåerna före kriget.

Thina Saltvedt, oljeexpert och chefsanalytiker på Nordea, bedömer att planerna på den syrisk-irakiska ledningen är seriösa men framhåller att projektet kräver mycket stora investeringar. Enligt Thina Saltvedt är det fortfarande oklart vem som ska bära den finansiella risken i ett projekt som löper genom Syrien.

Aron Lund pekar också på att en oljeledning av den här storleken kräver långsiktiga investeringar samtidigt som säkerhetsläget i Syrien är osäkert. Han hänvisar bland annat till det kvarstående hotet från IS, politiska spänningar i Irak och möjligheten att projektets ekonomiska förutsättningar förändras om USA och Iran når en ny överenskommelse.

Ledningen skulle enligt Aron Lund inte kunna ersätta Hormuzsundet, men den skulle kunna minska Iraks beroende av sundet vid krig eller andra störningar. Syrien vill samtidigt etablera landet som en regional energikorridor och stärka sin energisäkerhet. Sedan Syriens interimspresident Ahmad al-Sharaa tog över makten i december 2024 har relationerna med USA stärkts. USA:s president Donald Trump har tagit bort Syrien från terrorlistan och sanktioner har lättats, vilket har öppnat för nya affärsmöjligheter.

Irak presenterade i mitten av juni planer på att öka oljeexporten via Syrien till omkring 50 000 fat per dag. Senare samma månad passerade omkring 1 000 tankbilar med irakisk olja in i Syrien. Irak arbetar dessutom med ett separat projekt för en oljeledning från Basra till den jordanska hamnen Aqaba vid Röda havet. Den ledningen är planerad för omkring en miljon fat per dag, men projektet har bromsats av kostnader samt säkerhetsmässiga och politiska hinder.

Thina Saltvedt uppger att Irak, som är Opecs näst största oljeproducent, vill minska sårbarheten för störningar i Hormuzsundet och samtidigt öka sin exportkvot inom Opec. För Europeiska unionen skulle en fungerande förbindelse genom Syrien ge en kortare transportväg för irakisk olja via Medelhavet. Thina Saltvedt framhåller samtidigt att det är osäkert vilka oljekvaliteter och volymer som i så fall skulle nå Europa. Irak stod för 5,8 procent av den totala oljevolym som EU:s medlemsländer importerade under förra året, enligt Europeiska rådet.