Ingen söker domartjänsten i Lycksele

Lycksele tingsrätt har tvingats förlänga ansökningstiden för en ordinarie domartjänst sedan ingen sökte tjänsten före den ursprungliga tidsfristen i slutet av juli. Tingsrätten har två ordinarie domare men bedömer att ytterligare en behövs. Domstolschefen och lagmannen Olof Hellström beskriver bemanningen som ett ständigt pågående arbete.

Domstolen har dessutom utlyst en tidsbegränsad tjänst som tillförordnad rådman. Ansökningstiden löper till den 17 augusti 2026 och förordnandet kan gälla i upp till tolv månader. Enligt Lycksele tingsrätt behövs förstärkningen efter att antalet inkomna mål ökat stadigt under en längre period.

Under första halvåret 2026 ökade antalet inkomna mål med omkring 10 000 i samtliga domstolsinstanser. Sveriges Domstolar beskriver inflödet som det högsta hittills. Samtidigt ökade antalet avgjorda mål med 7 procent, motsvarande cirka 16 500 mål. Domstolarna avgjorde därmed närmare 5 500 fler mål än vad som kom in under perioden.

Lycksele tingsrätt har elva anställda, varav fem är jurister. Domstolen ansvarar för mål och ärenden från kommunerna Lycksele, Sorsele, Storuman, Vilhelmina, Åsele och Dorotea. Distansarbete förekommer regelbundet efter särskilda överenskommelser, men Olof Hellström uppger att domarnas arbete i stor utsträckning är bundet till arbetsplatsen eftersom rättegångar kräver fysisk närvaro.

Enligt Olof Hellström har domstolarna fått ökad konkurrens från privata arbetsgivare som kan erbjuda högre löner eller flexiblare arbetstider. Han bedömer även att den större arbetsbelastningen påverkar möjligheten att rekrytera. Svårigheterna är särskilt tydliga på mindre orter.

Trots belastningen har domstolarna enligt statistik från Sveriges Domstolar fortsatt att nå sina mål för handläggningstider. Vid Lycksele tingsrätt har inget mål skjutits upp på ett sätt som påverkat någon part. Domstolen har däremot ibland behövt prioritera mellan målen, vilket enligt Olof Hellström kan göra att ärenden med lägst prioritet tar längre tid.

Skellefteå tingsrätt har tre ordinarie domare och uppger att bemanningen för närvarande är tillräcklig. Domstolen har inte haft motsvarande rekryteringsproblem och tar i enstaka fall hjälp av pensionerade domare. Umeå tingsrätt har sju ordinarie domare på den allmänna avdelningen samt en lagman. Där har antalet sökande till utlysta domartjänster minskat, men läget är inte detsamma som i Lycksele. Även Umeå tingsrätt kan anlita pensionerade domare.

Domstolsverkets generaldirektör Mikael Forsgren uppgav i juni 2026 att myndigheten genomför riktade rekryteringsinsatser och arbetar med ett särskilt arbetsgivarerbjudande för assessorer som vill fortsätta sin meritering inom Sveriges Domstolar. Statligt anställdas centrala villkorsavtal ger enligt Arbetsgivarverket 28, 31 eller 35 semesterdagar beroende på ålder. Från 2026 kan anställda även byta semestertillägget mot tre lediga dagar.

Regeringen gav den 24 juni 2026 Domstolsverket i uppdrag att utveckla rekryteringen av ordinarie domare och skapa en hållbar kompetensförsörjning i hela landet. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2027. Regeringen har också föreslagit att den planerade Domstolsstyrelsen ska ta över Domarnämndens uppgift att främja rekryteringen av ordinarie domare. Propositionen om stärkt skydd för domstolarnas och domarnas oberoende har överlämnats till riksdagens justitieutskott. Motionstiden löper till den 5 oktober 2026.

Domarbrist har tidigare påverkat handläggningen vid andra domstolar. Chefsjustitieombudsmannen Erik Nymansson konstaterade i maj 2026 att en huvudförhandling vid Gävle tingsrätt hade ställts in på grund av brist på domare. Målet avgjordes efter omkring ett år och två månader, sedan det dröjt sju månader innan en ny huvudförhandling planerades. I december 2025 konstaterade Erik Nymansson även att Hälsinglands tingsrätt under 2024 hade en ordinarie rådman i tjänst, tre vakanta rådmanstjänster och inga fiskaler. Domstolsverkets förstärkningsstyrka bistod då löpande med tillresta domare.