Fler sjuka laxar upptäcks i Torne älv

Rapporterna om döda och svampangripna laxar i Torneälvens vattensystem har ökat under sommaren 2026. Fynd har enligt Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, gjorts ända upp till tillflödet Lainioälven. Biträdande statsveterinär Hampus Hällbom bedömer att situationen inte är akut, men att den behöver tas på allvar.

De drabbade fiskarna kan ha stora gulvita områden på kroppen och ibland se döda ut trots att de fortfarande lever. Angreppen orsakas av vattenmögel, men experterna har ännu inte fastställt varför ovanligt många laxar har drabbats. Finlands livsmedelsmyndighet Ruokavirasto uppger att Saprolegnia parasitica är den vattenmögelart som oftast tidigare har hittats hos laxfiskar. Det är fortfarande oklart om angreppet är den primära sjukdomsorsaken eller om det uppstår efter andra skador eller riskfaktorer.

Hampus Hällbom uppger att vattenmögel normalt inte angriper en fisk som är frisk från början. Mekaniska skador kan ligga bakom vissa fall, men myndigheterna vet ännu inte vad som har försvagat fiskarna i övriga fall. SVA:s avdelningschef Charlotte Axén uppger att prover från Torneälvens laxar i juni inte visade något avvikande. Rapporterna om fiskar i dåligt skick började komma under juli.

SVA undersöker sjukdomsläget tillsammans med Länsstyrelsen Norrbotten, Havs- och vattenmyndigheten och Ruokavirasto. Ruokavirastos specialforskare Marjukka Rask uppger att den finländska myndigheten under 2026 har fått fler anmälningar än normalt om laxar i dåligt skick i Torne älv. Ruokavirasto och Naturresursinstitutet Luke har även utvecklat en metod som använder miljö-DNA för att mäta förekomsten av Saprolegnia parasitica i älvvattnet och undersöka sambandet mellan mängden vattenmögel och antalet sjuka laxar.

Ökningen av sjukdomsrapporter sammanfaller med en kraftig uppgång i antalet laxar som vandrar upp i älven. Luke registrerade 36 829 uppvandrande laxar fram till den 3 juli 2026. Vid samma tidpunkt under vart och ett av de tre föregående åren hade omkring 11 000–18 000 laxar räknats. Årets ökning består enligt Luke främst av medelstora laxar på omkring fyra till åtta kilo som har tillbringat två år i havet.

Under 2025 räknade Sveriges lantbruksuniversitet och Luke omkring 45 000 laxar i Torne älv. Av dessa var rekordhöga cirka 15 000 mindre fiskar, huvudsakligen hanar som hade tillbringat ett år i havet. Myndigheterna bedömde därför att ökningen av lekbiomassan var mer begränsad än det totala antalet laxar gav intryck av.

Fiskeentusiasten Lars Taawo uppger att han under årets säsong har sett en stor andel döda eller sjuka fiskar. Han beskriver laxarna som tröga och svåra att få att hugga, trots att det finns mycket lax i älven. Hampus Hällbom bedömer att det större antalet fiskar sannolikt förklarar en del av ökningen av rapporter jämfört med förra året.

Charlotte Axén uppger samtidigt att den officiella statistiken sannolikt kraftigt underskattar problemets omfattning, eftersom endast fynd som lämnas in genom SVA:s rapporteringssystem räknas. SVA uppmanar därför allmänheten att rapportera varje sjuk eller död lax genom myndighetens webbplats.

En lax som är slö eller död ska inte ätas. Fisk med mindre mängder vattenmögel kan däremot vara ätbar. Hanteringen bör ske försiktigt, eftersom beröring av fiskens yta kan öka risken för att vattenmöglet får fäste.

Det stora antalet laxar har även påverkat fiskeregleringen. Havs- och vattenmyndigheten stoppade det svenska laxfisket i Östersjöns delområde 31 mellan den 23 juni och den 24 juli 2026, sedan den begränsande fångstmängden på 4 300 laxar bedömdes vara nära att nås. Sveriges totala laxkvot för 2026 fastställdes till 7 152 fiskar. Av dessa fördelades 5 100 till delområde 31 och 2 000 till delområde 30.