Industrifacken kräver högre reallöner och kortare arbetstid 2027

Facken inom industrin går in i avtalsrörelsen 2027 med krav på ökade reallöner och mer arbetstidsförkortning. De fem samverkande fackförbunden anser att industrins ekonomiska förutsättningar ger utrymme för högre löner samtidigt som de anställdas arbetstid kan minska.

Kraven presenteras vid en gemensam pressträff måndagen den 2 november klockan 13.00 på IF Metalls huvudkontor på Olof Palmes gata 11 i Stockholm. Vid presentationen deltar förbundsordförandena Peter Hellberg, Marie Nilsson, Madelene Engman, Nataša Stojković och Ulrika Lindstrand.

Bakom den gemensamma förhandlingslinjen står GS, Livsmedelsarbetareförbundet, IF Metall, Sveriges Ingenjörer och Unionen. Förbunden framhåller att svensk industri har behållit sin internationella konkurrenskraft och att företagens ekonomiska ställning medger förbättrade villkor för de anställda.

Som stöd för sin bedömning hänvisar fackförbunden till att arbetskraftskostnaderna inom svensk industri har ökat långsammare än i övriga Europa. De pekar även på att industrins andel av vinsterna överstiger det historiska genomsnittet. Förbunden anser därför att ytterligare vinstökningar inte bör prioriteras framför löneutvecklingen.

Facken beskriver samtidigt den svenska ekonomin som på väg in i en period med starkare tillväxt. Enligt förbunden finns det inget som visar att industrins internationella konkurrensförmåga har försvagats under den senaste perioden. De anser att företagens ekonomiska utrymme motiverar krav på både stigande reallöner och kortare arbetstid.

Konjunkturinstitutets lönebildningsrapport från den 21 oktober 2026 visar att svenska reallöner har utvecklats något svagare än i euroområdet sedan det senaste industrimärket. Myndigheten konstaterar samtidigt att produktiviteten i Sverige har haft en snabbare ökning efter 2018 och bedömer att utvecklingen fortsätter uppåt.

I Konjunkturinstitutets undersökning den 29 oktober framgår att tillverkningsindustrins konfidensindikator steg kraftigt under oktober. Samtidigt bedömdes industrins lönsamhet fortfarande vara svagare än normalt. Kapacitetsutnyttjandet hade ökat från 82 procent i juli till 85 procent i oktober.

När det gäller arbetstiden förespråkar industrifacken i första hand större avsättningar inom redan etablerade avtalslösningar. Det kan handla om mer tid i tidbanker eller ökade avsättningar till deltidspension. Förbunden driver därmed inte något gemensamt uttryckligt krav på en arbetsvecka om 35 timmar.

Industriarbetsgivarna framhöll i mars 2026 att basindustrins kollektivavtal redan innehåller olika former av arbetstidsförkortning. Enligt arbetsgivarorganisationen har sådana lösningar förhandlats fram sedan 1970-talet. Organisationen betonar att omfattningen och utformningen bestäms genom förhandlingar inom respektive avtalsområde.

Sveriges Ingenjörer har dessutom beslutat att prioritera flera andra frågor under avtalsrörelsen. Förbundet vill stärka möjligheterna till kompetensutveckling, motverka osakliga löneskillnader och få tydligare regler för hur artificiell intelligens används på arbetsplatserna. Sveriges Ingenjörer anser även att arbetstidsförkortning bör övervägas inom avtalsområden där sådana lösningar ännu saknas.

De kommande förhandlingarna omfattar en betydande del av den svenska arbetsmarknaden. Medlingsinstitutet redovisar att parterna inom Industriavtalet tillsammans tecknar 55 kollektivavtal som berör omkring 500 000 anställda. Industrins avtal har sedan 1997 fungerat som norm för löneökningarna på övriga arbetsmarknaden.

Det senaste industriavtalet från 2025 hade enligt Medlingsinstitutet ett sammanlagt avtalsvärde på 6,4 procent under 24 månader. Vid avtalsrörelsen 2023 var motsvarande nivå 7,4 procent för samma tidsperiod. Myndigheten påpekar att avtalsvärdet även omfattar andra kostnader än direkta löneökningar.

Unionen har meddelat att industrins fackförbund och arbetsgivarorganisationer ska utväxla sina avtalskrav i december 2026. Därefter pågår förhandlingarna från januari till mars 2027. De nuvarande industriavtalen löper ut den 31 mars.

Teknikföretagen har fastställt den 21 december 2026 som datum för kravväxlingen med IF Metall, Unionen och Sveriges Ingenjörer. Under mars 2027 ska opartiska ordförande bistå förhandlingsparterna i arbetet med att nå en överenskommelse innan de gällande avtalen upphör. IF Metall ska under året omförhandla totalt 33 centrala kollektivavtal och har redan inlett arbetet med förberedelser och kravformuleringar.

Industrifackens besked kommer två veckor efter att Landsorganisationen i Sverige, LO, presenterade sin inriktning inför avtalsrörelsen. LO har bland annat krävt att samtliga löntagare ska få reallöneökningar.

LO:s avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä meddelade den 21 oktober att organisationen inte avser att kräva en generell förkortning av veckoarbetstiden under 2027 års förhandlingar. I stället vill LO att medlemsförbunden samordnar sina insatser för att minska årsarbetstiden eller den totala arbetstiden under ett yrkesliv. Förbunden ska senast den 27 november 2026 meddela om de deltar i samordningen.

Arbetsgivarsidan har tidigare uttryckt en annan uppfattning om löneutrymmet. Mattias Dahl, vice vd för Svenskt Näringsliv, kritiserade LO:s besked och förklarade att organisationen i stället vill se en lägre takt i löneökningarna.

Mattias Dahl varnade även för att Sverige skulle kunna hamna i en situation liknande den i Tyskland, där försämrad konkurrenskraft enligt honom har medfört att industrijobb försvunnit. Han beskrev den ekonomiska återhämtningen som bräcklig och betonade att läget fortfarande är känsligt.

Även Teknikföretagens förhandlingschef Marcus Dahlsten har framfört invändningar mot delar av LO:s avtalskrav. Den 21 oktober meddelade han att Teknikföretagen motsätter sig organisationens modell för riktade låglönesatsningar. Marcus Dahlsten anser att modellen riskerar att påverka den etablerade lönebildningen inom Industriavtalet och framhåller att arbetsgivarna vill dämpa löneökningstakten.