Kreml öppnar för direktkontakt mellan Putin och Zelenskyj

AI-genererad illustration

Nyheter

Kreml öppnar för direktkontakt mellan Putin och Zelenskyj

Av Per Eriksson•Publicerad: 1 nov 22:43•5 min

Rysslands president Vladimir Putin skulle besvara ett telefonsamtal från Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, enligt den ryske presidentrådgivaren Jurij Usjakov. Kreml hävdar att Putin aldrig har avvisat möjligheten till direkta samtal med sin ukrainske motsvarighet. Samtidigt fortsätter förberedelserna för nya fredsförhandlingar mellan Ryssland, Ukraina och USA.

Jurij Usjakov uppger i ryska statliga medier att Zelenskyj har försökt förmedla budskap genom flera olika kontaktvägar. Enligt presidentrådgivaren står möjligheten att besöka Moskva fortfarande öppen för den ukrainske presidenten. Ryssland har tidigare erbjudit sig att garantera Zelenskyjs säkerhet vid ett sådant besök.

Kremls talesperson Dmitrij Peskov meddelade den 30 oktober att Ukraina ännu inte hade tagit något initiativ till ett telefonsamtal med Putin. Ukrainas presidentkansli har samtidigt klargjort att Zelenskyj för närvarande inte planerar någon sådan kontakt. Presidentkansliet anser att de viktigaste frågorna om krigets avslutning måste avgöras genom förhandlingar mellan ländernas ledare och att ett telefonsamtal inte är tillräckligt.

Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov förnekade den 30 oktober att Moskva försöker ersätta ett personligt möte mellan presidenterna med ett telefonsamtal. Zelenskyj har vid upprepade tillfällen föreslagit direkta fredsförhandlingar med Putin på neutral mark och med USA:s president Donald Trump som deltagare.

De diplomatiska kontakterna pågår parallellt med förberedelserna inför en ny förhandlingsomgång i Abu Dhabi. Det senaste mötet mellan representanter för Ryssland, Ukraina och USA ägde rum i Genève i februari. Någon överenskommelse om ett avslut på kriget har ännu inte nåtts.

Jurij Usjakov meddelade den 30 oktober att Moskva och Washington hade börjat samordna ett datum för nästa trepartsmöte. Ryssland hade då framfört sina synpunkter till amerikanska företrädare och väntade på återkoppling. Den 28 oktober hade Usjakov framhållit att bland annat utvecklingen i Mellanöstern och situationen på slagfältet i Ukraina påverkade planeringen. Ryssland hade vid den tidpunkten inte föreslagit något slutgiltigt mötesdatum.

Efter Vladimir Putins möte med det amerikanska sändebudet Steve Witkoff den 21 oktober uppgav Usjakov att Ryssland kunde återuppta trepartsförhandlingarna omkring den 10 november. Han pekade särskilt på behovet av att diskutera utformningen av säkerhetsarrangemang för både Ryssland och Ukraina.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj meddelade den 23 oktober att hans medarbetare hade fört samtal med Donald Trumps representanter Steve Witkoff och Jared Kushner. Enligt Zelenskyj fanns en överenskommelse om att försöka samla företrädare för de tre länderna till förhandlingar på tjänstemannanivå under första halvan av november.

Något formellt datum för mötet i Abu Dhabi har fortfarande inte offentliggjorts. Jurij Usjakov förklarade den 1 november att Kreml vill att de första förhandlingsomgångarna ska genomföras mellan Ryssland, Ukraina och USA. Han uteslöt samtidigt inte att europeiska företrädare kan ansluta till processen längre fram.

USA:s utrikesminister Marco Rubio uttryckte den 31 oktober osäkerhet om möjligheterna att nå en förhandlad fred i Ukraina. Vid en presskonferens efter G20-mötet för utrikesministrarna i Atlanta framhöll Rubio att någon diplomatisk lösning inte framstår som nära förestående.

Marco Rubio uppgav även att han hade haft ett kort samtal med Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov. Kontakten var inte ett formellt möte och berörde bland annat möjligheten till samtal mellan de båda ländernas presidenter i samband med det kommande Apec-mötet.

Rubio klargjorde att G20-mötet i Atlanta inte hade omfattat några särskilda fredsförhandlingar om Ukraina. Han meddelade också att de amerikanska förhandlarna Jared Kushner och Steve Witkoff ägnar en betydande del av sitt arbete åt konflikterna i Ukraina och Iran.

Volodymyr Zelenskyj har samtidigt uttryckt tvivel om Rysslands vilja att acceptera en överenskommelse. I en tv-intervju under lördagen hävdade den ukrainske presidenten att Moskva inte hade godtagit förslag om vapenvila, vare sig beträffande energisektorn, sjöfarten eller avgränsade geografiska områden.

Inför de planerade novemberförhandlingarna har Zelenskyj framhållit att Ukraina är berett att diskutera både ett generellt eldupphör och mer begränsade uppgörelser om energianläggningar och sjöfart. Han anser samtidigt att territoriella frågor måste behandlas av de högsta politiska ledarna.

Den 29 oktober rapporterades dock om ett lokalt eldupphör i den ryskockuperade staden Olesjky i Chersonregionen. Med hänvisning till berörda myndigheter uppgavs överenskommelsen ha fungerat under sina första 30 timmar. Den skulle möjliggöra leveranser av livsmedel, läkemedel och vatten till omkring 2 000 invånare samt evakueringar från området.

Zelenskyj har också ställt krav på innehållet i ett eventuellt fredsavtal. Den 23 oktober framhöll han att Ukraina behöver säkerhetsgarantier och ekonomiska åtaganden som tryggar finansieringen av landets försvar under tio år efter att ett avtal har ingåtts.

Även europeiska ledare har haft direkta kontakter med Moskva inför de kommande förhandlingarna. Finlands president Alexander Stubb och Norges statsminister Jonas Gahr Støre genomförde den 27 oktober ett omkring 90 minuter långt telefonsamtal med Vladimir Putin om kriget i Ukraina. Kontakten hade samordnats med Kiev, och de nordiska ledarna talade därefter med Zelenskyj, som välkomnade initiativet.

Jonas Gahr Støre förklarade den 28 oktober att avsikten var att framföra europeiska ståndpunkter inför förhandlingarna. Norges statsminister ville bland annat behandla möjligheterna att begränsa attacker mot energianläggningar och spannmålsfartyg samt diskutera fångutväxlingar.

Samtidigt finns en oro i Kiev för att USA har intagit en mer tillmötesgående hållning gentemot Ryssland. Donald Trump har under veckan hävdat att Putin och Zelenskyj kommer att träffas inom kort. Varken Ryssland eller Ukraina har bekräftat uppgiften.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 92%
92%
8%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Texten är mycket saklig och återger uppgifter från olika källor utan journalistiskt värderande språk. Den största delen av informationen presenteras som attribut; ord som uppgav, uppgav, meddelade, förklarade, sade används konsekvent för att koppla på källor snarare än att författaren gör egna bedömningar. Artikeln följer en tydlig källhierarki där påståenden kopplas till sina källor och följs av lämpliga tidsmarkörer. Det finns inga egna slutsatser, spekulationer eller dramatiserande formuleringar hos journalisten. Eventuella osäkerheter rapporteras snarare än antas. Därmed uppnår texten ett högt oberoende.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Mitten
15%
60%
25%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln fokuserar på diplomatisk process, institutionaliserade förhandlingar och multilaterala inblandade parter (Ryssland, Ukraina, USA samt europeiska ledare). Den framhäver samtalens relevans och kompromiss som väg framåt, snarare än radikala politiska lösningar eller offentliga program. Därför gynnar texten en mittenposition genom att betona pragmatiska, teknokratiska lösningar och stegvisa förändringar samt ett bredare internationellt samarbete.

Rubrik och framing:
Framställningen betonar diplomatisk lösning genom direkta samtal och trepartsförhandlingar mellan Ryssland, Ukraina och USA; fokus ligger på pågående förhandlingar och olika aktörer som uppmuntrar till dialog.

Språk och ton:
Neutralt tonläge med betoning på diplomati och procedurer; ingen stark värdering av aktörer samtidigt som flera perspektiv presenteras.

Källbalans:
Större utrymme åt officiella uttalanden från ryska företrädare (Usjakov, Peskov, Lavrov) och Zelenskyj, kompletterat av amerikanska och europeiska figurer (Rubio, Stubb, Støre).

Utelämnanden och kontext:
Viktiga perspektiv saknas: civila och humanitära konsekvenser, oberoende analytiker och icke-statliga organisationer, samt kritisk granskning av båda sidorna och avtalets praktiska konsekvenser för sanktioner, ekonomi och energisäkerhet.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.