Ig Nobel prisar stänksäker urinoar och nedgrävda kalsonger

Årets Ig Nobelpris uppmärksammar tio forskningsprojekt som enligt arrangören både ska väcka skratt och eftertanke. Bland pristagarna finns forskare som har utvecklat en urinoar med kraftigt minskat stänk, undersökt hur människor snyter sig och studerat vad som händer när 1 000 identiska par kalsonger grävs ned i jord på olika håll i världen.

2026 års ceremoni hålls den 3 september klockan 19.00 på Kongresshaus Zürich i Schweiz inför omkring 1 500 personer. Improbable Research har valt svampar som årets tema. De första 35 ceremonierna, från 1991 till 2025, hölls samtliga i Massachusetts i USA. Arrangören har uppgett att flytten till Europa hänger samman med säkerhetsläget för forskare och journalister. Planen är att framöver hålla ceremonin i Zürich vartannat år och i en annan stad under de mellanliggande åren.

Ig Nobel-grundaren Marc Abrahams har också pekat på erfarenheterna från 2025. Fyra av de tio pristagarna deltog då inte på plats i Boston och deras tacktal fick i stället läsas upp av Nobelpristagare. Det blev en del av bakgrunden till beslutet att ändra upplägget.

Ett av årets arbeten handlar om att konstruera en urinoar som minimerar stänk. Forskarna genomförde både teoretiska och experimentella försök och uppgav att deras konstruktioner kunde minska mängden stänk till omkring 1,4 procent av nivån hos en vanlig modern kommersiell urinoar. Forskarna bedömde även att mindre stänk kan minska behovet av rengöring av golv och väggar.

Markforskning belönas efter ett internationellt projekt där 1 000 identiska par underbyxor grävdes ned på olika platser i mer än 25 länder och togs upp efter två månader. Agroscope genomförde projektet tillsammans med universitetet i Zürich. Deltagarna samlade även in jordprover och dokumenterade hur marken sköttes för att ge forskarna ytterligare analysunderlag.

Resultaten visade att markanvändningen var den viktigaste faktorn för hur snabbt bomullen i underkläderna bröts ned. Den biologiska aktiviteten var störst i privata trädgårdar och lägst i gräsmattor, medan åkermark och gräsmarker placerade sig däremellan. Studien användes för att undersöka egenskaper och biologisk aktivitet i olika typer av jord.

Ekonomipriset går till forskning om sambandet mellan samhällsklass och oetiskt beteende. Paul K. Piff, Daniel M. Stancato, Stéphane Côté, Rodolfo Mendoza-Denton och Dacher Keltner genomförde sju delstudier. Forskarna fann bland annat att personer ur högre samhällsklasser oftare bröt mot trafikregler, tog godis avsett för barn, ljög i förhandlingar och fuskade för att vinna ett pris. En mer positiv syn på girighet kunde enligt forskarnas resultat delvis förklara skillnaderna mellan grupperna.

Ett annat pris gäller forskning om hur föräldrar uppfattar barns kroppslukt. I studien bedömde 235 föräldrar lukten från sammanlagt 367 barn. Den upplevda behagligheten minskade med barnens ålder, medan varken förälderns eller barnets kön hade någon signifikant effekt. Forskarna har pekat på att små barns doft kan ha betydelse för relationen till föräldrarna och att hormonella förändringar sannolikt spelar en roll för tonåringars kroppslukt.

Även kyssar har fått en forskningsmässig definition som omfattar icke-aggressiv oral kontakt mellan individer av samma art utan överföring av föda. Forskarna använde jämförande data från primater och beräknade att beteendet sannolikt förekom hos den gemensamma förfadern till dagens människoapor för omkring 21,5 till 16,9 miljoner år sedan. De bedömde också att kyssbeteende sannolikt förekom hos neandertalare. I materialet behandlas bland annat människor, myror, fåglar och isbjörnar.

Bland de övriga belönade projekten finns forskning om mjölkproteiner hos den levandefödande kackerlacksarten Diploptera punctata. Forskarna analyserade proteinernas kristallstruktur med röntgendiffraktion. Kristallerna bildas naturligt hos artens embryon och innehåller omkring tre gånger så mycket energi som motsvarande mängd mjölkprotein från kor.

Ett forskarlag har dessutom använt sugsnablar från honmyggor som munstycken för högupplöst 3D-utskrift. Försöken visade att delarna kunde skapa tryckta linjer ned till omkring 20 mikrometer och tåla ett internt tryck på cirka 60 kilopascal.

Tokuji Unno och Hiroshi Yajima belönas för en aerodynamisk undersökning av hur människor snyter sig. De mätte bland annat luftflöde, utblåst volym, tidsförlopp och förändringar i trycket i hörselgången när försökspersonerna snöt sig genom en eller båda näsborrarna.

Ytterligare forskning som uppmärksammas handlar om vad som får giftiga ormar att bita. Forskarna trampade försiktigt på olika delar av giftiga ormar under varierande temperaturer och tider på dygnet för att undersöka när bett utlöses. Ett annat belönat arbete visar att människor tenderar att uppskatta vänner som beter sig illa mot personer som de själva ogillar.

Pristagarna får ett specialdesignat konstverk samt 10 000 miljarder dollar i kraftigt inflationsdrabbad zimbabwisk valuta.