ICA möter facklig kritik för drogtester vid rekrytering

ICA kräver drogtest av personer som går vidare mot anställning inom koncernen. ICA uppger på sin rekryteringssida att verksamheten har nolltolerans mot droger och att kandidater kan behöva testas före anställning. Kandidater informeras enligt ICA om kravet tidigt i rekryteringsprocessen.

ICA-koncernen har omkring 55 000 anställda och hör till Sveriges största arbetsgivare. De enskilda ICA-handlarna ansvarar själva för sina rekryteringar, samtidigt som koncernen har en gemensam rekryteringspolicy. Uppgifterna om testerna uppmärksammades genom en annons för en lagertjänst, varefter ICA uppgav i ett mejlsvar att drogtester genomförs på samtliga blivande medarbetare.

Handelsanställdas förbund motsätter sig drogtester före anställning. Ombudsmannen Daniel Weglin uppger att förbundet delar målet om nyktra och drogfria arbetsplatser men anser att urinprov innan en person har fått en anställning är integritetskränkande. Han gör samtidigt skillnad på sådana tester och situationer där en redan anställd person uppträder påverkad på arbetsplatsen.

Även Unionen kritiserar tester i samband med rekrytering. Unionens chefsjurist Malin Wulkan beskriver drogtester som ett kroppsligt ingrepp och en integritetskänslig åtgärd. Malin Wulkan framhåller också att en arbetssökande som väljs bort efter ett drogtest saknar möjlighet att få beslutet prövat. Unionen har sedan tidigare efterlyst en mer sammanhållen lagstiftning om integritetsskydd för privatanställda, bland annat när det gäller drogtester.

Integritetsskyddsmyndigheten anger att uppgifter om en persons hälsa räknas som känsliga personuppgifter och att behandling av sådana uppgifter som huvudregel är förbjuden om inget särskilt undantag gäller. Integritetsskyddsmyndigheten anger också att arbetsgivare ska informera om hur personuppgifter används vid kontroller och att insamlingen ska ha ett uttryckligt, berättigat och sakligt motiverat ändamål med betydelse för anställningsförhållandet. Myndigheten framhåller dessutom att arbetsgivare normalt inte kan stödja behandling av anställdas känsliga personuppgifter enbart på samtycke.

ICA uppger att bakgrundskontroller i vissa rekryteringar även kan omfatta ekonomisk historik, bolagsengagemang, rättslig historik samt kontroll av identitet och arbetstillstånd. Frågan om drogtester på privata arbetsplatser har också prövats rättsligt. Arbetsdomstolen fastställde den 18 mars 2026 i AD 2026 nr 21 att ICA Sverige hade laga skäl att avskeda en lagermedarbetare som hade amfetamin i kroppen och körde truck i arbetet. Målet, A 219-24, stod mellan Unionen och Föreningen Svensk Handel samt ICA Sverige AB.

Svensk Handel uppgav efter domen att organisationen hade drivit målet för medlemsföretaget ICA Sverige och att provet i det aktuella fallet var ett slumpmässigt drogtest. Svensk Handel beskrev avgörandet som vägledande för arbetsgivares arbete med drogfria arbetsplatser.

Arbetsgivarverket och Sveriges Kommuner och Regioner uppgav i en gemensam framställan till regeringen den 29 oktober 2024 att privata arbetsgivare under vissa förutsättningar kan genomföra slumpmässiga drogtester och tester vid konkret anledning med stöd av arbetsledningsrätten. Organisationerna uppgav samtidigt att offentliga arbetsgivare saknar motsvarande lagstöd och begärde därför att regeringen skulle utreda möjligheten till drogtester även i offentlig sektor.

Prevent anger i sin arbetsmiljövägledning att en chef ansvarar för bedömningen när en anställd misstänks vara påverkad. Personen kan då erbjudas ett drogtest för att undanröja misstanken. Prevent rekommenderar också att arbetsplatser har fastställda policys och rutiner för alkohol och andra droger.