Hovrätten friar klimataktivister från olaga intrång på torvmosse

AI-genererad illustration

Lokalt Väst

Hovrätten friar klimataktivister från olaga intrång på torvmosse

Av Malin Nilsson•Publicerad: 4 nov 17:51•4 min

Hovrätten för Västra Sverige har friat samtliga 17 klimataktivister från olaga intrång efter protestaktioner vid Grimsås mosse i Tranemo kommun under sommaren 2024. Domstolen bedömer att allemansrätten gäller på området. Aktivisterna dömdes däremot till dagsböter för egenmäktigt förfarande eftersom de hindrade torvföretaget Neova AB:s verksamhet.

Avgörandet meddelades den 4 november 2026. Hovrättens prövning följde på en dom från Borås tingsrätt den 23 juli 2025, där samtliga 17 aktivister dömdes för egenmäktigt förfarande.

Redan i tingsrätten friades 15 personer från olaga intrång. Två aktivister fälldes för det brottet, medan två dömdes för skadegörelse och en för våldsamt motstånd. Hovrättens nya bedömning innebär att ingen av de 17 längre döms för olaga intrång.

Den ursprungliga domen var B 2934-24. Kammaråklagare Martin Westeröd vid Åklagarkammaren i Borås företrädde åtalet, medan torvföretaget Neova AB var målsägande och företräddes av advokaten Rudolf Laurin.

Protesterna genomfördes under flera veckor sommaren 2024. Aktivisterna försökte stoppa arbetet på torvmossen genom att bland annat blockera diken och hindra arbetsmaskiner. Vid vissa tillfällen kedjade eller limmade de fast sig vid utrustning som användes i verksamheten.

Efter tingsrättsdomen 2025, uppgav Återställ Våtmarker, genom presstalespersonen Pontus Bergendahl, att organisationen avsåg att överklaga domen och fortsätta sina protestaktioner mot torvbrytningen på Grimsås mosse.

Totalt 16 av aktivisterna överklagade tingsrättens dom. Huvudförhandlingen i Hovrätten för Västra Sverige avslutades den 16 oktober 2026. Målet gäller en annan protestaktion men berör samma rättsliga fråga om allemansrättens betydelse vid torvtäkter.

Neova AB har sedan tidigare tillstånd för utvinning av energitorv i området. Länsstyrelsen beviljade bearbetningskoncessionen den 15 oktober 2013 och beslutet fick laga kraft den 11 december 2014. Koncessionen omfattar omkring 130 hektar, varav cirka 99 hektar utgör produktionsområde.

Torvbrytningen har även varit föremål för andra rättsliga prövningar. Den 31 mars 2026 avslog Länsstyrelsen i Västra Götaland Neovas begäran om att ändra tillståndet från energitorv till odlingstorv. Myndigheten ansåg att förändringen behövde prövas genom en ny tillståndsprocess enligt miljöbalken.

Neova överklagade beslutet, men Mark- och miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätt avslog överklagandet i augusti 2026. Domstolen bedömde att en övergång till odlingstorv skulle innebära en väsentlig förändring av verksamhetens art och ändamål.

Efter avgörandet meddelade Neovas projektledare Sofia Ekmark att företaget skulle granska domstolens beslut innan det tog ställning till hur processen skulle fortsätta.

Även protesterna på Grimsås mosse har fortsatt att behandlas rättsligt. Under mars 2026 väckte åklagaren åtal mot ytterligare omkring 50 klimataktivister efter separata protester sommaren 2025. Åtalen avser elva tillfällen mellan den 22 juli och den 7 augusti 2025.

Polisens kroppskameror användes för att dokumentera händelserna och materialet ingår i bevisningen. Polischefen Pernilla Wetterskog, lokalpolisområdeschef i Borås, förklarade inför hovrättsprövningen att misstankarna om olaga intrång och egenmäktigt förfarande vid klimataktionerna i Grimsås bedömts ha ett för lågt straffvärde för att motivera gripanden i syfte att frihetsberöva aktivisterna.

En liknande rättslig fråga behandlas också i ett annat mål. Jönköpings tingsrätt friade i januari 2025 sammanlagt 22 aktivister från Återställ Våtmarker efter protester på Flymossen i Bredaryd sommaren 2023. Tingsrätten ansåg att allemansrätten omfattade det vidsträckta området och att det därför saknades grund för att döma aktivisterna för olaga intrång.

Både åklagaren och Neova överklagade den domen. Göta hovrätt har planerat huvudförhandling till den 9, 12 och 13 november 2026. Även det målet berör frågan om allemansrättens betydelse vid torvtäkter.

Verksamheten i Grimsås har dessutom tidigare uppmärksammats politiskt. Den 5 mars 2024 ställde riksdagsledamoten Petter Löberg (S) en skriftlig fråga till regeringen om torvbrytningen. Han hänvisade bland annat till att kabeltillverkaren Nexans, som har närmare 500 anställda på orten, uttryckt oro för att damm från verksamheten skulle kunna påverka produktionen.

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) svarade den 13 mars 2024 att länsstyrelsens beslut om markanvisning för torvbrytningen hade överklagats till regeringen. Hon avstod från att kommentera hur ärendet borde avgöras eftersom den förvaltningsprövningen fortfarande pågick.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 97%
97%
3%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln uppvisar en mycket neutral och saklig språkbehandling. Den beskriver rättsprocesser, domslut och faktauppgifter utan opinion eller värderande adjektiv. Påståenden som kommer från myndigheter eller olika källor återges tydligt via verb som anger källa (t.ex. 'uppgav', 'bedömde', 'förklarade'), vilket minskar risken för journalistens egna värderingar. Texten följer en tydlig kronologi och visar sammanhang mellan beslut och händelser utan egna slutsatser, spekulationer eller känsloladdad stil. Även hänvisningar till politiska aktörer och myndigheter återges som utsagor från källor, inte som journalistens egna bedömningar. Denna kombination av saklig terminologi, källhänvisningar och bevarande av avstånd till egna åsikter gör texten mycket oberoende i språkbruk.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Vänster
60%
25%
15%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln lägger fram rättsliga beslut som stärkande för aktivisternas rätt att protestera och betonar allemansrätten i sammanhanget, vilket framhäver miljö- och medborgerliga rättigheter som ofta kopplas till vänsterorienterade värderingar. Den begränsade viktningen av företaget Neova och juridiska procedurer utan starkt motsvarande stöd för torvbrytning antyder en framering som välkomnar miljöaktivistiska perspektiv framför företagsintressen.

Rubrik och framing:
Framing: Domstolens friande av klimataktivisterna och betoningen av allemansrätten placeras i fokus; artikeln porträtterar konflikten som ett rättsligt skydd för offentliga intressen och protester mot torvbrytning.

Språk och ton:
Språket ger aktivisterna positiva konnotationer genom att framhäva allemansrätten och rättsliga beslut; tonfallet prioriterar rättigheter och skydd för protesthandlingar utan att starkt kritisera deras metoder.

Källbalans:
Största utrymmet ges till hovrättens beslut, Neova AB:s ståndpunkt och åklagarens inblandning; Aktivisternas synpunkter återges främst genom beskrivningar av deras handlingar och konsekvenserna av domen, medan direkta citat från aktivisterna är begränsade; saknas en tydlig motparet röst från oberoende miljöorganisationer eller politiskt drivna motargument för torvbrytning.

Utelämnanden och kontext:
Viktiga perspektiv saknas ofta, till exempel en djupare miljö- och samhällsekonomisk analys av torvbrytningens långsiktiga effekter, olika alternativ till energiproduktion och arbetsmarknadsaspekter i Regionen; artikeln nämner politiska kommentarer men går inte in i breda policydiskussioner om klimat- och energipolitik.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.