Hovrätten fastställer domen mot aktivist efter ministeraktioner

Svea hovrätt har beslutat att stå fast vid Solna tingsrätts dom mot 43-årige Andreas Klominek, som genomförde två uppmärksammade aktioner utanför bostäderna tillhörande migrationsminister Johan Forssell (M) och biståndsminister Benjamin Dousa (M). Mannen döms till villkorlig dom för ofredande och olaga hot.

Hovrätten delar tingsrättens bedömning att handlingarna inte omfattas av skyddet för yttrande- och demonstrationsfriheten. Hovrättsrådet Åsa Bokström framhåller att mannen genom sitt hotfulla och hänsynslösa agerande överskred gränsen mellan ministrarnas offentliga uppdrag och deras privatliv.

Händelserna inträffade den 18 och 19 januari 2026. Vid Johan Forssells bostad placerade Andreas Klominek en korg med äpplen som hade försetts med målade bilder av Adolf Hitlers ansikte. Följande dag ställde han en skyltdocka föreställande en terrorist från Islamiska staten utanför Benjamin Dousas hem. Dockan var utrustad med en leksakskniv och ett rödmålat dockhuvud.

Andreas Klominek har medgett att han placerade föremålen vid bostäderna men förnekat att handlingarna utgjorde brott. Han har hävdat att aktionerna omfattades av hans rätt att uttrycka politiska åsikter och demonstrera.

Mannen har kopplingar till aktivistgruppen Rojavakommittéerna, som uttrycker stöd för kurder i bland annat Syrien. Gruppen har beskrivit aktionerna som protester mot den svenska regeringens bistånd till det islamistiska styret i Syrien. Kritiken riktades särskilt mot Johan Forssells och Benjamin Dousas besök i Syrien i november 2025. Rojavakommittéerna publicerade även bilder från aktionerna på sociala medier.

Efter händelserna inledde Säkerhetspolisen en förundersökning eftersom misstankarna gällde brott riktade mot företrädare för Sveriges centrala statsledning. Kammaråklagare Carl Mellberg vid Riksenheten för säkerhetsmål ansvarade för förundersökningen.

Den 23 januari häktades Andreas Klominek av Solna tingsrätt. Häktningsbeslutet omfattade vid den tidpunkten endast en av de två misstänkta gärningarna. Åklagaren väckte därefter åtal den 6 februari 2026.

I samband med åtalet framhöll Benjamin Dousa att beslut om Sveriges bistånd ska fattas genom demokratiska processer och inte påverkas av hot eller trakasserier. Under rättegången beskrev han också skillnaden mellan en politisk manifestation på en offentlig plats, exempelvis Sergels torg i Stockholm, och en aktion som genomförs utanför en ministerns familjebostad.

Rättegången inleddes den 19 februari. Åklagaren begärde att mannen skulle dömas till fängelse i ett år och två månader. För aktionen utanför Johan Forssells bostad yrkade åklagaren i första hand ansvar för olaga hot och i andra hand ofredande. Händelsen vid Benjamin Dousas hem bedömdes av åklagaren som grovt olaga hot.

Solna tingsrätt meddelade sin dom den 27 februari 2026 i mål B 695-26. Domstolen fann mannen skyldig till ofredande mot Johan Forssell och olaga hot mot Benjamin Dousa, men dömde honom inte enligt åklagarens strängare brottsrubriceringar.

Tingsrättens ordförande, rådmannen Lisa Anestål, redogjorde för domstolens bedömning att handlingarna hade gått utöver vad ministrarna behövde acceptera inom ramen för sina offentliga uppdrag. Domstolen ansåg att mannen hade passerat gränsen mellan statsrådens privata och offentliga roller.

Tingsrätten bedömde att gärningarnas sammanlagda straffvärde motsvarade ett kortare fängelsestraff. Påföljden bestämdes ändå till villkorlig dom. Några dagsböter dömdes inte ut med hänsyn till att Andreas Klominek redan hade varit frihetsberövad i omkring en månad.

Efter tingsrättens avgörande meddelade mannens försvarsadvokat Silas Aliki att domen skulle överklagas. Även åklagaren överklagade och begärde en strängare påföljd i form av fängelse.

Svea hovrätt har nu prövat målet och fastställt tingsrättens avgörande. Andreas Klominek döms därmed fortsatt för ofredande och olaga hot till villkorlig dom.

Hovrättsrådet Åsa Bokström uppger att domstolen ansluter sig till tingsrättens bedömning av såväl handlingarnas hotfulla karaktär som gränserna för ytande- och demonstrationsfriheten.

Har den här konversationen varit till hjälp hittills?