Höstens val kan rita om den globala maktbalansen

En rad politiska val och maktskiften under hösten kan få betydelse långt utanför de länder där rösterna läggs. USA, Israel, Brasilien och Bosnien-Hercegovina går till val samtidigt som Ryssland håller val till statsduman och Förenta nationerna förbereder valet av en ny generalsekreterare. Även Lettland, Bulgarien, Nya Zeeland, Haiti och Sydsudan har nationella val planerade under årets återstående månader.

I USA hålls mellanårsval den 3 november, när samtliga 435 platser i representanthuset och 35 platser i senaten ska tillsättas. Republikanerna hade den 7 september 218 mandat i representanthuset och Demokraterna 214, vilket innebär att Demokraterna behöver vinna netto tre mandat för att ta kontroll över kammaren. I senaten behöver Demokraterna vinna fyra mandat som i dag innehas av Republikanerna. Oberoende bedömare betraktar nio av årets senatsval som konkurrenskraftiga.

Valet genomförs när nästan två år har gått av Donald Trumps nuvarande mandatperiod. Hittills har Donald Trump kunnat regera med republikansk kontroll över båda kamrarna i kongressen. Om Demokraterna tar representanthuset blir möjligheterna för presidenten att få igenom sin inrikespolitiska agenda mer begränsade. Donald Trump behåller samtidigt omfattande befogenheter inom utrikes- och försvarspolitiken oavsett valresultatet.

Under mandatperioden har Donald Trump startat ett omfattande krig i Mellanöstern, inrättat ett eget så kallat fredsråd som konkurrerar med Förenta nationerna, hotat allierade och beordrat militära anfall i flera länder. Samtidigt har stödet för presidenten minskat. Reuters/Ipsos mätte i slutet av augusti Donald Trumps jobbgodkännande till 33 procent. I samma mätning uppgav 46 procent av demokratiska väljare och 31 procent av republikanska väljare att de var mycket entusiastiska inför mellanårsvalet. Ett stort republikanskt nederlag skulle också kunna minska Donald Trumps inflytande inom det egna partiet under mandatperiodens avslutande två år.

Israel står inför sitt första val till knesset sedan Hamas attacker den 7 oktober 2023 och de efterföljande krigen i Gaza, Libanon och Iran. Premiärminister Benjamin Netanyahu har under de senaste åren styrt tillsammans med mindre extremistiska och ultrareligiösa partier vars företrädare har krävt fortsatt militär upptrappning och angrepp mot palestinier som strider mot folkrätten. Benjamin Netanyahu motsätter sig också det senaste fredsinitiativet för Gaza.

Kritiker och politiska bedömare har under lång tid anklagat Benjamin Netanyahu för att använda konflikter och politisk polarisering för att stärka bilden av sig själv som Israels försvarare. Opinionsmätningarna visar samtidigt minskat stöd för Benjamin Netanyahu och hans ultrareligiösa samarbetspartier, men varken regeringssidan eller oppositionen väntas få en tydlig majoritet.

Israels parlament godkände den 2 juni i en första läsning ett förslag om att upplösa den 25:e knesset. Förslaget fick 106 röster för och inga röster emot eller nedlagda. I förslaget angavs att ett tidigarelagt val skulle kunna hållas mellan den 8 september och den 20 oktober. Det ordinarie lagstadgade datumet för valet är den 27 oktober.

I Ryssland hålls val till statsduman den 18–20 september. Det politiska systemet är utformat kring president Vladimir Putin och maktpartiet Enade Ryssland, medan oppositionella partier under lång tid har motarbetats eller förbjudits. De partier som tillåts delta verkar inom de politiska ramar som Vladimir Putins styre har satt upp.

Det liberala partiet Jabloko har stoppats från att delta efter att ha tagit ställning mot kriget i Ukraina. Rysslands högsta domstol beslutade den 10 augusti att utesluta Jabloko från parlamentsvalet efter en talan från partiet Rodina. Jablokos partiledare Nikolaj Rybakov meddelade därefter att partiet skulle överklaga beslutet.

Enade Rysslands valkampanj har i stor utsträckning kretsat kring det som den ryska regeringen kallar den militära specialoperationen, alltså invasionskriget mot Ukraina. Kriget framställs av presidentpartiet som avgörande för Rysslands säkerhet och soldater som presenterats som krigshjältar har placerats på kandidatlistorna. Vladimir Putin behöver samtidigt förhålla sig till missnöje i landet efter det utdragna kriget och visa att den ryska maktapparaten fortfarande är stabil.

Vid årsskiftet ska Förenta nationerna få en ny generalsekreterare när António Guterres lämnar posten efter tio år. Processen för att utse organisationens tionde generalsekreterare inleddes formellt den 25 november 2025. Säkerhetsrådets permanenta medlemmar måste kunna enas om en kandidat trots ett internationellt läge med stora geopolitiska motsättningar.

Det har samtidigt framförts krav på att nästa generalsekreterare ska vara en kvinna eftersom samtliga tidigare innehavare av posten har varit män. Chiles tidigare president och tidigare FN-chef för mänskliga rättigheter Michelle Bachelet hörde till de tidiga favoriterna, men har fått flera negativa besked i säkerhetsrådets anonyma sonderingar.

Costa Ricas tidigare vicepresident Rebeca Grynspan och Guyanas tidigare utrikesminister Carolyn Rodrigues Birkett har fått bredare stöd i sonderingarna. Rebeca Grynspan nominerades formellt av Costa Rica den 3 mars och Carolyn Rodrigues Birkett av Guyana den 15 juni. Kandidatfältet omfattar även Ivonne A-Baki, som nominerades av Tonga den 17 augusti, och Olara Otunnu, som nominerades av Uganda den 24 juli.

Brasilien håller den första omgången i presidentvalet den 4 oktober. Landet är kraftigt politiskt delat mellan höger och vänster, samtidigt som relationen till USA och Donald Trump har blivit en del av valrörelsen. Den sittande vänsterpresidenten Lula da Silva ställer upp för omval vid 80 års ålder.

Den tidigare högerpresidenten Jair Bolsonaro har dömts för ett försök att behålla makten genom en statskupp. Hans son Flávio Bolsonaro har därefter tagit över rollen som kandidat. Jair Bolsonaro och Flávio Bolsonaro har starka band till Donald Trumps regering. Flávio Bolsonaro besökte Vita huset i maj och Donald Trump har infört nya importtullar mot Brasilien. Åtgärderna beskrivs av anhängare som tecken på amerikanskt stöd, medan motståndare ser dem som försök från USA att påverka valet.

Opinionsmätningar visar ett i det närmaste jämnt läge om Lula da Silva och Flávio Bolsonaro skulle mötas i en andra valomgång, som preliminärt hålls den 25 oktober. Brasiliens högsta valdomstol TSE har uppgett att 158 765 543 personer är röstberättigade. Den 4 oktober väljs förutom president även guvernörer, senatorer samt ledamöter till den federala kongressen och delstats- eller distriktsförsamlingarna. Totalt ska 54 av senatens platser, motsvarande två tredjedelar av kammaren, tillsättas tillsammans med samtliga 513 mandat i deputeradekammaren.

Den 4 oktober hålls även val i Bosnien-Hercegovina, nästan 31 år efter Bosnienkrigets slut. Kriget avslutades genom Daytonavtalet, som fördelar den politiska makten mellan landets olika etniska grupper. De politiska spänningarna är nu större än på länge. Bosnienserbiska ledare har hotat med utbrytning samtidigt som nationalistiska motsättningar har bidragit till politiska låsningar och försenade reformer. Landets väg mot medlemskap i Europeiska unionen är fortsatt lång, medan Montenegro har kommit betydligt längre i sin anslutningsprocess.

Bosnien-Hercegovinas centrala valkommission beslutade den 7 maj att valet omfattar landets tredelade presidentskap och parlament samt Republika Srpskas president och vicepresidenter och kantonsförsamlingarna i Federationen Bosnien och Hercegovina. När det centrala röstlängdsregistret sammanställdes den 6 maj fanns 3 414 364 registrerade väljare.

Lettland väljer ledamöter till parlamentet Saeima den 3 oktober. Kandidatlistorna till valet till den 15:e Saeima kunde lämnas in mellan den 20 juni och den 5 juli, och den centrala valkommissionen genomförde lottningen om listornas nummer den 6 juli.

Bulgarien håller presidentval den 25 oktober. Landets centrala valkommission har fastställt att valkampanjen inför president- och vicepresidentvalet börjar den 25 september och avslutas vid midnatt den 23 oktober.

I Nya Zeeland hålls parlamentsval den 7 november. Parlamentet ska upplösas den 1 oktober och kandidatnomineringarna stänger den 8 oktober. Utlandsröstningen börjar den 21 oktober och förtidsröstningen den 26 oktober. Valmyndigheten har uppgett att de officiella resultaten ska offentliggöras den 27 november och att det nya parlamentet senast ska sammanträda den 14 januari 2027.

Haiti planerar den 13 december sitt första val på tio år efter en lång period av djup politisk och säkerhetsmässig kris. Haitis provisoriska valråd CEP har lagt den första omgången av president- och parlamentsvalen samt en folkomröstning om föreslagna konstitutionella förändringar till samma dag. En eventuell andra omgång är planerad till den 21 februari 2027. Valrådet har samtidigt angett att tidsplanen förutsätter ett acceptabelt säkerhetsläge och tillräcklig finansiering.

Sydsudan planerar preliminärt allmänna val den 22 december efter att omröstningen tidigare har skjutits upp flera gånger. Landets nationella valkommission har meddelat att valet ska genomföras i 102 geografiska valkretsar baserade på indelningen från valet 2010. Parterna bakom fredsavtalet har beslutat att en ny folkräkning och en avslutad konstitutionsprocess inte längre ska vara villkor för att valet ska kunna hållas.