Hofors pausar miljonprojekt när invånarna blir färre

AI-genererad illustration

Lokalt Norr

Hofors pausar miljonprojekt när invånarna blir färre

Av Per ErikssonPublicerad: 2 sep 05:383 min

Hofors kommun fortsätter att tappa invånare och har samtidigt pausat politiska satsningar för sammanlagt 6,77 miljoner kronor under 2026. Av beloppet gäller 3,3 miljoner kronor helt pausade prioriteringar och 3,47 miljoner kronor satsningar som delvis har stoppats. Kommunstyrelsens ordförande Tomas Isaksson har uppgett att avsikten är att återuppta satsningarna under 2027.

Statistiska centralbyrån redovisade 9 094 invånare i Hofors den 30 juni 2026. Det var 44 färre än vid årets början. Under det första halvåret föddes 34 personer i kommunen medan 70 avled, vilket gav ett födelseunderskott på 36 personer. Newsworthy har med Statistiska centralbyråns statistik som underlag redovisat att befolkningen minskade för sjunde kvartalet i följd under andra kvartalet 2026. Jämfört med ett år tidigare hade Hofors omkring 120 färre invånare, motsvarande cirka 1,3 procent.

Den minskande befolkningen har också påverkat det kommunala bostadsbolaget Hoforshus. Bolagets vd Christian Rickardsson har uppgett att kostnaden för outhyrda lägenheter under 2025 var 17 miljoner kronor. Under 2026 omfattar ett fattat rivningsbeslut 45 lägenheter på Västerleden 3 och 5. För 2027 finns planer på att riva ytterligare 35 lägenheter på Jägargatan 1 och 3. Därutöver finns ännu inte beslutade planer som omfattar 40 lägenheter under 2028 och lika många under 2029.

Rivningen av Västerleden 3 och 5 försenades till efter sommaren sedan en upphandling överklagats. Förvaltningsrätten underkände att det vinnande bolaget hade fått komplettera sitt anbud efter att anbudstiden gått ut. Christian Rickardsson meddelade därefter att Hoforshus inte skulle överklaga domen.

Filip Jäderberg, 26 år och bosatt i Hofors, har fått besked om att huset där han bor ska rivas. Han beskriver hur betydligt fler lägenheter var bebodda när han flyttade in och att huset då var nästan fullt.

Bland invånarna finns samtidigt olika uppfattningar om vad som skulle kunna få fler att välja Hofors. Tove Wessling, som flyttade till kommunen tillsammans med sin sambo, anser att orten behöver göras mer trivsam. Hon uppger samtidigt att hon själv vill lämna Hofors.

Kommunen har pekat ut tillgången på arbetstillfällen som en faktor som påverkar befolkningsutvecklingen. Hoforsbon Annika Heggem anser att kommunen bör försöka locka företag med arbeten där kraven på hög utbildning inte är lika stora.

Bolagsverkets siffror visar samtidigt att 11 nya företag startades i Hofors kommun under första halvåret 2026. FöretagarAllsvenskan redovisade Hofors som den kommun i Gävleborg som hade högst tillväxtmått för företagande under 2026, med 1,54 procent. Ockelbo låg på 1,51 procent och Gävle på 1,48 procent. Sett till antalet nya företag var ökningen störst i Gävle kommun, där 121 företag startades under perioden.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 100%
100%
0%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln är skriven med ett tydligt sakligt och neutralt språk. Inga laddade eller värderande ord från journalisten förekommer, och alla uttalanden som potentiellt kan uppfattas som subjektiva eller laddade är tydligt tillskrivna specifika källor, som kommunstyrelsens ordförande, vd:n för Hoforshus eller enskilda invånare. Det finns inga egna slutsatser, spekulationer eller förstärkningar från journalistens sida. Texten uppvisar en neutral ton genom hela artikeln, inklusive faktaredovisningar och återgivande av källornas åsikter eller beskrivningar. Därmed uppfyller artikeln kraven för högsta möjliga oberoendepoäng.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Mitten
20%
70%
10%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln ger en balanserad beskrivning av problemen i Hofors kommun, där både utmaningar med befolkningsminskning och kommunens ekonomiska åtgärder lyfts fram utan att slå fast värderingar. De inslag som lyfter fram företagsamhet och en pragmatisk syn på lösningar pekar mot ett mittenperspektiv med inslag av pragmatisk lokal utveckling, utan tydliga politiska ställningstaganden åt vänster eller höger.

Rubrik och framing:
Verklighetsbilden som skapas är en kommun i nedgång med minskande befolkning och ekonomiska besparingar. Problemet framstår som den demografiska nedgången och dess påverkan på kommunen, medan kommunen och lokala aktörer presenteras som ansvariga för att hantera situationen, med en måttligt positiv ton kring företagsklimatet.

Språk och ton:
Språket är sakligt utan tydliga värdeladdade ord som framhäver vissa aktörer mer positivt eller negativt. Beskrivningen av kommunen och lokala aktörer är neutral, även om viss betoning ligger på praktiska utmaningar och lösningar.

Källbalans:
Källorna är blandade och inkluderar kommunala företrädare, statliga myndigheter (SCB, Bolagsverket), företag och lokala invånare. Det saknas tydlig kritik från någon alternativ aktör, vilket ger ett övervägande kommunalt och lokal företagsvänligt perspektiv.

Utelämnanden och kontext:
Artikeln saknar djupare analys av samhälleliga orsaker till befolkningsminskningen, som exempelvis sociala skyddsnät, migration eller bredare ekonomiska faktorer, samt eventuella fackliga perspektiv eller statliga insatser vilket skulle kunna ge ett mer vänsterinriktat perspektiv.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.