Historisk långloge räddas när bostäder rivs för Norrbotniabanan

En äldre långloge i Norra Hedensbyn i Skellefteå ska monteras ned och återuppföras vid Karlgård, stadens äldsta bostadshus. Byggnaden är en av få som bevaras i sin helhet när fastigheter rivs för den nya järnvägen Norrbotniabanan.

Det är den ideella föreningen Karlgårds vänner som med frivilliga krafter ska genomföra flytten. Arkitekten Andreas Fossland uppger att byggnadens olika delar först måste märkas upp för att långlogen ska kunna återmonteras på rätt sätt.

Föreningen arbetar med att bevara och utveckla Karlgård som kulturhistorisk miljö. På längre sikt finns planer på att samla fler äldre byggnader på platsen och skapa möjligheter för nya verksamheter, däribland ett sommarcafé.

Även ett äldre hus och en bagarstuga kan bli aktuella att flytta. Karlgårds vänner hoppas kunna rädda båda byggnaderna, men finansieringen är ännu inte ordnad.

Andreas Fossland beskriver räddningen av långlogen som den mest betydelsefulla delen av återbruksarbetet i samband med rivningarna.

Enligt Skellefteå museum har Karlgård anor från 1790-talet, då häradshövdingen Carl Fredrik Furtenbach förvärvade och slog samman flera hemman söder om Skellefteälven. I huvudbyggnadens norra kroppås finns årtalet 1692 inristat, medan den södra bär årtalet 1799. På vinden finns dessutom blyinfattade fönster från 1700-talet.

Karlgårds vänner bildades som en ideell förening för att stödja och synliggöra gårdens kulturhistoriska värden. Verksamheten omfattar både restaurering av äldre miljöer och utveckling av hur området kan användas.

Samtidigt fortsätter förberedelserna inför Norrbotniabanans utbyggnad. Trafikverket meddelade den 29 april 2026 att den första rivningsetappen i Skellefteå omfattar 23 fastigheter och ska vara färdig i december samma år. I Norra Hedensbyn berörs drygt 20 villor och andra byggnader.

En andra etapp med ytterligare 14 fastigheter, bland annat i Bureå och Gumboda, är planerad till 2027.

Trafikverkets projektledare David Nilsson uppgav i mars 2026 att myndigheten hade undersökt möjligheterna att flytta byggnader som berörs av projektet. Bedömningen var dock att det saknades både lämplig mark och praktiska förutsättningar. Därför har arbetet huvudsakligen inriktats på att återanvända delar av byggnaderna.

Skellefteå kommun meddelade den 4 september att kommunen genom hanteringen av rivningslov ställt krav på en viss omfattning av återbruk. Bland det material som kan tillvaratas finns fönster, virke och marksten.

Intresset för rivningsmaterialet har varit omfattande. I en rapportering den 14 augusti 2026 uppgav David Nilsson att efterfrågan överstigit förväntningarna. Entreprenören hade då inte hunnit kontakter samtliga personer som anmält intresse för att ta hand om material från byggnaderna.

Den långloge som nu ska flyttas är en byggnadstyp med en särskild plats i norrländsk jordbrukshistoria. Långlogar användes framför allt under 1700- och 1800-talen för att tröska spannmål. Inne i de långsmala byggnaderna drog en häst en taggig tröskbult fram och tillbaka över säden som låg på golvet.

Arbetssättet var betydligt snabbare än den äldre metoden där spannmålen bearbetades för hand med slaga. Vissa långlogar kunde mäta upp till 40 meter och byggnadstypen är numera ovanlig.

I Skellefteå finns även en annan långloge med formellt kulturhistoriskt skydd. Länsstyrelsen Västerbotten redovisar en långloge på fastigheten Sörböle 2:2 som byggnadsminne. Det är en annan byggnad än den som Karlgårds vänner nu planerar att flytta från Norra Hedensbyn.

Norrbotniabanan är ett järnvägsprojekt som omfattar 27 mil ny järnväg mellan Umeå och Luleå. Trafikverket anger en beräknad kostnad på 62 miljarder kronor i 2025 års prisnivå. På sträckan mellan Dåva och Skellefteå pågår både byggnadsarbeten och fortsatt projektering.

För långlogen i Norra Hedensbyn innebär föreningens insats att byggnaden ska tas ned och återuppföras vid Karlgård i stället för att rivas. Arbetet ska genomföras av frivilliga, med uppmärkning av byggnadsdelarna som ett första steg.