
AI-genererad illustration
Alex Karps skogsköp för 240 miljoner väcker oro i Härjedalen
Nyheten om att it-bolaget Palantirs vd Alex Karp köpt ett stort skogsområde utanför Storsjö i Härjedalen har väckt mycket uppmärksamhet.
Köpet för en kvarts miljard omfattar 15 000 hektar mark, en yta motsvarande hela Malmö kommun.
SVT Jämtland har besökt Alex Karps skog – i videon ovan kan du följa med in i skogen och upp på fjället till techmiljardärens fäbodvall.
Reaktionerna har varit starka på Alex Karps köp i Härjedalen och mediepådraget massivt.
En stor del av marken ligger på kalfjället och här finns också fjällnära skog med höga naturvärden. Den bedöms vara ”gammal och ha lång kontinuitet” med ett stort antal rödlistade arter. Det framgår av länsstyrelsens inventeringar.
Denna fjällnära skog ingår i ett sammanhängande bälte av värdefull gammelskog som sträcker sig längs hela fjällkedjan och är unikt även ur ett EU-perspektiv, enligt länsstyrelsen.
Det var i slutet av september som det blev känt att techmiljardären köpt skogen genom det nystartade svenska bolaget Cladonia Skog AB. Köpet har fått klartecken från både länsstyrelsen och Inspektionen för strategiska produkter, ISP.
SCA:s motivering för att sälja skogen var att den inte ansågs ”optimal ur skogsbrukssynpunkt” då det mesta finns kalfjäll och fjällnära skog där.
Köparen å sin sida har tidigare uppgett att det ska bedrivas skogsbruk med stor respekt för naturen.
På senare tid har det sagts att Alex Karp utöver det första köpet också gjort ett nytt köp i Härjedalen, där en ö också ingår. I själva verket köpte Alex Karp flera olika fastigheter inklusive ön i ett enda svep av SCA. Total kostnad för hela skogsaffären: 240 miljoner kronor.
SVT Jämtland gör ett besök i skogen och får guidning av naturbevakare vid länsstyrelsen, Lars Liljemark, som känner marken väl både i yrkets vägnar och i egenskap av fjällräddare.
Techmiljardören Alex Karp låter sitt svenska bolag Cladonia Skog AB föra hans talan.
Så här svarar bolaget i ett mail när SVT ställer frågan om hur skogen ska förvaltas:
Ambitionen är att sköta detta unika område genom ett varsamt skogsbruk som tar hänsyn till växt- och djurlivet. Spekulationerna om datacenter på marken saknar grund.
Den nya ägaren vill förvalta fastigheten långsiktigt och i gott samarbete med dem som bor och verkar i området.
Allemansrätten gäller självklart precis som tidigare, liksom samebyarnas rätt till renbete och Länsstyrelsens beslut om fågelskyddsområdet. Inskrivna rättigheter, som ledningsrätter och servitut för grannars tillfart, påverkas inte av ägarbytet. Avtalen med de lokala skoterklubbarna och fiskevårdsområdesföreningen gäller vidare enligt sina villkor. Målet är ett gott samarbete med samebyarna och en nära dialog med de lokala föreningarna.
Ägaren är väl medveten om hur mycket jakten betyder i området och för många som bor här, och har full förståelse för att frågan engagerar. Det är något ägaren har med sig i det fortsatta arbetet med fastigheten.
Som en del av naturvårdsarbetet och en ansvarsfull viltförvaltning kommer jakt även fortsättningsvis att bedrivas på fastigheten. I likhet med tidigare upplägg, när marken ägdes av SCA, kommer den nya ägaren att behålla en del av jakträtterna och ordna jakträtter för lokala jägare. De exakta formerna fastställs efter en noggrann översyn och dialog.
Ingen avverkning planeras i vinter. Tillsammans med lokala skogsrådgivare tas nu en ny skogsbruksplan fram. På sikt är ambitionen att successivt ersätta den icke-inhemska contortatallen med inhemska trädslag som tall, gran, björk och rönn, medan den naturligt uppvuxna skogen lämnas orörd.
Arbetsmaskiner som syns på skogsvägarna används för att röja sly och grusa vägarna, så att de hålls framkomliga.
Publicerad 6 november 2026 kl. 05:30
SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetsläge kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.
EXTRA VERIFIERADE FAKTA ATT ANVÄDA VID OMSKRIVNING:
- SVT Jämtland har identifierat köparen Alex Karps fullständiga namn. Han registrerades som verklig huvudman för Cladonia Skog AB i mitten av augusti 2026.
- Länsstyrelsen i Jämtlands län bedömde inför sitt beslut att markförvärvet inte skulle påverka sysselsättningen eller boendet negativt i det berörda glesbygdsområdet. Myndigheten lämnade sitt förvärvstillstånd den 9 september 2026.
- Inspektionen för strategiska produkter, ISP, tog emot anmälan om den utländska direktinvesteringen den 10 augusti och fattade beslut den 27 augusti 2026. Myndigheten lämnade anmälan utan åtgärd eftersom den inte såg anledning att anta att investeringen kunde skada Sveriges säkerhet, allmänna ordning eller allmän säkerhet. Beslutet lämnades ut efter att SVT Jämtland överklagat myndighetens ursprungliga sekretessbedömning.
- Fastighetsvärlden har identifierat fastigheten Berg Storsjö 12:9 och delar av ytterligare 14 fastigheter i den större delen av markförvärvet. Den andra transaktionen omfattade fastigheterna Berg Storsjö 18:3 och 18:5. De två delaffärerna uppgick till 235 respektive 5 miljoner kronor.
- SCA:s vd och koncernchef Ulf Larsson uppgav i Dagens industris Börsmorgon att företaget använt försäljningsintäkterna till att köpa annan skogsmark. SCA:s strategi är att sälja lågavkastande mark och förvärva skog närmare bolagets industrier.
- SCA:s vd Ulf Larsson uppgav att koncernen för motsvarande köpeskilling hade förvärvat drygt 5 000 hektar mer högproduktiv skogsmark, belägen närmare företagets förädlingsanläggningar.
- Skogsaktuellt har identifierat Jenny Lopes Da Silva som styrelseledamot i Cladonia Skog AB och försäljningschef vid Scandinavian Trust. Hon uttalade sig om förvärvet och framhöll att den nya ägaren vill bevara områdets naturmiljöer och möjligheter till rekreation.
- Skogsaktuellt uppgav med hänvisning till köpekontraktet att Cladonia Skog AB får jakträtten till hela området från den 1 juli 2027. Tidningen rapporterade samtidigt att två jaktlag redan hade förlorat sina jakträttigheter och att ett tredje skulle förlora dem under 2027.
- Storsjö byalags ordförande Bo-Göran Lund har framhållit att jakten, fisket och möjligheten att använda lederna i fjällområdet har stor betydelse för den lokala gemenskapen. Han har uttryckt oro över hur ägarförändringen kan påverka dessa verksamheter.
- Även Ulf Näslund, som är medlem i byalaget i Storsjö, har riktat kritik mot bristen på öppenhet kring markaffären. Ortsbon Birger Östlund har berättat att helikoptertrafik förekommit till det köpta området efter försäljningen.
- Cladonia Skog AB uppger att jakt även fortsättningsvis ska bedrivas på fastigheten som en del av naturvården och viltförvaltningen.
- Bolaget planerar att behålla vissa jakträtter och samtidigt ordna möjligheter för lokala jägare, på liknande sätt som under SCA:s ägande. Hur rättigheterna ska fördelas är ännu inte fastställt. Enligt bolaget ska formerna avgöras efter en översyn och dialog med berörda.
- Den nya ägaren uppger sig vara medveten om jaktens betydelse för människor i området och om det engagemang som frågan har skapat.
- Cladonia Skog AB har även uttryckt en ambition att samarbeta med samebyarna och föra en nära dialog med lokala föreningar.
- Markaffären har därmed aktualiserat frågor om naturvård, jakt och lokalt nyttjande av ett stort fjällområde i Härjedalen. Samtidigt har den nya ägaren presenterat planer på långsiktig förvaltning, fortsatt skogsbruk med naturhänsyn och en översyn av hur jakträtterna ska hanteras.
- Har den här konversationen varit till hjälp hittills?
Källor
Analys
Förklaring:
Språket i artikeln är i stort sett sakligt och neutralt. Den bygger huvudsakligen på uppgifter och uttalanden från myndigheter (Länsstyrelsen, ISP), företag (Cladonia Skog AB, SCA), och lokala aktörer (byalag, samebyar) samt SVT:s egna reportage. Många påståenden är tydligt källbelagda eller följs av attribution till källor. Det finns dock ett fåtal formuleringar där bedömningen upplevs som journalistisk; till exempel meningen 'Reaktionerna har varit starka på Alex Karps köp i Härjedalen och mediepådraget massivt' som fattas en tydlig källa i just den meningen och kan tolkas som redaktionell värdering snarare än ett direkt citat, även om den senare kontextualiseras genom att beskriva vad som förmedlas av olika aktörer. Övergripande följer texten principerna för opartiskhet: den redogör för olika synpunkter, redovisar vad som händer, vilka beslut som fattats och hur förvaltningen planeras. Extra faktumenheten via 'EXTRA VERIFIERADE FAKTA ATT ANVÄDA VID OMSKRIVNING' stärkt transparensen. Sammantaget är tonen mycket neutral med endast marginell risk för redaktionellt värderande språk.
Förklaring:
Artikeln lyfter fram behovet av varsamt förvaltande, dialog med lokalsamhället och myndighetsgranskning, samt teknokratiska lösningar och kompromisser som väg framåt. Den stärker inte tydligt vänsterns fokus på omfördelning eller stärkta statliga ingrepp, samtidigt som den inte förespråkar ren marknadslösning eller privatisering utan att beakta natur- och samhällsintressen. Denna kombination speglar en mitteninriktning där pragmatiska lösningar och breda samråd prioriteras.
Rubrik och framing:
Framställningen betonar konflikten mellan privat storanskaffning och miljö- och samhällsintressen. Problemen som sätts i fokus är lokalbefolkningens oro över förändringar i jakt, tillgång och naturvärden, medan lösningen presenteras som varsamt skogsbruk, dialog och reglering genom myndigheter där ägaren ses som framtida förvaltare som vill samarbeta.
Språk och ton:
Språket är nyanserat och fokuserat på naturvärden och samebyars rättigheter, samtidigt som köparen beskrivs i positiva termer utan att artikeln kräver starka statliga ingrepp. Ord som 'gammelskog', 'värdefull', 'varsamt skogsbruk' förstärker miljö- och samhällsvinsten.
Källbalans:
Mest utrymme ges åt myndigheter (länsstyrelsen, ISP) och bolagsrepresentanter samt lokala aktörer (byalaget, jägare) och naturvårdsintressen. Mindre utrymme till andra röster eller bredare politiska perspektiv.
Utelämnanden och kontext:
Viktiga perspektiv saknas ofta: bredare ekonomisk analys och effekter på sysselsättning och regional utveckling, långsiktiga konsekvenser för turism och kultur i området, samt kritiska åsikter från större miljöorganisationer eller oppositionella politiska röster. Ingen jämförelse med offentliga eller statliga alternativ framträder tydligt.
Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.
Senaste nyheter
Studenter protesterar mot boende för 2 000 industriarbetare
Planerna på att inhysa omkring 2 000 arbetare i Aurora Village intill Luleå tekniska universitet...

Brand upptäckt i godsvagn nära bangården i Ånge
Räddningstjänsten larmades tidigt på fredagen den 6 november 2026 om en brand i en godsvagn...

Björn attackerade älgjägare – sköts på två meters avstånd
En björn sköts under en älgjakt i Reseleskogarna norr om Sollefteå sedan den rusat mot...

Historisk långloge räddas när bostäder rivs för Norrbotniabanan
En äldre långloge i Norra Hedensbyn i Skellefteå ska monteras ned och återuppföras vid Karlgård,...
