Hemliga uppgifter visar grova spionmisstankar mot Huovinen

Lena och Johan Huovinen fick först i efterhand veta att Säkerhetspolisen under spaningen mot dem misstänkte paret för spioneri och senare grovt spioneri, ett brott med livstids fängelse i straffskalan. Uppgifterna framgår av handlingar som Säkerhetspolisen lämnat ut. Paret uppger att misstankarna varit helt okända för dem och anser att de nya dokumenten stärker deras uppfattning att utredningen från början byggde på felaktiga uppgifter.

När Lena och Johan Huovinen greps vid en gryningsräd i bostaden den 17 oktober 2023 var den kända misstanken grov obehörig befattning med hemlig uppgift, som kan ge upp till fyra års fängelse. Stockholms tingsrätt häktade dem den 20 oktober 2023 i mål B 15837-23 och satte den 17 november samma år som första tidsfrist för åtal, med möjlighet för åklagaren att begära förlängning. Båda har under hela utredningen förnekat brott.

Lena Huovinen uppger att de utlämnade handlingarna bekräftar parets tidigare uppfattning att husrannsakan och den långvariga utredningen byggde på felaktiga uppgifter och syftade till att försöka knyta dem till brott som de inte hade begått. Hon har också uppgett att hon arbetade som analytiker vid Försvarets radioanstalt i 28 år och att brottsmisstankarna gjorde att hon tvingades lämna sitt arbete.

Johan Huovinen, överstelöjtnant och militär lärare vid Försvarshögskolan, anser att Säkerhetspolisens ursprungliga information kan ha planterats av en främmande makt och pekar särskilt ut Ryssland som en möjlighet. Enligt Johan Huovinen kan ett sådant agerande ha haft som syfte att försvaga svensk underrättelsetjänst i ett försämrat säkerhetspolitiskt läge. Han beskriver husrannsakan som ett försök att hitta material som kunde föra utredningen vidare och möjliggöra en allvarligare brottsrubricering.

Efter att förundersökningen mot Johan Huovinen om grov obehörig befattning med hemlig uppgift lades ned den 4 september 2024 uppgav han att han bedömde att misstankarna hade samband med de år då han arbetade i Ryssland för Försvarsmaktens räkning. Johan Huovinen har även uppgett att han är militärt utbildad i Ryssland och har arbetat för Sverige både där och i andra länder. Försvarshögskolan anger att han tillhör Institutionen för krigsvetenskap och strategienheten och har militärstrategi samt kriget i Ukraina som expertområden.

Johan Huovinen anser också att uppgifterna om spionmisstankarna ger en ny förklaring till att Säkerhetspolisens dåvarande högsta chef Charlotte von Essen efter gripandet besökte rektorn för Försvarshögskolan för att informera om allvaret i situationen. Han uppger att sådana oanmälda besök inte hör till det normala och att händelsen därför framstår annorlunda mot bakgrund av de nu kända misstankarna.

Utredningen fortsatte längre mot Lena Huovinen. I november 2025 beslutade Försvarets radioanstalts generaldirektör Björn Lyrvall att begränsa vad tio FRA-medarbetare som var aktuella som vittnen fick uttala sig om, med hänvisning till Sveriges säkerhet. Uppgifterna som omfattades av beslutet var sekretessbelagda i 95 år. Chefsåklagare Per Lindqvist uppgav senare att sekretessen gjorde det omöjligt att förhöra nödvändiga vittnen om vissa delar av utredningen mot Lena Huovinen.

Den 1 juli 2026 beslutade chefsåklagare Per Lindqvist att lägga ned den återstående förundersökningen om grov obehörig befattning med hemlig uppgift och grovt dataintrång eftersom brott inte kunde styrkas. Per Lindqvist uppgav att begränsningarna kring vittnesförhören var skälet till att misstankarna mot Lena Huovinen inte kunde styrkas. Säkerhetspolisen uppgav efter nedläggningen att förundersökningen hade bedrivits av myndigheten under ledning av en åklagare vid Riksenheten för säkerhetsmål.

Säkerhetspolisens pressekreterare Gabriel Wernstedt uppger att myndigheten har följt regelverket och att Säkerhetspolisen är skyldig att agera vid misstankar om allvarlig brottslighet. Gabriel Wernstedt framhåller samtidigt att beslut om brottsrubriceringar och grunderna för dem i första hand fattas av åklagare.