Haverikommissionen pekar ut skogsbruk efter dödliga skyfallen

Skogsavverkningar i närheten av vägar och järnvägar bidrog till de omfattande skadorna efter skyfallen i Västernorrland i september 2025. Det framgår av en utredning från Statens haverikommission, som även riktar kritik mot brister i myndigheternas riskhantering och efterlyser skärpta regler för skogsbruk nära samhällsviktig infrastruktur.

Skyfallen den 7 september 2025 fick allvarliga följder. En man omkom i sin bil och två godståg spårade ur. Vägar och järnvägar skadades svårt och trafiken var på flera håll avbruten under veckor.

Statens haverikommission bedömer att skogsbruksåtgärder i anslutning till skadeplatserna bidrog till omfattningen av förödelsen. Avverkningar kan påverka vattenflöden och öka risken för översvämningar, erosion och ras.

En kartläggning från Skogsstyrelsen omfattade 123 skadepunkter som Trafikverket hade identifierat. Av dessa låg 25 vid järnvägar och 98 vid vägar. Undersökningen visade att avrinningsområdena vid 37 skadepunkter hade avverkats till mellan 10 och 50 procent under den föregående tioårsperioden. Vid ytterligare tre platser översteg andelen 50 procent. Skogsstyrelsen framhöll samtidigt att det krävs ytterligare analyser för att fastställa hur stor betydelse avverkningarna haft för varje enskild skada.

Fältundersökningar visade också brister i vattenavledningen från flera skogsbilvägar. Vägtrummorna var i många fall för få eller hade otillräcklig kapacitet. På vissa platser hade vatten fört med sig vägmaterial och slam vidare mot Trafikverkets vägar.

Haverikommissionen pekar även på brister i Trafikverkets hantering av väderhändelsen. Utredningsledaren Alexander Hurtig uppgav att tillgängliga väderuppgifter och information om händelsens konsekvenser inte sammanställdes till en gemensam lägesbild eller en dokumenterad riskbedömning. Enligt utredningen infördes trafikbegränsningar inte heller i rätt tid.

Ett av de två godstågen som spårade ur vid Stugusjön i Skorped transporterade ammunition och litiumbatterier. Den 7 september 2025 uppgav Trafikverkets presskommunikatör Peter Jonsson att räddningstjänsten behövde ta hand om det farliga godset innan Trafikverket kunde göra en närmare bedömning av skadorna.

Järnvägstrafiken kunde återupptas på Ådalsbanan och Botniabanan den 15 september 2025. På Stambanan genom Övre Norrland dröjde återstarten till den 1 oktober samma år, enligt Trafikverket.

Även Prästmon med omnejd drabbades hårt. Region Västernorrland uppgav i april 2026 att vägar hade rasat och att skolområdet vid Hola folkhögskola blev isolerat. Händelsen följdes senare av lokala initiativ för att stärka krisberedskapen.

Utöver de direkta skadeorsakerna lyfter Statens haverikommission fram brister i regelverket för skogsbruk. Myndigheten konstaterar att det saknas tvingande bestämmelser som säkerställer att skogsindustrin tar tillräcklig hänsyn till riskerna. Samarbetet mellan berörda myndigheter bedöms också vara otillräckligt när avverkningar planeras i känsliga områden.

Haverikommissionen vill därför att regeringen ser över bestämmelserna för skogsbruk i närheten av samhällskritisk infrastruktur. Myndigheten pekar bland annat på att förändringar i miljön kring järnvägar kan genomföras utan att berörda aktörer får möjlighet att bedöma och hantera riskerna.

Skogsstyrelsens markspecialist Anja Lomander välkomnar utredningen. Hon säger att slutsatserna överensstämmer med frågor som myndigheten under flera år har försökt få regeringen att agera på.

Skogsstyrelsen tog redan 2019 fram sin första handlingsplan för klimatanpassning. Enligt Anja Lomander innehöll planen bland annat mål om att begränsa avverkningar, minska körskador och använda alternativa skogsbruksmetoder i branta och instabila områden.

Efter analysen av skadorna har Skogsstyrelsen också rekommenderat att stora sammanhängande avverkningar undviks och att körskador förebyggs. Myndigheten lyfter dessutom fram anpassad dimensionering av vägtrummor och hyggesfria metoder i branta områden med känslighet för erosion, där sådana metoder är möjliga.

Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) har tillfrågats om en kommentar.

Har den här konversationen varit till hjälp hittills?