Halloweenkläderna förändras – barnen håller traditionen vid liv

Halloween är förknippat med utklädnader för många barn, men det behöver inte längre handla om enbart skrämmande figurer. Vampyrer, häxor och skelett är fortfarande klassiska inslag, samtidigt som utklädningarna har fått ett bredare uttryck. Hur viktigt det är att klä ut sig och vilken betydelse själva kostymen har resonerar några barn kring det i videon, publicerad den 30 oktober 2026 kl. 17:27.

Utklädningstraditionen har en längre historia i Sverige. Nordiska museet beskriver att halloween började märkas här under slutet av 1980-talet, bland annat genom temakvällar på krogar i storstäderna. Under 1990-talet växte firandet och blev framför allt populärt bland barn och ungdomar.

Enligt Institutet för språk och folkminnen (Isof) är utklädning i dag framför allt en barntradition. På många håll har tidigare ungdomsupptåg ersatts av organiserade aktiviteter i förskolor och skolor samt parader som arrangeras av föreningar.

Halloween har också utvecklats bortom de traditionella skräckfigurerna. I en artikel den 27 oktober 2026 beskriver Stockholms läns museum hur människor numera även klär ut sig till kända personer och olika fenomen. Museets etnolog Hedvig Colt konstaterar att utklädnaderna inte längre behöver ha ett skrämmande tema.

Måltidsexperten Richard Tellström vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) beskriver hur firandet under 1990-talet utvecklades i två huvudsakliga former. Den ena riktade sig till barn och omfattade utklädning och bus eller godis. Den andra bestod av maskerader för vuxna med skräck som tema.

Även äldre svenska traditioner har påverkat hur halloween firas. I en artikel från Malmö universitet den 31 oktober 2023 beskriver docenten i religionshistoria Manon Hedenborg White hur barnens tidigare vanor med utklädning och dörrknackning, bland annat i samband med påsken, har påverkat det svenska halloweenfirandet. Amerikanska studenter bidrog dessutom till att introducera högtiden i Sverige redan under 1950-talet.