AI-genererad illustration
Hagbyskolan växte efter stora skolnedläggningar
Hagbyskolan i Linköping tog emot omkring 80 nya elever efter kommunens omfattande skolnedläggningar 2023. Barn- och ungdomsnämnden beslutade den 23 mars samma år att avveckla Fredriksbergsskolan, Atlasskolan, Rappestad skola och Ljungs skola samt elva förskolor som en del av arbetet med effektivare lokalutnyttjande.
Hagbyskolan är enligt Linköpings kommun en kommunal skola för förskoleklass till och med årskurs 6 med omkring 400 elever. Rektor Henrik Larsson beskriver mottagandet av de nya eleverna som ett omfattande arbete för personalen och en omställning för hela skolan. Även personal som hade arbetat under flera år på elevernas tidigare skolor följde med. Henrik Larsson uppger att deras kunskap om barnen var en stor tillgång i arbetet.
När eleverna flyttades till Hagbyskolan låg fokus enligt Henrik Larsson främst på att skapa trygghet. Han bedömer i efterhand att förändringen har fungerat bra och uppger att skolan nu är full och att eleverna trivs. Det större elevantalet har samtidigt stärkt skolans ekonomi och gjort det möjligt att lägga mer resurser på bland annat speciallärare och stödinsatser.
Kommunens nedläggningsbeslut prövades också rättsligt. Förvaltningsrätten i Linköping uppgav den 31 mars 2023 att 49 personer hade överklagat beslutet och begärt att det tills vidare inte skulle gälla. Domstolen avslog begäran om inhibition. Linköpings kommun uppger att Förvaltningsrätten den 1 juni 2023 i mål 2405-23 slog fast att barn- och ungdomsnämndens beslut inte stred mot lag eller annan författning. Kammarrätten gav därefter inte prövningstillstånd i mål 1993-23 och Högsta förvaltningsdomstolen gav inte heller prövningstillstånd i mål 7259-23.
Skolverkets Utbildningsguide visar att 86 procent av eleverna i årskurs 6 på Hagbyskolan hade godkända betyg i samtliga ämnen läsåret 2024/25. Motsvarande andel i riket var 70,4 procent. För läsåret 2025/26 redovisar Skolverket att 90,2 procent av lärarna på Hagbyskolan är behöriga och att skolenheten har 14,7 elever per lärare. Riksvärdena är 73,4 procent behöriga lärare och 11,9 elever per lärare.
I Skolenkäten våren 2026 gav elever i årskurs 5 på Hagbyskolan tryggheten indexvärdet 8,4 av 10 och stödet 8,2 av 10. Resultaten bygger på 39 elevsvar och en svarsfrekvens på 87 procent. Skolinspektionen uppger att Skolenkäten 2026 genomfördes vid 3 089 skolor och omfattade närmare 390 000 svar från elever, lärare och vårdnadshavare. Resultaten används som ett av flera underlag när myndigheten bedömer skolor.
Källor
Analys
Förklaring:
Artikeln använder ett sakligt och neutralt språk genomgående. Informationen är redovisad med tydliga källhänvisningar till kommunens uppgifter, rektorns bedömningar och offentliga domstolsbeslut, vilket tydligt markerar vad som är återgivna uttalanden från källor och vad som är faktaredovisning. Texten innehåller inga egna värderingar, spekulationer eller subjektiva förstärkningar från journalisten. Den återger även statistik och bedömningar från officiella källor som Skolverket och Skolinspektionen utan att göra egna slutsatser eller använda laddade ord. Eventuella positiva formuleringar om skolan, såsom att eleverna trivs eller att skolan är full, tillskrivs rektor eller andra källor och betraktas därför inte som journalistens språk. Några mindre förbättringsområden, exempelvis något mer återhållsam formulering kring skolans ekonomi som "stärkt skolans ekonomi", påverkar inte den höga graden av oberoende i något större avseende. Därför sätts en mycket hög oberoendepoäng på 98.
Förklaring:
Artikeln gynnar främst vänsterpolitiska värden genom starkt fokus på offentlig verksamhet, statliga skolmyndigheter och skolans roll som en trygg och jämlik plats med ökade resurser. Att kommunala skolnedläggningar presenteras i ett positivt ljus och att statliga institutioners bedömningar lyfts fram bidrar till en bild som stödjer en starkare stat och offentliga lösningar där tekniska och sociala aspekter prioriteras. Kritiska röster mot statlig expansion eller marknadslösningar är frånvarande.
Rubrik och framing:
Verkligheten skildras som en skolnedläggning som skapat möjligheter för en växande och stärkt kommunal skola. Kommunen framställs som ansvarig beslutsfattare, medan skolan och dess personal framställs som lösning och stabiliserande kraft.
Språk och ton:
Neutralt och informativt utan värdeladdade ord, fokus på positiva effekter för elever och skolans resurser. Personalen framställs som engagerad och kompetent, vilket stärker bilden av offentlig verksamhet.
Källbalans:
Fokus ligger på kommunala aktörer, skolledning, och myndigheter som Skolverket och Skolinspektionen. Det saknas röster från motståndare till nedläggningarna eller privata aktörer, vilket ger en bild som främst visar kommunens och statens positiva insatser.
Utelämnanden och kontext:
Artikel saknar kritiska perspektiv på skolnedläggningarna såsom konsekvenser för lokalsamhällen, föräldrar eller elever som kan ha påverkats negativt. Ekonomiska eller politiska motiv bakom nedläggningarna samt alternativa lösningar diskuteras inte.
Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.
Senaste nyheter
Man döms efter khatsmuggling till Stockholm
En man har dömts till två månaders fängelse för narkotikasmuggling efter att ha fört in...
Musikhjälpen återvänder till Linköping 2026
Musikhjälpen 2026 kommer att sändas från Stora torget i Linköping mellan den 30 november och...
Färre barn kan leda till fler skolnedläggningar
Sveriges minskande barnkullar kan medföra fler förändringar i förskolor och skolor under de kommande åren....
Kvinna döms till fängelse efter lägenhetsbrand i Hässelby
En kvinna i 40-årsåldern har dömts till tre år och sex månaders fängelse för mordbrand...
