Guldfynd för nio miljoner euro utreds i Belgien

AI-genererad illustration

Nyheter

Guldfynd för nio miljoner euro utreds i Belgien

Av Malin NilssonPublicerad: 14 aug 21:012 min

Guldmynt och guldtackor värda omkring nio miljoner euro har hittats i samband med en renovering i Dendermonde i Belgien. Fyndet gjordes tisdagen den 11 augusti när byggarbetare arbetade med nya avloppsledningar i en fastighet som tillhör hjälporganisationen CAW Oost-Vlaanderen.

Den 18-årige studenten Kobe, som arbetade på bygget som sommarjobbare, uppgav för VRT NWS att arbetarna först tvivlade på att guldet var äkta. När de såg märkningar och nummer på föremålen ändrade de uppfattning. Arbetsledaren Mario uppgav för VRT NWS att han hade arbetat i byggbranschen i 33 år utan att tidigare ha varit med om ett liknande fynd.

Guldet låg i en kista som hade gömts i en källarvägg. CAW Oost-Vlaanderen meddelade att fyndet omfattar minst omkring 4 000 mynt och fler än 40 guldtackor. Polisen i Dendermonde uppgav att guldet inventerades efter upptäckten och därefter placerades i ett högsäkerhetsvalv som tillhör den belgiska federala statsförvaltningen. Polisens bilder från inventeringen visade 49 guldtackor samt en större mängd guldmynt.

Byggarbetarna arbetar för byggföretaget De Brandt från Baasrode utanför Dendermonde, uppgav TV Oost. Företaget kontaktade omedelbart beställaren efter att guldet hade hittats. Geert Hillaert på CAW Oost-Vlaanderen deltog tillsammans med byggarbetarna i att anmäla fyndet till polisen.

Åklagarmyndigheten i Östflandern har inlett en utredning om guldet. Åklagaren Hanne Ollevier uppgav att utredningen ska klarlägga hur guldet hamnade i byggnaden och om det skedde på laglig eller olaglig väg. Geert Hillaert uppgav att omständigheterna i nuläget pekar mot någon form av bedräglig verksamhet där guldet har gömts i fastigheten.

Polisen i Dendermonde uppmanar människor att inte ta sig till byggnaden för att leta efter ytterligare guld. Polisen meddelade att fastigheten redan har genomsökts grundligt.

Fastigheten ligger på Van Langenhovestraat 20. Flanderns officiella kulturarvsinventering anger att byggnaden uppfördes omkring år 1900 eller under början av 1900-talet av bryggaren Theophilus Van Assche, som hade startat ett eget bryggeri på platsen 1899. Bryggeriverksamheten upphörde 1970 och den tekniska bryggeriutrustningen avlägsnades därefter.

CAW Oost-Vlaanderen meddelade att organisationen, om den slutligen fastställs som ägare till guldet, vill använda pengarna till fler boendeplatser för hemlösa och personer utan stadigvarande bostad i Östflandern.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 100%
100%
0%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln är skriven med ett sakligt och neutralt språk. Journalisten använder inga laddade eller värderande ord som kommer från den egna bedömningen. All återgiven information kommer tydligt från källor som byggarbetare, polisen, åklagarmyndigheten och CAW Oost-Vlaanderen, och det finns inga egna slutsatser eller spekulationer från journalisten. Eventuella hårda uttryck är antingen sakliga eller tydligt tillskrivna källorna, vilket därför aldrig sänker oberoendet. Språket är objektivt, utan förstärkningar, förminskningar eller känsloskapande formuleringar från journalistens sida.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Vänster
60%
35%
5%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln gynnar främst vänster genom att lyfta fram en hjälporganisation som potentiell mottagare av guldet med ambitioner att stärka sociala skyddsnät för hemlösa. Fokus på omfördelning av en stor samhällsresurs till sociala ändamål och betoningen på insatser för utsatta grupper pekar tydligt mot en vänsterorienterad politisk riktning. Samtidigt finns element av mitten i den balanserade framställningen av myndigheters hantering och byggbranschens roll. Högerinslag är minimala eftersom inga marknads- eller lag- och ordningsfrågor lyfts fram i artikeln.

Rubrik och framing:
Artikeln skapar en nyfiken och neutral verklighetsbild kring ett stort guldfynd kopplat till en hjälporganisation. Problemen kretsar kring utredningens fokus på guldfyndets ursprung och legalitet, medan hjälporganisationen framstår som en potentiell lösning för sociala investeringar.

Språk och ton:
Språket är sakligt och informativt utan värdeladdade ord. När hjälporganisationens planer nämns framstår de i positiv dager, medan utredningens åklagare ger ett myndighetsperspektiv utan fördömande.

Källbalans:
Källorna inkluderar byggarbetare, hjälporganisationen, polis och åklagare. Det finns en balans mellan privata aktörer, myndigheter och organisationer, men det finns få politiska röster eller ideologiska aktörer med.

Utelämnanden och kontext:
Artikeln saknar ett tydligt perspektiv från eventuella privata ägare eller andra relevanta parter i guldfyndet. Det finns inget djupare samhällsperspektiv på hur stora värdefynd kan påverka sociala frågor eller ekonomisk omfördelning, vilket skulle kunna påverka den ideologiska tolkningen.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.