Gudrun Schyman dömer ut partiledarna inför valet

Gudrun Schyman vet ännu inte vilket parti hon ska stödja i höstens riksdagsval. Den 78-åriga tidigare partiledaren anser att dagens politiska ledarskap präglas av feghet, innehållslösa debatter och brist på tydliga ställningstaganden i klimat- och försvarsfrågor. Hon säger att det parti hon själv skulle vilja rösta på inte finns och efterlyser särskilt ett antimilitaristiskt alternativ.

Schyman bor sedan länge i Gladsax utanför Simrishamn tillsammans med sin partner Jacques Öhlund. Hon har barnen Dan och Anna samt barnbarn. Trots att hon fyllde 78 år den 9 juni har hon en fulltecknad kalender med föreläsningar, kommunpolitik och arbetet med Österlens fredsfestival.

Festivalen ska genomföras den 8–9 augusti 2026 under parollen Fred på jorden, fred med jorden. Österlens fredsfestival har presenterat Gudrun Schyman som ordförande. Vid föregående års arrangemang deltog bland andra Gustaf Skarsgård i ett samtal med Schyman om ett tolvstegsprogram mot fossilberoende.

Vid sidan av festivalarbetet sitter Schyman i kommunfullmäktige för Klimatinitiativ Simrishamn. Partiet fick 314 röster, motsvarande 2,4 procent, i kommunvalet 2022. Inför valet 2026 har hon åter placerats överst på partiets kandidatlista.

Inför kommunfullmäktiges sammanträde den 25 maj 2026 lämnade Schyman frågor om finansieringen av kvinnojouren och barnfattigdomen i kommunen. Till mötet den 15 juni ställde hon även frågor om framtiden för Marint Centrum och gymnasieskolan.

Klimatinitiativ Simrishamn bildades efter att Schyman lämnat Feministiskt initiativ. SVT uppgav vid partibildningen att hon lämnade sedan Feministiskt initiativ hade inlett ett uteslutningsärende mot henne. Schyman beskriver politiska partier som redskap för att genomföra förändringar snarare än organisationer som kräver livslång lojalitet. När ett sådant redskap inte fungerar anser hon att ett nytt måste skapas.

Hennes politiska bana började i Vänsterpartiet Kommunisterna, där hon valdes in i riksdagen 1988. Partiet tog bort ordet Kommunisterna ur sitt namn 1990. År 1993 blev Schyman enligt Vänsterpartiets historieskrivning partiets första kvinnliga ledare och den andra kvinnan som lett ett svenskt riksdagsparti, efter Centerpartiets Karin Söder.

Schyman ledde Vänsterpartiet i tio år. Under hennes tid som partiledare fick partiet 12 procent i riksdagsvalet 1998, vilket var dess högsta valresultat. Hon lämnade partiet 2004 och fortsatte som politisk vilde eftersom hon ansåg att de feministiska frågorna inte prioriterades. I dag har hon ingen kontakt med partiet och bedömer att sättet hon lämnade på bidrog till brytningen.

Under sin tid i riksdagen hade Schyman bland annat uppdrag i konstitutionsutskottet, näringsutskottet, socialutskottet, EES-utskottet, utrikesutskottet och kulturutskottet. Innan politiken blev hennes heltidsarbete var hon verksam som socionom.

Schyman föddes den 9 juni i Näsbypark i Täby kommun. Efter en period i Skåne, där hon bildade familj och arbetade som socionom, flyttade hon tillbaka till Stockholm när hon separerat från barnens far. Som ensamstående förälder bodde hon då i ett kollektiv i ett tidigare ålderdomshem. De boende hade egna lägenheter men delade storkök och matsal samt hjälptes åt med matlagning och barnpassning. Hon fick också omfattande stöd av sin mamma.

Hon har senare medverkat i tv-programmen Let's dance och På spåret. Schyman anser samtidigt att dagens partiledare framträder för mycket i lättsamma tv-sammanhang medan stora politiska frågor lämnas åt sidan. Hon beskriver sådana framträdanden som olämpliga och smaklösa mot bakgrund av klimatkrisen.

Schyman säger att hon fortfarande följer rikspolitiken noggrant men har svårt att se partiledardebatterna, eftersom hon anser att de innehåller många ord men få konkreta besked. Hon uppger att fler människor än tidigare kommer fram och säger att de saknar henne i politiken. Enligt Schyman handlar reaktionerna främst om en efterfrågan på begripliga, engagerade och mer radikala politiska röster.

Samma dag som intervjun genomfördes skrev Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch i en debattartikel om att högern behövde en egen Gudrun Schyman. Schyman avvisar Buschs användning av feminismen och anser att feminism inte kan reduceras till en positiv etikett för kvinnlig representation.

Den militära upprustningen är en annan fråga där Schyman riktar skarp kritik mot de etablerade partierna. När hon intervjuades höll statsminister Ulf Kristersson och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj en presskonferens om en affär som omfattade 20 Gripenplan till det ukrainska flygvapnet.

Försvarsmakten har redovisat att investeringarna i försvaret ska öka från 165 till 182 miljarder kronor. Myndigheten uppger att försvarsutgifterna motsvarar 3,1 procent av bruttonationalprodukten och att satsningarna bland annat omfattar mer luftvärn och ammunition, fler obemannade system samt en robustare ledningsförmåga.

Försvarsmakten bedömer också att 2026 och 2027 ska innebära tydliga steg i krigsförbandens förmåga, med fokus på operativ effekt. Överbefälhavare Michael Claesson har kopplat satsningarna till behovet av större uthållighet och slagkraft i ett allvarligt omvärldsläge.

Schyman motsätter sig den inriktningen. Hon anser att konflikter inte löses med vapen och kritiserar att stora resurser läggs på militär utrustning samtidigt som vården och skolan enligt henne har otillräcklig finansiering.

På frågan om hur Rysslands president Vladimir Putin ska stoppas svarar Schyman att han förr eller senare kommer att dö eller avsättas. Hon beskriver honom som en person som verkar inom föreställningen om en stor union och jämför detta med andra politiska ledare som vill dominera områden och kontrollera naturresurser. Enligt Schyman måste sådana konflikter hanteras genom samtal, överenskommelser och dialog i stället för bombningar.

Hon riktar också kritik mot regeringens klimatpolitik och anser att inget av riksdagspartiernas ledarskap tydligt erkänner klimatkrisen som existentiell och accelererande. Schyman jämför situationen med pandemin och menar att åtgärder som begränsar människors frihet kan behöva genomföras för att rädda liv.

Schyman beskriver möjligheten att delta i samhällsbygget som en betydande frihet som har berikat hennes liv. Hon vill inte trappa ned eller ägna sig åt att sammanfatta sin politiska gärning, trots sin ålder.

Den svåraste perioden i hennes liv var alkoholismen. Schyman berättar att missbruket påverkade hennes föräldraskap och att hon inte var närvarande på det sätt hon anser att hon borde ha varit. Hon beskriver samtidigt en tydlig ärftlighet eftersom både hennes far och farfar hade allvarliga alkoholproblem.

I september 1996 berättade Schyman offentligt om sin alkoholism efter att hon hade uppträtt berusad i offentliga sammanhang. Offentliggörandet ledde till ett stort antal meddelanden från människor som delade med sig av egna erfarenheter. Schyman har beskrivit reaktionerna som starkt kärleksfulla och anser att händelsen bidrog till ett öppnare samtal om alkoholism som ärftlig sjukdom.

I dag upplever hon inte nykterheten som svår. Jacques Öhlund är fransman, vinkännare och dricker vin, och paret har alkohol hemma. Schyman säger att hon inte ser nykterheten som ett avstående utan som en befrielse från det lidande som alkoholismen innebar.

På gården i Gladsax upptas hennes vardag även av en mer lokal konflikt. Mullvadar har lämnat jordhögar och hål i gräsmattan, trots att fällor har satts ut. Schyman beskriver djurens underjordiska system som en svårare strid än många av hennes tidigare politiska duster.