Frankrike vill snabbstoppa falskt innehåll på nätet

Frankrikes regering överlämnade den 22 juli 2026 ett nytt lagförslag till senaten. Proposition nummer 913 består av tre artiklar och ger domstolar möjlighet att snabbt ingripa mot avsiktligt spridda, falska eller vilseledande uppgifter som hotar centrala nationella intressen. Straffet föreslås bli upp till tre års fängelse och kan höjas till sex år när gärningen har koppling till en främmande makt.

Den nya snabbprocessen ska enligt förslaget kunna inledas av en åklagare eller någon som har ett rättsligt intresse i saken. Ärendet ska prövas av ordföranden vid en särskilt utsedd allmän domstol. För ett ingripande krävs att spridningen är avsiktlig, omfattande och artificiell eller automatiserad samt att den gäller sakpåståenden som är uppenbart felaktiga eller vilseledande.

Conseil d’État uppgav att regeringen skickade förslaget för juridisk granskning den 26 maj 2026 och kompletterade underlaget med en konsekvensanalys den 1 juni. Conseil d’État klargjorde att åsikter, parodier, mindre sakfel och enkla överdrifter inte ska omfattas, eftersom uppgifternas falskhet måste kunna fastställas objektivt. Myndigheten konstaterade också att reglerna inte enbart riktas mot utländsk inblandning och rekommenderade därför en titel om förstärkt skydd för det demokratiska livet.

De intressen som enligt Conseil d’État får skyddas genom processen omfattar bland annat Frankrikes oberoende, territoriella integritet, säkerhet, republikanska styrelseskick, försvar, diplomati och befolkningens säkerhet. Hänvisningen till landets vetenskapliga och ekonomiska potential togs bort. Conseil d’État bedömde samtidigt att reglerna är förenliga med EU:s Digital Services Act, eftersom varje domstolsbeslut ska gälla särskilt identifierat olagligt innehåll och inte plattformarnas övriga verksamhet.

Förslaget bygger vidare på den franska lagstiftning som infördes 2018 och som ger domare möjlighet att under vissa valperioder besluta om borttagning av uppenbart felaktiga eller vilseledande uppgifter som kan påverka valets integritet. Den processen kräver ett beslut inom 48 timmar. Regeringen vill nu utvidga reglerna till bland annat kommunala, regionala och departementala val. SGDSN:s generalsekreterare Nicolas Roche uppgav inför nationalförsamlingen att den nuvarande bestämmelsen inte kunde användas under kommunalvalen eftersom den endast omfattade vissa nationella val.

Regeringen föreslår också att straffet i vallagens artikel L.97 höjs från ett års fängelse och 15 000 euro i böter till tre års fängelse och 45 000 euro. Bestämmelsen gäller bedrägliga metoder som påverkar röster eller får väljare att avstå från att rösta. Premiärminister Sébastien Lecornu presenterade reformens huvuddrag i senaten den 8 juli 2026 och sade att de nuvarande straffen inte var tillräckligt avskräckande.

Genom ett dekret den 22 juli 2026 inrättade regeringen dessutom en oberoende kommission som ska informera allmänheten om kartlagda utländska påverkanshot inför val. Kommissionen ska bestå av en medlem från Conseil d’État samt en domare från Cour de cassation och en från Cour des comptes. Ledamöterna utses för sex år och deras mandat får förnyas en gång.

Kommissionen får underrätta berörda kandidater och partier, offentliggöra identifierade hot och lämna uppgifter till rättsväsendet eller andra behöriga myndigheter. Arbetet får inledas tidigast sex månader före ett val och en verksamhetsrapport ska publiceras senast sex månader efter att valresultatet har avgjorts. Conseil d’État konstaterade att kommissionen inte får arbeta med presidentval, eftersom sådana regler måste införas genom en särskild organisk lag.

Nicolas Roche uppgav att myndigheten Viginum endast utreder digital påverkan med utländskt ursprung, använder öppna källor och står under tillsyn av dataskyddsmyndigheten CNIL samt ett etiskt och vetenskapligt råd. Han uppgav även att justitieministern den 21 och 26 januari 2026 utfärdade två cirkulär om hur rättsväsendet ska mobiliseras mot informationsmanipulation.

Conseil d’État varnade samtidigt för att domstolsbeslut kan komma för sent när material sprids snabbt på nätet och att den som begär ett ingripande kan få svårt att bevisa samtliga krav under en brådskande process. Tidigare franska regler mot falsk information har också kritiserats av yttrandefrihetsorganisationer, som har varnat för att otydliga formuleringar kan påverka legitim politisk debatt och journalistisk rapportering.

Regeringen har framhållit att reformen läggs fram inför presidentvalet 2027, då Emmanuel Macrons efterträdare ska väljas och myndigheterna befarar utländska påverkansoperationer. Lagförslaget befinner sig i ett tidigt parlamentariskt skede och dess slutliga utformning kan förändras under behandlingen i parlamentet.