Granskning visar ökade fynd och reaktioner

En granskning visar att påståendet att orkidén knärot främst används av aktivister för att stoppa avverkningar framstår som missvisande eftersom många av de flitigaste rapportörerna är anställda av skogsbolag och antalet rapporterade fynd ökat kraftigt.

Granskningen undersökte påståendet om att knärot nyttjas för att fördröja skogsbruk och konstaterade att årliga inrapporterade fynd ökade från cirka 2 000 till över 20 000 på fem år, och att sådana fynd i flera rättsfall har lett till att avverkningar stoppats.

Arten har minskat med omkring en tredjedel under de senaste 30 åren som en följd av intensivt skogsbruk, knärot är fridlyst enligt artskyddsförordningen och bedöms som sårbar på rödlistan, med förekomst främst i mossiga barrskogar äldre än hundra år.

Granskningen pekar också på att 20 personer står för hälften av inrapporteringarna och att tre av de fem personer som rapporterat flest fynd är anställda av stora skogsbolag eller konsultfirmor som arbetar åt skogsindustrin.

Den konsult som lyft kritiken om att en begränsad grupp söker upp knärot för att påverka brukandet uppgav att hen blev överraskad över att flera toppnamn var anställda av skogsbolag. Regeringen utsåg konsulten till ledamot i ett statligt forskningsråd några månader före en rapport från Skogsstyrelsen i februari som bedömde att skogsindustrins lobbyister har stort inflytande, och beslutet att utse Peter Holmgren fattades ett par månader tidigare.

Sveaskogs naturvårdschef uppgav att artfynd rutinmässigt rapporteras när naturvärden ska bedömas och att markägare därför måste följa lagen. Holmens naturvårdsspecialist framhöll att företagets företrädare på topplistorna visar att deras specialister tar identifiering och kartläggning av arten på allvar.

En biolog vid Artdatabanken uttryckte förvåning över att skogsbolag finns i topp och konstaterade att ökningen i antalet fynd beror på intensivare sökande snarare än att arten blivit vanligare, samtidigt som hen varnade för att väntan kan göra det för sent att rädda arten. En lokal politiker menade att fyndrapporteringen visar att aktivister söker upp planerade avverkningar och efterlyste ändrade fridlysningsregler.

I debatten krävde en debattör att fridlysningen av knärot bör avskaffas med hänvisning till fyndökningen, medan en aktivist anklagade den granskande konsulten för att vara en avlönad lobbyist som angriper vetenskap och ideella naturvårdare.

Företrädare för det statliga forskningsrådet pekade på att tydliga jävsregler finns för ledamöter, samtidigt som en styrelseledamot ifrågasatte att andra än objektiv kunskap ska representeras i rådet; flera forskare uttryckte oro för att en lobbyist i rådet kan påverka vilka projekt som beviljas medel och vissa ville inte uttala sig öppet om risken.

En naturvårdskonsult beskrev att hon och kollegor känner press från ledningen att inte rapportera för mycket eftersom konsultfirmans ledning vill behålla kunden.

Huvudorsakerna till knärotens tillbakagång anges vara intensivt skogsbruk med kalhyggesmetoder, brist på gamla träd och död ved, utdikning och fragmentering, och klimatförändringar pekas ut som en förvärrande faktor. Sverige bedöms missa riksdagens miljömål för levande skogar och endast omkring 20 procent av livsmiljöerna samt cirka 40 procent av arterna har gynnsam bevarandestatus, medan knappt 6 procent av skogsnaturtyperna når god status och över 2 000 skogslevande arter finns på rödlistan.

Samma negativa utveckling syns på europeisk nivå där endast en mindre andel naturtyper och arter bedöms ha gynnsam bevarandestatus.

Källa: offentlig granskning och myndighetsrapporter