Granskning friar vinnande anbud i broupphandling

Den externa granskningen av upphandlingen av Karlgårdsbron i Skellefteå har kommit fram till att kommunen inte hade tillräckliga skäl för att förkasta det vinnande anbudet från Kauno Tiltai Sverige AB. Kommunfullmäktige fattade det formella beslutet om den oberoende granskningen den 27 januari 2026. De förbättringsområden som har identifierats ska enligt Skellefteå kommun behandlas av kommunstyrelsen den 1 september 2026.

Granskningen har varit avgränsad till utvärderingsprocessen i upphandlingen. De brister i upphandlingsdokumenten som tidigare har uppmärksammats, där två olika höjdsystem förekom, har inte ingått. Inte heller brons försening eller kostnadsökning har omfattats av uppdraget.

Utredaren Robert Svedjetorp bedömer att Kauno Tiltais förklaring till det låga anbudspriset var allmänt utformad och saknade konkreta uppgifter om bland annat kostnadsstruktur, produktionsmetoder och tekniska lösningar. Enligt utredningen talade det för att det kunde ha funnits grund för att förkasta anbudet.

Samtidigt var upphandlingen utformad som en totalentreprenad, vilket innebar att anbudsgivarna själva kunde välja byggmetod. Utredningen pekar på att detta försvårade direkta jämförelser mellan företagens priser. Kauno Tiltai hade dessutom lämnat en genomförandebeskrivning med uppgifter om hur bron skulle byggas samt redovisat tillgång till egen personal och maskinpark. Vid en samlad bedömning ansåg utredaren därför att företagets svar var godtagbart.

Kommunstyrelsens ordförande Lorents Burman (S) uppger i ett pressmeddelande att granskningen visar att det saknades skäl att förkasta det vinnande anbudet. Han uppger också att slutsatserna kan användas av kommunen i kommande upphandlingar.

Reglerna om onormalt låga anbud innebär enligt Upphandlingsmyndigheten att en upphandlande organisation vid upphandling över tröskelvärdena måste begära en förklaring när ett anbud bedöms som misstänkt lågt. Om leverantören inte lämnar en tillfredsställande förklaring ska anbudet förkastas. Särskilt kostnadseffektiva arbetsmetoder eller tekniska lösningar kan däremot utgöra godtagbara förklaringar.

Konkurrensverket har föreslagit skärpta regler för onormalt låga anbud, bland annat tydligare ansvarsfördelning mellan den upphandlande organisationen och leverantören samt en utökad skyldighet att förkasta sådana anbud i vissa upphandlingar. Regeringen har skickat förslagen på remiss. Ett av förslagen innebär att anbud som ligger mer än 30 procent under genomsnittspriset alltid ska granskas. Arbetsmiljöverket meddelade i sitt remissvar i februari 2026 att myndigheten stödjer en utökad skyldighet att förkasta onormalt låga anbud oavsett kontraktsvärde inom de upphandlingsformer som omfattas av förslaget.

Utredaren Robert Svedjetorp är advokat och delägare vid Advokatbyrån Kaidings kontor i Umeå och arbetar bland annat med entreprenadrätt. Sveriges advokatsamfund listar honom även som representant för samfundets norra avdelning i fullmäktige under mandatperioden 1 maj 2025 till 30 april 2026. Robert Svedjetorp har avböjt en intervju och uppgett att hans uppdrag varit att genomföra utredningen, inte att svara på frågor om den.

Det ursprungliga totalentreprenadavtalet mellan Skellefteå kommun och Kauno Tiltai Sverige AB tecknades 2021 till ett fast pris på 202 miljoner kronor. Enligt avtalet skulle entreprenaden vara färdig i augusti 2023. Kommunen har uppgett att en oberoende värderingsnämnd under 2025 värderade det arbete som Kauno Tiltai hade utfört, inklusive ändrings- och tilläggsarbeten, till cirka 179 miljoner kronor. Företagets anspråk uppgick samtidigt till omkring 275 miljoner kronor.

Kommunfullmäktige beslutade i mars 2025 om en ny totalbudget för Karlgårdsbron på 744 miljoner kronor. Av beloppet utgör 72,5 miljoner kronor extern finansiering. Produktionsfasen för att färdigställa bron beställdes av Skanska i slutet av april 2025. Skanska uppger att den nya träkonstruktionen monteras sektionsvis i ett väderskydd på land innan delarna skjuts ut över Skellefteälven.

De tidigare uppmärksammade problemen med höjdsystemen omfattades inte av den externa granskningen. Forskare som har granskat upphandlingen har framfört att kommunen borde ha ställt mer detaljerade frågor om hur Kauno Tiltai planerade att bygga bron utifrån det äldre höjdsystemet. Företagets planerade metod med flytutrustning fungerade inte i praktiken och ersattes senare av byggnation från en pålbrygga. Den externa granskningen beställdes muntligen och dokumentation kring beställningen har saknats, något som också har kritiserats av forskare.