Fyra skuggflottekaptener undgick åtal i Sverige

Fyra kaptener med koppling till fartyg i den ryska skuggflottan har frigivits efter att ha varit frihetsberövade i Sverige. Trots att utredningarna visade att fartygshandlingar om registrering och flaggstat var förfalskade har ingen av dem åtalats, eftersom Åklagarmyndigheten bedömde att det inte gick att bevisa att kaptenerna kände till förfalskningarna. Kammaråklagare Adrien Combier-Hogg bedömde att utredningarna inte kunde motbevisa kaptenernas uppgifter om att de saknat sådan kännedom.

Den senaste att lämna häktet var en 64-årig man med georgiskt pass som skulle ta över befälet på tankfartyget Sea Owl 1, vilket legat för ankar utanför Trelleborg sedan den 12 mars. Transportstyrelsen hade slagit fast att handlingarna som angav Kamerun som flaggstat var falska, vilket ledde till misstanke om grovt brukande av falsk urkund. Adrien Combier-Hogg beslutade dock att lägga ned förundersökningen eftersom bevisningen inte ansågs räcka för en fällande dom. Därefter konstaterades att inga misstankar längre kvarstod mot mannen. Transportstyrelsen har i flera av ärendena dessutom beslutat om nyttjandeförbud eller andra sjösäkerhetsåtgärder på grund av brister i fartygens sjövärdighet eller dokumentation.

Sea Owl 1 fanns enligt Kustbevakningen på Europeiska unionens sanktionslista när fartyget bordades tillsammans med Polismyndigheten utanför Trelleborg. Myndigheten uppgav att ingripandet skedde eftersom fartyget använde en misstänkt falsk flaggregistrering. Fartyget var då på väg från Brasilien till Ryssland utan last. En tidigare kapten på Sea Owl 1, en 54-årig rysk medborgare från Vladivostok, misstänktes för grovt brukande av falsk urkund och brott mot sjölagen efter att fartyget uppgetts vara registrerat i Komorerna. Han förnekade brott och uppgav under förhör att dokumenten kom från rederiet och att han utgått från att de var giltiga. När Kustbevakningen ingrep försökte han lämna platsen med fartyget och dömdes senare till 23 000 kronor i böter för att inte ha följt myndighetens order att stanna. Något åtal för de falska handlingarna väcktes däremot inte.

Ett annat ärende gällde bulkfartyget Caffa. Dess ryske kapten, född den 11 juni 1974, häktades den 10 mars 2026 efter att fartyget uppvisat förfalskade sjöfartscertifikat och handlingar som felaktigt angav Guinea som flaggstat. Han frigavs i april när åklagaren inte kunde visa att han känt till förfalskningarna. Senare beslagtogs det statslösa fartyget och överlämnades till Ukraina under misstanke om krigsbrott. Trots att kaptenen inte åtalades beslutade Åklagarmyndigheten att inleda ett särskilt förfarande för att de förfalskade fartygshandlingarna skulle kunna förverkas och förstöras.

Även kaptenen på Jin Hui, en 35-årig kinesisk medborgare, häktades under 2026 misstänkt för grovt brukande av falsk urkund och bristande sjövärdighet. Efter sex veckor i häkte frigavs han när misstankarna inte längre bedömdes tillräckliga för fortsatt frihetsberövande. Kort därefter lades utredningen ned. Kustbevakningen uppgav att Jin Hui omfattades av flera internationella sanktionslistor, bland annat Europeiska unionens och Storbritanniens, när fartyget stoppades i svenskt territorialvatten. Adrien Combier-Hogg uppgav också att utredningen omfattade kontakter med andra myndigheter och andra länder.

En gemensam omständighet i samtliga fyra ärenden var att kaptenerna uppgav att de inte känt till att fartygens registrerings-, försäkrings- eller flagghandlingar varit falska. Adrien Combier-Hogg har sagt att det inte handlar om någon brist i lagstiftningen utan om att brotten kräver uppsåt, vilket inte kunnat bevisas i något av fallen. Parallellt har Sveriges regering beslutat att ge Kustbevakningen och Sjöfartsverket utökade möjligheter att samla in försäkringsuppgifter från fartyg som passerar svenskt territorialvatten och svensk ekonomisk zon som en del av arbetet mot den ryska skuggflottan.