Fransk ekonomi backar – statsskulden pressar regeringen

Frankrikes ekonomi minskade med 0,1 procent under årets tredje kvartal jämfört med föregående kvartal. Det visar nya uppgifter från landets statistikbyrå Insee. Nedgången följer på en period med svag ekonomisk utveckling. Finansminister Roland Lescure varnar för att situationen kan förvärras om regeringen inte lyckas få igenom sin budgetpolitik.

Enligt Roland Lescure har Frankrike haft tre kvartal i rad utan ekonomisk tillväxt. I en intervju med France Info Radio framhöll finansministern att landet ännu inte befinner sig i en ekonomisk kris, men att uteblivna budgetåtgärder kan få allvarliga följder.

Statistiken från Insee visar att utvecklingen skiljer sig mellan olika delar av ekonomin. Hushållens konsumtion ökade med 0,4 procent under tredje kvartalet, medan de samlade investeringarna minskade med 0,6 procent. Exporten föll med 1,7 procent efter att ha stigit med 2,8 procent under föregående kvartal. Utrikeshandeln minskade därmed BNP-utvecklingen med 0,6 procentenheter.

Även industrin och byggsektorn redovisade nedgångar. Tillverkningsindustrins produktion minskade med 1,4 procent. Inom transportutrustning var nedgången 3,5 procent. Byggproduktionen sjönk samtidigt med 0,4 procent, efter en minskning med 0,7 procent under andra kvartalet.

Banque de France presenterade den 16 oktober en konjunkturbedömning baserad på svar från omkring 8 500 företag och verksamhetsställen. Undersökningen visade att osäkerheten bland företagen ökade kraftigt i september och att 18 procent hade rekryteringssvårigheter. Centralbanken hade då räknat med en BNP-ökning på omkring 0,1 procent under tredje kvartalet. Insee senare redovisade att BNP minskade med samma storlek.

Frankrikes ekonomiska situation präglades också av ett stort budgetunderskott och en växande statsskuld. Regeringen räknar med att den offentliga skulden kommer att motsvara 119,3 procent av BNP under 2026. Kostnaderna för räntor på statsskulden beräknas öka från 79,2 miljarder euro 2026 till 91,2 miljarder euro året därpå.

Trycket på statens upplåning har också märkts på obligationsmarknaden. Den 21 oktober nådde räntan på franska tioåriga statsobligationer tillfälligt 5,002 procent, den högsta nivån sedan 2002. Ränteskillnaden mot motsvarande tyska statsobligationer uppgick samtidigt till omkring 157 räntepunkter.

Regeringen presenterade den 1 oktober sitt budgetförslag för 2027. Målet är att minska underskottet till 5 procent av BNP, jämfört med regeringens beräknade nivå på 5,4 procent för 2026. För att nå målet planeras besparingar och intäktsåtgärer på sammanlagt 43 miljarder euro.

Förslaget registrerades i nationalförsamlingen som lagförslag nummer 3210 den 1 oktober. Förslaget skickades därefter till finansutskottet för fortsatt behandling.

Frankrikes finansdepartement uppgav att statens finansieringsbehov för 2027 beräknas till 339,7 miljarder euro. Av ökningen jämfört med 2026 års beräkning på 28 miljarder euro förklaras 19,4 miljarder euro av förfallande medel- och långfristiga statspapper.

Frankrikes statistikbyrå Insee redovisade den 27 oktober att hushållens förtroendeindex låg på 80 i oktober. Konsumentpriserna hade samtidigt ökat med 3,1 procent på årsbasis i september.

På senare tid har landet skakats av våldsamma protester, bland annat mot underfinansierade skolor.

Finansminister Roland Lescure har betonat att regeringens budgetplan är avgörande för den ekonomiska inriktningen. Han varnar för att Frankrike riskerar att hamna i ett betydligt svårare läge om de planerade förändringarna inte kan genomföras.