
AI-genererad illustration
Förtidsröstning ska nå väljare som annars avstår
Sörmlands Stadsmission i Nyköping har öppnat sina lokaler för förtidsröstning för att göra det lättare för socialt utsatta personer att delta i valet. Valförrättarna Björn Wennerholm och Inger Oehme tar emot röster på plats. De har även arbetat på Nyköpings fängelse och häkte, på äldreboenden och genom hembesök hos äldre.
Bland dem som röstar på Stadsmissionen finns personer som annars inte hade deltagit, bland annat på grund av att de saknar id-handling. Valmyndigheten anger inför valet 2026 att en väljare utan legitimation kan identifieras om personen är känd av röstmottagaren eller om en annan person över 18 år intygar identiteten och själv visar legitimation. Det är röstmottagaren som avgör om identiteten är tillräckligt styrkt.
Marko Palmroth, 58, har förtidsröstat på Sverigedemokraterna. Han uppger att han vill se politiska förändringar och anser att Jimmie Åkesson gör ett bra arbete. Palmroth har erfarenhet av psykisk ohälsa, blandmissbruk och kriminalitet. Om några veckor ska han avtjäna ett kortare fängelsestraff för penningtvätt. Det blir hans 28:e fängelsevistelse och den första sedan 2009. Han ser ingen motsättning mellan sin egen bakgrund och att rösta på ett parti som driver en stramare kriminalpolitik, eftersom han anser att personer som begår brott ska dömas.
Björn Wennerholm beskriver röstmottagningen som en demokratifråga där alla ska ges möjlighet att delta. Vallagen ger kommunernas valnämnder möjlighet att ordna röstmottagning på bland annat kriminalvårdsanstalter och häkten. Minst två röstmottagare ska vara närvarande i en röstningslokal. Häktade kan också budrösta, och samma möjlighet gäller intagna på kriminalvårdsanstalt när säkerhetsskäl hindrar dem från att rösta tillsammans med andra intagna.
Skillnaderna i valdeltagande mellan olika samhällsgrupper är stora. SCB fastställde efter riksdagsvalet 2022 att 93 procent av personer med eftergymnasial utbildning röstade. Bland personer med gymnasial utbildning var andelen 85 procent och bland personer med högst förgymnasial utbildning 74 procent. Nedgången sedan valet 2018 var störst i gruppen med kortast utbildning.
SCB konstaterade också att valdeltagandet minskade i samtliga fem inkomstgrupper 2022, med den största nedgången bland personer med lägst inkomster. Personer med funktionsnedsättning hade ett valdeltagande på 76 procent, jämfört med 87 procent bland personer utan funktionsnedsättning. Regeringen gav efter valet 2022 SCB i uppdrag att särskilt analysera deltagandet ur integrations- och segregationsperspektiv eftersom skillnaderna mellan geografiska områden och befolkningsgrupper bedömdes som betydande.
Sveriges Kommuner och Regioner konstaterade efter valet 2022 att skillnaderna mellan valdistrikt kunde överstiga 50 procentenheter. I kommunvalet varierade valdeltagandet mellan 38 och 95 procent i Stockholm och mellan 37 och 93 procent i Göteborg.
Sveriges Stadsmissioner försöker enligt generalsekreteraren Jonas Rydberg öka deltagandet genom bland annat förtidsröstning, övningar i hur valbås används och möten med politiker. Han uppger att organisationen möter personer som beskriver stolthet över att kunna delta i demokratin och påverka genom sin röst.
Sveriges Stadsmissioner uppgav den 28 augusti 2026 att 730 000 personer levde i materiell och social fattigdom i Sverige under 2025, vilket organisationen beskrev som en fördubbling sedan 2021. Inför valet 2026 har organisationen bland annat krävt en nationell fattigdomsutredning och en ny nationell hemlöshetsstrategi.
I Nyköpings kommun används åtta ordinarie lokaler för förtidsröstning under valet 2026. Stadshuset håller även öppet för förtidsröstning på valdagen den 13 september. Personer som på grund av sjukdom, ålder eller funktionsnedsättning inte kan ta sig till en röstningslokal kan boka ambulerande röstmottagare mellan den 26 augusti och den 13 september. Begäran kan göras fram till klockan 13.00 på valdagen.
Valmyndigheten anger att förtidsröster transporteras till väljarens vallokal och läggs i valurnan först där tillsammans med övriga röster. En person som redan har förtidsröstat kan dessutom rösta på nytt i sin vallokal på valdagen. I sådana fall räknas inte förtidsrösten.
Källor
Analys
Förklaring:
Artikeln är skriven med ett övervägande sakligt och neutralt språk. Den innehåller återgivna uttalanden från flera olika källor såsom valmyndigheten, SCB, Sveriges Stadsmissioner och enskilda individer, där även hårda eller värderande ord tydligt tillskrivs dessa källor. Journalisten gör inga egna värderingar, spekulationer eller slutsatser och undviker förstärkningar, förminskningar och laddade ord i sin egen framställning. Texten är informativ och faktabaserad. Den enda mindre avvikelsen är att ord som "beskriver en demokratifråga" och "möter personer som beskriver stolthet" skulle kunna tolkas som en svag värdering, men dessa formuleringar är neutrala och återger andras perspektiv utan att dra egna slutsatser. Därmed bedöms språket som mycket oberoende och neutralt. Lägre poäng är inte aktuellt eftersom inga tydliga journalistiska värderingar, överdrifter eller egna slutsatser förekommer.
Förklaring:
Artikeln gynnar främst en vänsterorienterad riktning då den tydligt fokuserar på sociala skyddsnät, jämlikhet i valdeltagande och statliga/ideella insatser som lösningar på ojämlikhet i samhället. De socialt utsatta framställs som en grupp som behöver stöd, medan statens roll och organisationer som Stadsmissionen framhålls positivt. Kritiska perspektiv från höger syns knappt, och artikeln ger en bild som ligger i linje med vänsterns värden kring omfördelning och fokus på utsatta grupper.
Rubrik och framing:
Artikeln skapar en verklighetsbild där det finns stora skillnader i valdeltagande mellan olika samhällsgrupper, särskilt socialt utsatta. Problem skapas av social utsatthet och ojämlikhet i deltagande, medan lösningar presenteras i form av statliga och ideella insatser för att underlätta röstdeltagande för dessa grupper.
Språk och ton:
Språket lyfter fram socialt utsatta grupper på ett positivt sätt och betonar vikten av demokrati och inkludering. Det finns en ton som förstärker vikten av statliga och ideella organisationers roll i att minska ojämlikheten i valdeltagande, vilket främjar ett vänsterorienterat perspektiv.
Källbalans:
Artikeln citerar främst representanter från Sveriges Stadsmissioner, Valmyndigheten och SCB, organisationer och myndigheter som ofta associeras med sociala frågor och systematisk kartläggning av ojämlikhet. Det saknas tydlig representation från mer högerorienterade perspektiv som kritiserar upplägget eller förordar individuellt ansvar.
Utelämnanden och kontext:
Artikeln nämner inte några kritiska röster som kan se insatserna som bidragande till överdriven statlig inblandning eller som ifrågasätter metoderna för identitetskontroll och rösträttsutvidgning. Ekonomiska eller marknadsorienterade perspektiv saknas vilket skulle kunna förändra den politiska uppfattningen.
Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.
Senaste nyheter
Gulfstater och Iran söker lösning för Hormuz
Utrikesministrar från Gulfstaternas samarbetsråd, GCC, och Iran planerar att mötas på måndag i Salalah i...

Danske Bank höjer räntor på bundna bolån
Danske Bank höjer listräntorna för bundna bolån med som mest 0,25 procentenheter. Banken hänvisar till...

Kaptenen nekar ansvar efter dödsolyckan vid Tjörn
Kaptenen på det norskregistrerade lastfartyget Misje Verde nekar till brott efter båtolyckan på Hakefjorden mellan...

OpenAI kan bromsa AI-utvecklingen efter säkerhetsvarningar
OpenAI:s vd Sam Altman har öppnat för att sänka takten i utvecklingen av allt mer...
