Förslag om ändrade regler i häkten

Regeringens utredare föreslår flera förändringar i häktes- och fängelselagen för att ge Kriminalvården större möjligheter att hantera platsbristen inom kriminalvården. Förslagen presenteras samtidigt som belastningen på myndigheten ökar i samband med skärpta straff.

Riksdagsledamoten har lett utredningen. Åtgärderna handlar om flera mindre förändringar som tillsammans kan skapa omkring 100 nya platser och samtidigt minska administrationen.

Ett av förslagen är att rätten till eget rum för häktade tas bort. Fredrik Kärrholm anser att förändringen i praktiken inte väntas skapa fler platser eftersom Kriminalvården redan använder dubbelbeläggning i häkten.

Utredningen innehåller även ett förslag om att häktade personer som fyllt 18 år tillfälligt ska kunna placeras i polisarrest under kortare perioder.

Kriminalvården föreslås dessutom få möjlighet att skjuta upp verkställigheten av vissa fängelsestraff vid platsbrist. Förslaget gäller straff på högst ett och ett halvt år och uppskovet ska som längst kunna vara nio månader. Fredrik Kärrholm bedömer att detta kan frigöra platser på kort sikt.

Fler personer föreslås också kunna avtjäna sina straff med elektronisk fotboja. Det gäller bland annat fall där fängelse kombineras med skyddstillsyn.

Förslagen ska nu skickas ut på remiss. Samtidigt anges att regeringens inriktning är att förändringarna ska genomföras och att flera av åtgärderna har efterfrågats av Kriminalvården.

Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 juli 2027.

I uppdraget ingår även att utreda hur intagna som byter juridiskt kön ska placeras inom kriminalvården. Frågan fick uppmärksamhet under hösten efter ett fall där en livstidsdömd pappa, dömd för att ha dödat sina barn, skulle flyttas till ett kvinnofängelse. Fredrik Kärrholm har tidigare angett att kvinnliga intagna inte ska behöva placeras tillsammans med biologiska män. Den delen av utredningen ska redovisas i december.