Forskning visar diskriminering – högutbildade söker jobb utomlands

Personer med namn som förknippas med Mellanöstern eller det forna Jugoslavien har 30 procent lägre chans att bli kontaktade av svenska arbetsgivare efter en jobbansökan. Det visar en studie från Stockholms universitet. Samtidigt beskriver utrikesfödda akademiker svårigheter att få arbete som motsvarar deras utbildning.

Sociologiprofessorn Magnus Bygren har forskat om diskriminering och ojämlikhet på arbetsmarknaden i mer än tio år. I sin senaste undersökning använde han tusentals påhittade jobbansökningar för att studera hur arbetsgivare reagerar på sökande med olika bakgrund.

Undersökningen genomfördes tillsammans med sociologen Moa Bursell och publicerades i den vetenskapliga tidskriften European Societies. Stockholms universitet presenterade forskningen den 10 augusti 2026. Projektet finansierades av Vetenskapsrådet och Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU.

Resultaten visar enligt Magnus Bygren att diskrimineringen är mer omfattande inom yrken där en stor andel av de anställda är födda i Sverige. Skillnaderna är även större i kvinnodominerade yrken och vid rekryteringar där arbetsgivaren särskilt framhåller kompetens i platsannonsen.

I en intervju med TV4 den 16 augusti 2026 förklarade Magnus Bygren att skillnaderna framför allt uppstår innan arbetsgivaren har haft personlig kontakt med den sökande. När ett första möte väl ägt rum minskar skillnaderna. Studien visade större variationer i återkopplingen vid rekrytering av lärare, förskollärare och it-tekniker än vid anställning av städpersonal och chaufförer.

I vissa arbeten med lägre kvalifikationskrav, där många anställda redan har utländsk bakgrund, är diskrimineringen enligt forskningen mindre omfattande.

Även tidigare undersökningar har dokumenterat skillnader i arbetsgivarnas bemötande. IFAU redovisade den 2 juni 2023 en studie baserad på drygt 7 000 fiktiva ansökningar som skickades mellan 2013 och 2019. Bland män med utländskt klingande namn fick 21 procent positiv återkoppling, jämfört med 35 procent bland män med svenskklingande namn. För kvinnor var motsvarande andelar 26 respektive 35 procent.

Forskning har sedan 2000-talet återkommande visat på en bestående segregation på den svenska arbetsmarknaden. Magnus Bygren beskriver hur arbetsgivare kan ifrågasätta arbetssökandes språkliga förmåga, yrkeskompetens, värderingar och kännedom om sociala normer. Han pekar på tydligt formulerade krav, strukturerade anställningsintervjuer och bedömningar av flera personer som metoder för att begränsa osakliga skillnader vid rekrytering.

Diskrimineringsombudsmannen framhåller att arbetsgivare enligt diskrimineringslagen är skyldiga att arbeta förebyggande mot diskriminering. Arbetet ska omfatta undersökning, analys, åtgärder och uppföljning av risker vid bland annat rekrytering och befordran. Myndigheten anger att även obefogade kompetenskrav och andra hinder för arbetssökande ska granskas.

En av dem som upplever svårigheterna på arbetsmarknaden är den 30-åriga arkitekten Haya Alshahel. Efter att ha avslutat sin utbildning vid Kungliga Tekniska högskolan, KTH, lyckades hon inte få någon anställning i Sverige. Upprepade avslag gjorde att hon började söka möjligheter i andra europeiska länder.

Hon befinner sig nu i Schweiz, där hon praktiserar på en arkitektbyrå.

Haya Alshahel kom till Sverige som 18-åring efter att terrororganisationen Islamiska staten, IS, tagit kontroll över hennes hemstad Raqqa i norra Syrien 2014. Efter flytten fick hon möjlighet att studera på arkitektprogrammet vid KTH, en utbildning hon länge hade velat gå.

Trots examen lyckades hon inte etablera sig inom yrket i Sverige. Hon beskriver hur hon under lång tid försökte få både anställningar och praktikplatser innan hon till slut riktade sökandet utomlands.

Haya Alshahel upplever att diskriminering har påverkat hennes möjligheter. Hon anser också att den politiska debatten om invandring har förstärkt negativa föreställningar hos arbetsgivare. Enligt hennes uppfattning kan misstänkliggörandet av invandrare göra arbetsgivare mindre benägna att anställa personer med utländsk bakgrund.

Att flytta till ett annat land och etablera sig på en ny arbetsmarknad är enligt Haya Alshahel förenat med svårigheter. Hon framhåller samtidigt betydelsen av att kunna försörja sig och fortsätta utvecklas inom arkitektyrket.

Sveriges Arkitekter har tidigare uppmärksammat arbetsmarknadsläget för personer som nyligen avslutat sin utbildning. Förbundets förhandlingschef Jens Andersson påpekade i juni 2026 att organisationens arbetslöshetsstatistik inte omfattar nyexaminerade arkitekter som ännu inte uppfyller villkoren för arbetslöshetsersättning.

Enligt Jens Andersson hade förbundet tydliga indikationer på att arbetslösheten bland dessa personer var betydligt högre än vad statistiken över medlemmar visade.

Svårigheter att få ett arbete som motsvarar utbildningen framgår även av andra undersökningar. Akademikerförbundet Saco presenterade den 15 april 2026 rapporten Rätt utbildning men fel jobb.

I rapporten konstateras att högutbildade som arbetar inom yrken som inte alls motsvarar deras utbildning i genomsnitt har 23 procent lägre lön än personer vars arbeten helt överensstämmer med utbildningen. Vid delvis överensstämmande arbeten är löneskillnaden omkring 11 procent.

Den 16 april redovisade Saco också att utrikesfödda akademiker har mer än 11 procentenheters högre sannolikhet att arbeta inom yrken som saknar koppling till deras utbildning. Förbundets ordförande Sofia Rydgren Stale framhöll att utrikesfödda högutbildade dessutom löper större risk att stanna kvar i sådana anställningar under längre perioder.

Universitets- och högskolerådet, UHR, har undersökt hur svenska arbetsgivare bedömer utbildningar från andra länder. Omkring 80 procent av de arbetsgivare som hade tagit del av ett utlåtande från myndigheten vid rekrytering ansåg att dokumentet hade betydelse för anställningsbeslutet.

Undersökningen visade också att arbetsgivarna generellt hade störst förtroende för utbildningar från Norden och övriga Europeiska unionen. Lägst förtroende hade de för utbildningar från Afrika, följt av Latinamerika och Mellanöstern.

Skillnaderna mellan utrikesfödda och inrikes födda framgår även av arbetslöshetsstatistiken. Arbetsförmedlingen meddelade den 17 september 2026 att arbetslösheten bland utrikesfödda låg på 13,4 procent vid slutet av augusti. För inrikes födda var motsvarande andel 4,2 procent.

Arbetsförmedlingens analytiker Marcus Löwing konstaterade att arbetslösheten hade minskat särskilt tydligt bland utrikesfödda, men att skillnaden mellan grupperna fortfarande var stor.

Enligt Statistiska centralbyråns årsstatistik, som presenterades den 9 juni 2026, var totalt 510 000 personer mellan 15 och 74 år arbetslösa under 2025. Det motsvarade 8,8 procent av arbetskraften. Myndighetens statistiker Eyvind Löfgren uppgav att långtidsarbetslösheten var högre bland utrikesfödda än bland personer födda i Sverige.

Samtidigt lämnar människor Sverige för att bosätta sig i andra länder. Under 2025 registrerades 52 418 utvandrare i åldersgruppen 25–69 år i folkbokföringen. Enligt Statistiska centralbyrån var ökningen av utvandringen störst bland personer födda utanför Europa.

Statistiska centralbyrån redovisade den 24 februari 2026 att det totala antalet registrerade utvandrare under 2025 var 77 483 personer. Det var färre än under rekordåret 2024, då 86 449 personer registrerades som utvandrade. Myndigheten påpekade samtidigt att uppgifterna påverkas av administrativa avregistreringar av personer som redan har lämnat Sverige.

Magnus Bygren bedömer att bristande möjligheter att hitta kvalificerade arbeten kan vara en anledning till att fler väljer att flytta från Sverige. Han varnar för risken att landet förlorar utbildad arbetskraft, ett fenomen som brukar benämnas kompetensflykt eller brain drain.

För Haya Alshahel har sökandet efter en möjlighet att arbeta inom sitt utbildningsområde redan resulterat i en flytt. Efter flera år i Sverige fortsätter hon nu sin yrkesutveckling genom praktiken på arkitektbyrån i Schweiz.