Forskare varnar för stora elanspråk i Torsboda

Google-etableringen i Torsboda omfattar omkring 214 hektar mark och har enligt Sundsvalls kommun ett totalt affärsvärde på drygt 2,1 miljarder kronor. Köpeskillingen uppgår till drygt 911 miljoner kronor. Kommunen bedömer att datacentret ska ge minst 500 direkta arbetstillfällen när verksamheten är i drift.

Samtidigt pekar Julia Velkova, professor vid Linköpings universitet, på återkommande konflikter kring stora tech-etableringar. Hon har tillsammans med forskarkollegor studerat samhällseffekterna av sådana investeringar under omkring tio år och uppger att internationell forskning visar att antalet arbetstillfällen ofta blir lägre än vad som först förväntats. Enligt Julia Velkova kan den permanenta verksamheten storleksmässigt ligga något över ett startupbolag, men inte mycket mer.

Julia Velkova leder forskningsprojektet Megabytes vs Megawatts vid Linköpings universitet. Universitetet uppger att projektet pågår 2023–2027, finansieras av Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse med 5,7 miljoner kronor och undersöker spänningar mellan datacenter och energisystem. I april 2026 uppgav Linköpings universitet att forskningen bland annat behandlar risken för konkurrens om tillgänglig el mellan datacenter, kommuner, företag och invånare när elektrifieringen samtidigt ökar belastningen på elnäten.

Enligt Julia Velkova söker stora bolag som Google, Facebook och Amazon gärna platser med svalt klimat och låga elpriser. Hon uppger också att bolagen vill reservera större effekt än den som används kontinuerligt för att kunna anpassa verksamheten snabbt. När det gäller Torsboda säger Julia Velkova att hon inte har sett något företag offentligt göra anspråk på så stora effektmängder som mellan 1 000 och 2 000 megawatt.

Julia Velkova bedömer att stora reserverade effektvolymer kan begränsa andra aktörers möjligheter att få tillgång till el. Hon beskriver en situation där lokala företag som vill expandera kan möta brist på ledig effekt och i värsta fall behöva söka sig till andra platser. Hon anser därför att kommuner borde kunna få tillgång till reserverad energi som inte används.

Länsstyrelsen Västernorrland uppger i sin regionala handlingsplan för elektrifiering 2026 att planerade elintensiva industri- och AI-etableringar väntas öka länets elbehov kraftigt. Tillgången till effekt och nätkapacitet anges som en av de centrala utmaningarna.

Timrå kommunfullmäktige godkände den 17 augusti 2026 försäljningen av Torsboda Industrial Park till Google efter drygt två timmars debatt. Timrå kommun uppgav att beslutet inte var enhälligt. Timråpartiet samt Robert Thunfors och Håkan Sjöström röstade mot försäljningen.

Inför beslutet uppgav Timrå kommun att kommunen vill att Google redovisar den fortsatta investeringsprocessen och tidsplanen för etableringen samt upprätthåller en aktiv kommunikation och dialog med allmänheten och medierna. Torsboda Industrial Park uppger att cirka 140 av områdets totalt 214 hektar är detaljplanerade. Målet är att samtliga aktier i bolaget ska överlåtas till Google i oktober 2026, under förutsättning att bland annat kommunernas beslut vinner laga kraft och prövningen hos Inspektionen för strategiska produkter är avslutad.

Torsboda Industrial Park har samtidigt uppgett att bolagets vd Christian Söderberg har begärt möjlighet till finansiering på 30 miljoner kronor från vardera ägarkommunen, totalt 60 miljoner kronor. Finansieringen är avsedd att säkra likviditeten om Google-affären försenas eller inte genomförs och skulle enligt bolaget främst användas till pågående infrastrukturarbeten, framför allt VA-projektet.

Julia Velkova är även kritisk till sekretessen kring stora amerikanska teknikbolag. Hon uppger att hennes forskargrupp inte har lyckats få Google att medverka i samtal inom forskningen och beskriver en miljö där sekretessavtal och tystnadsplikt är vanliga. Ett så kallat non-disclosure agreement är ett juridiskt sekretessavtal som reglerar hur känslig information får hanteras och spridas.

Julia Velkova hoppas kunna inkludera Googles etablering i Torsboda i forskningsprojektet. Hon beskriver etableringsfasen som särskilt intressant för att långsiktigt kunna följa utvecklingen och bedöma vilka krav som kan ställas.

Google uppgav i juni 2026 att bolagets datacenter i Horndal, det första Google-datacentret under byggnation i Sverige, beräknas ge omkring 100 fasta arbetstillfällen samt flera tusen arbetstillfällen under byggfasen och hos leverantörer. Google uppgav samtidigt att nära 60 svenska leverantörer medverkar i projektet.

Google uppgav också att anläggningen i Horndal ska luftkylas för att begränsa vattenanvändningen och förberedas för extern återvinning av överskottsvärme. Enligt Google har bolagets svenska energisatsningar sedan 2013 bidragit till mer än 700 megawatt ny förnybar energikapacitet.

Energimyndigheten uppger att en svensk lag som trädde i kraft den 1 juli 2025 innebär att ägare eller operatörer av datacenter med minst 500 kilowatt installerat it-effektbehov varje år ska rapportera uppgifter om anläggningarnas energiprestanda till en gemensam databas inom Europeiska unionen.