Forskare ska stärka Sverige som vindestination

Ett nytt forskningsprojekt ska undersöka hur svenska vingårdar kan utveckla landet till en mer attraktiv destination för vinintresserade besökare. Projektet, som finansieras av Besöksnäringens forsknings- och utvecklingsfond, leds av Andrea Lucarelli vid Stockholm Business School, Stockholms universitet. I projektgruppen ingår även Luigi Servadio från Jönköping International Business School och Cecilia Cassinger från Lunds universitet. Projektet pågår från januari 2026 till mars 2028 och har beviljats 2,6 miljoner kronor.

Trots att Sverige inte räknas som ett traditionellt vinland finns enligt Luigi Servadio flera omständigheter som talar för att intresset kan växa. Han uppger att den svenska vinodlingen, som omfattar omkring 50 kommersiella vingårdar, väcker uppmärksamhet på vinmässor i bland annat Tyskland och Italien. Sverige är enligt honom redan känt inom vinbranschen för druvsorten Solaris, men han säger att det främst gäller personer som arbetar med vin och ser svenska viner som en nischprodukt.

För att locka en bredare grupp svenska och utländska besökare anser Luigi Servadio att vingårdar behöver samverka med andra aktörer. Han säger att vin kan kombineras med lokal mat och den svenska naturen för att skapa en helhetsupplevelse. Han pekar också på att många vingårdar ligger i områden med äppelodlingar, vilket enligt honom öppnar för samspel mellan vin, cider och äppelmust och kan locka andra besökargrupper än de mest inbitna vinkännarna.

Forskarna ska genomföra fältstudier vid vingårdar i Blekinge, Gotland, Halland, Skåne, Öland och Östergötland. Under högsäsongen ska vinmakare, odlare och ansvariga för besöksverksamhet intervjuas, medan vingårdsägare, gastronomiska aktörer, destinationsorganisationer och lokala myndigheter ska intervjuas under lågsäsongen. Projektet ska analysera hur svenska vingårdar utvecklar konkurrenskraftiga och hållbara besöksupplevelser samt vilken betydelse de har i det lokala turismekosystemet.

Enligt Luigi Servadio är finansiering en av de största utmaningarna för den svenska vinbranschen eftersom verksamheten kräver omfattande investeringar i mark, odling och produktion. Han lyfter även fram den skepsis som finns mot att producera vin av hög kvalitet i Sverige och svårigheten att få konsumenter att betala flera hundra kronor för en flaska. Han anser därför att branschen bör ta fram ett system för ursprungs- och kvalitetscertifiering för att stärka konsumenternas förtroende och öka kännedomen om svenska viner.

Projektet ska även genomföra jämförande studier i Danmark och södra England, där utvecklingen av vinturism har kommit längre. Luigi Servadio säger att det som sker i södra England också kan bli aktuellt i Sverige. Enligt Besöksnäringens forsknings- och utvecklingsfond har klimatförändringar, tekniska framsteg inom druvodling och ett ökat intresse för lokal och hållbar matproduktion skapat nya förutsättningar för vinodling i delar av Sverige. Fonden uppger också att reformen om gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker ger småskaliga producenter möjlighet att sälja direkt till besökare i samband med exempelvis guidade visningar och vinprovningar. Målet med forskningen är att ta fram ett ramverk med riktlinjer för hur Sverige kan utvecklas som vindestination på nationell, regional och lokal nivå.