
AI-genererad illustration
Författare varnar för läskris trots stort bokintresse
Minskad läsning bland barn och unga var en av frågorna som diskuterades när Bokfesten arrangerades i Kulturens hus i Luleå lördagen den 24 oktober 2026. Flera medverkande författare beskrev hur böcker får konkurrera med digital underhållning och lyfte fram behovet av regelbundna läsvanor.
Evenemanget hölls på Stadsbiblioteket mellan klockan 12.00 och 16.00 och hade fri entré. Luleå kommun meddelade att det var fjärde gången Bokfesten arrangerades. Omkring 20 författare och flera bokförlag deltog, med ett program som omfattade litterära samtal, presentationer och försäljning av signerade böcker.
Trots det stora deltagandet uttryckte flera författare oro över läsningens ställning i samhället. Susanne Edlund framhöll att minskad läsning är ett samhällsproblem som hon kopplar till den ökande tiden framför skärmar. Hon betonade samtidigt att läsning är en färdighet som behöver övas regelbundet för att utvecklas.
Författaren Theo Hogben gjorde bedömningen att intresset för litteratur fortfarande är betydande. Han pekade däremot på att böcker kräver mer tid och ansträngning än många andra former av underhållning, vilket enligt honom gör att människor läser mindre.
Hogben, som är verksam i Luleå, presenterade även sin skräckroman HORSE under arrangemanget. Luleå kommun beskrev romanens bakgrund som präglad av författarens personliga erfarenheter och feberdrömmar.
Margot Zakariasson, som arbetar som författare och specialpedagog, betonade vikten av att etablera läsvanor redan under de första barndomsåren. Hon framhöll att barn behöver läsa varje dag och få uppleva den glädje och inlevelse som litteraturen kan ge.
Frågan om barns läsförmåga har även uppmärksammats av Skolverket. I myndighetens fördjupade analys av den internationella undersökningen PIRLS framgår att nästan var femte svensk elev i årskurs fyra saknar grundläggande läsförståelse. Skolverket har dessutom redovisat att tiden som ägnas åt läsning i skolan i genomsnitt har minskat med en timme per vecka jämfört med tidigare decennier.
Resultaten från PIRLS 2021 visade en försämring av svenska fjärdeklassares läsförståelse jämfört med 2016. Skolverket konstaterade också att avståndet mellan elever med högst respektive lägst läsförmåga hade vuxit till den största uppmätta skillnaden sedan 2001.
Även bland äldre elever har resultaten försämrats. I december 2023 meddelade Skolverket att svenska 15-åringars resultat i läsförståelse hade sjunkit med 19 poäng mellan PISA 2018 och PISA 2022. Resultatet uppgick till 487 poäng, vilket fortfarande låg över genomsnittet för OECD-länderna.
Samtidigt visar Mediemyndighetens rapport Ungar & medier 2025 en annan utveckling bland yngre barn. Den dagliga användningen av digitala enheter hade minskat med 40 minuter bland barn mellan 9 och 12 år jämfört med 2022. Myndigheten noterade också en ökning av den dagliga läsningen av böcker och tidningar bland yngre barn. Av nioåringarna läste 39 procent varje dag.
Regeringens lässtrategi för 2026–2031 redovisar däremot att den dagliga läsningen är betydligt mindre vanlig bland tonåringar. Färre än 15 procent av ungdomarna mellan 13 och 18 år läser böcker eller tidningar varje dag. Bland 15-åringarna understiger andelen 10 procent, utifrån Mediemyndighetens undersökning från 2025.
I samma strategi hänvisar regeringen till Bokbarometern 2024, där 86 procent av de tillfrågade mellan 18 och 29 år uppgav att de ville läsa mer. Tidsbrist och konkurrens från andra medier angavs som de främsta hindren.
På Bokfesten i Luleå fanns även flera författare med inriktning mot barn och unga. Siri Sjöblom deltog med pekboken Hej Norrland!, medan Karin Olsson presenterade barnlitteratur som bland annat behandlar vänskap, familjer och sorg. Peo Rask och Edith Hult medverkade med litteratur med anknytning till Norrbottens historia.
Bokfesten har arrangerats i Kulturens hus även tidigare. Den 19 oktober 2024 innehöll evenemanget bland annat författarframträdanden, litterära samtal och bokförsäljning. Therese Henriksson, Mona Mörtlund och Elisabet Linna Persson hörde till de medverkande författarna det året.
På nationell nivå pågår också arbete för att uppmuntra läsning. Kulturrådet meddelade den 24 september 2026 att författaren och rapparen Gift Blessing hade utsetts till Sveriges läsambassadör för perioden 2026–2028. Han efterträdde Agnes Török och fick uppdraget att inspirera barn och unga att läsa, med särskild inriktning på dem som har begränsad kontakt med litteratur.
Bakom utnämningen står Läsrådet, ett regeringsutsett rådgivande organ inom Kulturrådet. Myndighetens generaldirektör Eva Bergquist framhöll i samband med beslutet att insatser för att främja läsning behöver omfatta olika arbetssätt och genomföras av flera aktörer.
Under Bokfesten återkom de medverkande författarna till betydelsen av att ge läsningen utrymme i vardagen. Susanne Edlund betonade behovet av övning, medan Margot Zakariasson särskilt lyfte fram daglig läsning och positiva läsupplevelser under barndomen.
Källor
Analys
Förklaring:
Artikeln uppvisar i huvudsak sakligt språk och en neutral ton. Den bygger mycket på vad personer själva säger samt vad myndigheter och forskningsorganisationer konstaterar, vilket framgår genom användning av verb som uppgav, redovisat, konstaterade och visat. Texten ger uteslutande beskrivningar av händelser, citat och faktauppgifter utan journalistens egna slutsatser eller värderingar. Källhänvisningar verkar följa uppgifterna i texten och tydliggörs genom att uppgifterna kopplas till specifika källor (Skolverket, Mediemyndigheten, regeringen etc.). Rubriken innehåller ett något laddat ordval (“varnar”), men resten av artikeln återger källornas uttryck och sakuppgifter utan att journalisten själv förstärker en negativ värdering eller driver läsaren i en viss riktning. Överlag är texten balanserad genom att flera synvinklar och databaserade uppgifter presenteras, och inga påståenden görs på egen journalistisk bedömning. Den nära kopplingen till myndighetsdata och citerade personer bidrar till hög oberoendegrad trots rubriksiffror. Enstaka formuleringar kan upplevas som något framåtriktade i rubriken, men detta påverkar inte betydande redaktionell neutralitet i den fria texten.
Förklaring:
Artikeln lyfter fram offentliga aktörer (Skolverket, Mediemyndigheten, Kulturrådet) och statliga strategier som centrala lösningar för att stärka läsfrämjande. Den betonar bildandet av läsvanor genom utbildning, bibliotek och kulturpolitik samt en lätt teknokratisk ton, vilket tyder på en mitteninriktad, pragmatisk ansats snarare än en ren vänster- eller högerreaktion. Detta gynnar en politisk riktning som betonar institutioner, balans och statens roll i samhällsfrågor.
Rubrik och framing:
Framställningen ser läsningen som en samhällsutmaning där offentliga institutioner och policyinsatser behövs för att främja läsning bland barn och unga.
Språk och ton:
Neutral och saklig
Källbalans:
Störst utrymme ges åt offentliga aktörer och myndigheter (Skolverket, Mediemyndigheten, regeringen, Kulturrådet/Läsrådet) samt till författare och bokförlag. Få eller ingen tydlig motpart eller kritisk röst från privat sektor eller skeptiker till statlig satsning.
Utelämnanden och kontext:
Viktiga perspektiv saknas: kritiska eller marknadsbaserade alternativ till statliga insatser, kostnadsberäkningar och konsekvenser av ökade offentliga satsningar, samt synpunkter från privata aktörer inom bok- och mediebranschen.
Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.
Senaste nyheter
Man misstänks för narkotikabrott – polisen beslagtar jaktvapen
En man i Umeå har fått sina jaktvapen och tillhörande ammunition omhändertagna av polisen efter...

Man avled efter fall – felriktat larm utreds
Umeå kommun ska utreda ett dödsfall på ett korttidsboende enligt lex Sarah. En man avled...

Personbil kolliderade med älg – fem personer inblandade
Fem personer har berörts av en trafikolycka utanför Östersund under söndagen den 25 oktober 2026....

Två män anhållna efter grovt våld i bostad
Två män har anhållits misstänkta för flera grova brott efter att en man utsatts för...
