Föräldrar kritiska till stora förskolor i Ale kommun

Familjen Lindblad/Hellqvist flyttade från Göteborg till Älvängen för att söka en lugnare miljö för sina barn. Deras dotter hamnade på en stor förskola med 180 barn, vilket skiljer sig från familjens ursprungliga förhoppning om småskalighet och trygghet. Efter att deras tidigare lilla förskola lagts ner med kort varsel har dottern nu gått på tre olika pedagogiska verksamheter under tre år.

Förskolan i Älvängen är en tvåvåningsbyggnad insprängd i ett villaområde med skog i bakgrunden. Den rymmer tio avdelningar, och på den avdelning där dottern går finns 21 barn. I praktiken möter hon dock många fler barn, pedagoger och föräldrar i den stora gemensamma byggnaden. Familjen upplever att miljön inte är anpassad för små barn och beskriver förskolan som industriell.

Stora förskolor med över 100 barn har blivit vanligare i Sverige de senaste åren, och Älvängen är ett exempel på denna utveckling. En granskning visar att antalet sådana förskolor har ökat markant. Samtidigt finns kritik mot stora förskolor, bland annat på grund av risken för ökad stress hos små barn som möter många olika personer. En rapport från Boverket 2020 framhåller att yngre barn ofta gynnas av mindre sammanhang. År 2023 uttryckte Skolverkets undervisningsråd Adrian Forsander oro för att många möten kan skapa stress för de yngsta barnen.

I Stockholm har Skärholmens stadsdelsförvaltning undersökt för- och nackdelar med stora förskolor. Där konstateras att större enheter kan främja dialog mellan legitimerade förskollärare och möjliggöra samarbete mellan personalgrupper över avdelningsgränser, vilket kan minska behovet av nya vikarier. Ekonomiska fördelar finns också när fler barn delar gemensamma ytor, exempelvis för lokalvård och matlagning.

Cisilia Lindblad är nöjd med pedagogernas arbete på förskolan men kritisk till de politiska beslut som lett till nedläggning av flera mindre förskolor i Ale kommun. Kommunens majoritetsstyre består av Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och det lokala partiet Framtid i Ale. Nedläggningarna har skett med kort varsel, vilket har skapat missnöje bland föräldrar som känner sig tvingade att placera sina barn på den stora förskolan.

Missnöjet är utbrett i kommunen och diskuteras bland annat i Facebookgruppen Skolföräldrar i Ale med över 400 medlemmar. Föräldrar har även besökt kommunfullmäktige för att ställa frågor till kommunstyret. Kritiken omfattar inte bara den stora förskolan utan även nedläggningar och flytt av populära förskolor, ofta med hänvisning till minskande antal födda barn. Det finns en uppfattning om att barn flyttas runt inom förskola och grundskola som en del i ett budgetpussel. En förälder med barn i förskoleåldern uttrycker att snabba omorganisationer kan fungera i företag men inte när det gäller barn.

Kommunstyrelsens ordförande Henrik Fogelklou (M) anser att större förskolor byggs som en följd av drifts- och resursoptimering. Han förnekar att familjer tvingas till dessa förskolor och avvisar påståenden om snabba beslut vid nedläggningar. Han beskriver processen som lång och med stor påverkan på föräldrar och barn. Fogelklou förklarar att antalet barn påverkar skolans ekonomiska resurser och att det under de senaste två åren varit färre barn, vilket lett till minskade medel enligt det nuvarande systemet.

För familjen Lindblad/Hellqvist har flytten till Älvängen inte motsvarat deras förväntningar. De har upplevt flera inskolningar på olika verksamheter under kort tid och känner att deras önskemål inte har beaktats. De efterlyser större lyhördhet från politiker.