Folkhälsomyndigheten avstår från att publicera beställd rapport

Folkhälsomyndigheten har beslutat att inte publicera en rapport om sambandet mellan ideellt arbete och existentiell hälsa på sin egen webbplats. Rapporten togs fram av forskare vid Marie Cederschiöld högskola efter ett regeringsuppdrag där myndigheten uttryckligen skulle föra dialog med och hämta kunskap från högskolan. En enhetschef vid Folkhälsomyndigheten uppger att rapporten var en del av ett regeringsuppdrag med Socialdepartementet som mottagare och att det skulle krävas betydande resurser att göra den till en publikation från myndigheten. Myndigheten räknar samtidigt med att rapporten publiceras i sin helhet av Marie Cederschiöld högskola.

Rapporten lämnades till Folkhälsomyndigheten i maj 2026. Forskarna kom fram till att ideellt arbete kan vara kopplat till existentiell hälsa genom bland annat mening, gemenskap och en upplevelse av att vara behövd och bidra till något större. I juni frågade en av forskarna Folkhälsomyndigheten om rapporten skulle publiceras under sommaren och fick beskedet att den inte skulle läggas ut på myndighetens webbplats. Forskarna bakom arbetet uppger att de inte känner till varför myndigheten fattat det beslutet.

Johan von Essen, präst och professor vid Marie Cederschiöld högskola, är en av forskarna. Han uppger att han själv blev förvånad över att regeringen pekade ut just högskolan som kunskapskälla och att han inte känner till bakgrunden till valet. Johan von Essen uppger också att han saknar koppling till Fållöknastiftelsen. Folkhälsomyndigheten har enligt honom presenterat rapporten för regeringen. Cambridge University Press publicerade i maj 2026 en studie av Johan von Essen, Ebba Henrekson och Erik Lundberg om frivilligarbetets utveckling i Sverige, vilket visar att Johan von Essen samtidigt bedrev forskning om svenskt ideellt engagemang och civilsamhälle.

Regeringen fattade den 23 oktober 2025 beslut om ett nytt uppdrag till Folkhälsomyndigheten om relationen mellan existentiell hälsa och verksamhet inom civilsamhället. I regleringsbrevet angavs att myndigheten skulle föra dialog och hämta kunskap från den privata Marie Cederschiöld högskola. Mejluppgifter visar också att en tjänsteman på Socialdepartementet i förväg kontaktade en forskare vid högskolan och uppmanade forskaren att ta kontakt med Folkhälsomyndigheten för att inleda arbetet.

Socialminister Jakob Forssmed uppger att Marie Cederschiöld högskola valdes eftersom uppdraget gällde relationen mellan existentiell hälsa och civilsamhället och eftersom regeringen bedömer att högskolan bedriver Sveriges främsta forskning om civilsamhället. Jakob Forssmed hänvisar också till att högskolan sedan 1992 genomför en återkommande befolkningsstudie om det svenska civilsamhället och att regeringen har varit med och finansierat undersökningen. På frågan om vem som tog initiativ till att peka ut högskolan har Jakob Forssmed inte lämnat något svar.

Marie Cederschiöld högskola har kristna rötter och drivs i aktiebolagsform utan krav på vinstutdelning. Ägarna är Ersta diakoni, Stiftelsen Stora Sköndal, Bräcke diakoni och Stockholms Sjukhem. Vid högskolan bedrivs bland annat forskning om civilsamhälle, ideellt arbete och värdet av frivilliga insatser.

Forskaren Mikael Nilsson vid Marie Cederschiöld högskola redovisade i januari 2026 en vetenskaplig studie där frekvent ideellt arbete hade ett statistiskt samband med högre självskattad existentiell hälsa. Underlaget byggde på högskolans befolkningsundersökning från 2024 med 2 507 deltagare mellan 15 och 84 år. Statistiska centralbyrån samlade in materialet mellan mars och juli 2024 och svarsfrekvensen var 29 procent. Forskarna framhöll samtidigt att undersökningen visar statistiska samband och inte kan fastställa att ideellt arbete orsakar bättre existentiell hälsa.

Regeringens första uppdrag om området beslutades den 24 april 2024. Folkhälsomyndigheten fick då i uppdrag att utveckla arbetet med existentiell hälsa inom den nationella folkhälsopolitiken. Socialminister Jakob Forssmed sade i samband med beslutet att existentiell hälsa behövde få större utrymme i det svenska folkhälsoarbetet.

Folkhälsomyndighetens första arbete visade att det saknades en enhetlig vetenskaplig definition av existentiell hälsa och att begreppet mött kritik inom internationell forskning. I slutredovisningen i mars 2025 pekade myndigheten ut fyra områden för fortsatt arbete: att synliggöra och stimulera området, öka kunskapen om samband, utvärdera verksamheter och undersöka metoder för att mäta existentiella perspektiv.

Regeringen skrev senare i budgetpropositionen för 2026 att existentiella perspektiv behöver integreras tydligare i flera samhällsområden. Där nämndes bland annat krisberedskap och civilt försvar, arbete mot ofrivillig ensamhet samt frågor som rör natur och miljö.

Den dåvarande generaldirektören för Folkhälsomyndigheten, Karin Tegmark Wisell, var enligt tidigare uppgifter skeptisk till begreppet och lämnade senare sin post efter besked från regeringen. I januari 2025 deltog socialminister Jakob Forssmed i ett seminarium om existentiell hälsa i Strängnäs tillsammans med Birgitta Ed. Seminariet arrangerades av Strängnäs församling och Europaskolan, där Birgitta Ed har haft en styrelsepost.

Birgitta Ed köpte 2023 Fållökna herrgård i Sörmland tillsammans med statsminister Ulf Kristersson och Göran Thorstensson. Birgitta Ed och Göran Thorstensson startade samtidigt Fållöknastiftelsen, vars ändamål är att med kristna värderingar som grund främja människors existentiella hälsa. Stiftelsen har rekryterat volontärer för upprustning av gården och för verksamhet med kristna retreater med inriktning på existentiell hälsa.

Fållöknastiftelsens ordförande Thorbjörn Larsson var tidigare föreståndare för Ersta diakoni. I den rollen gav han 2008 Ulf Kristersson ett omdiskuterat kontrakt till en lägenhet på Södermalm i Stockholm som var avsedd för behövande kvinnor, när Ulf Kristersson var socialborgarråd. Ersta diakoni är en av ägarna till Marie Cederschiöld högskola. Thorbjörn Larsson uppger att han i dag inte har någon koppling till vare sig Ersta diakoni eller högskolan.

Den amerikanske forskaren Ram Cnaan deltog 2016 i en konferens vid Marie Cederschiöld högskola i Stockholm om bland annat förändringar i välfärdsmodeller. Hans forskning om kristet volontärarbete i USA har använts i diskussioner om ekonomiskt stöd till religiösa organisationer, bland annat inom George W. Bush-administrationens Faith-Based Initiative och av den amerikanska konservativa tankesmedjan Heritage Foundation.

Flera forskare har riktat kritik mot regeringens styrning i ärendet. Shirin Ahlbäck Öberg, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet, framhåller kombinationen av att begreppet existentiell hälsa är vetenskapligt omstritt, att regeringen vill utveckla området och att Folkhälsomyndigheten fått instruktioner att använda en särskild forskningsmiljö som själv arbetar med begreppet. Hon anser att styrningen blir mer långtgående om Socialdepartementet dessutom i förväg medverkade till att etablera kontakten mellan forskarna och myndigheten.

Göran Sundström, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet, beskriver frågan som konstitutionellt intressant. Han framhåller att regeringen ska styra myndigheterna och se till att politiken genomförs, men att myndigheterna samtidigt behöver kunna använda sin egen sakkunskap och göra professionella bedömningar. Stig Montin, professor emeritus vid Förvaltningshögskolan vid Göteborgs universitet, anser att styrningen väcker frågor om myndighetens självständighet. Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt vid Uppsala universitet, uppger att han inte känner till något tidigare exempel där en regering på motsvarande sätt pekat ut ett särskilt lärosäte som kunskapskälla för en expertmyndighets utredning.

Konstitutionsutskottets beskrivning av regeringsformen anger samtidigt att regeringen får ge myndigheter direktiv om deras generella arbete, bland annat om planering, prioriteringar och utredningsverksamhet. Grundlagens uttryckliga skydd för myndigheternas självständighet gäller beslut i särskilda fall som rör myndighetsutövning mot enskilda eller kommuner eller tillämpning av lag.

Jakob Forssmed uppger att regeringen regelmässigt kan ange vilka experter särskilda utredningar ska ha kontakt med och att myndigheter även kan få instruktioner att hämta kunskap från specifika lärosäten eller forskningscentrum när regeringen bedömer dem som relevanta. Folkhälsomyndigheten uppger att resultaten från rapporten ska användas i myndighetens fortsatta arbete med existentiell hälsa, men ingen företrädare för myndigheten har velat ge en intervju om rapporten eller det fortsatta arbetet.