FN varnar för kraftigare extremväder när El Niño växer

AI-genererad illustration

Nyheter

FN varnar för kraftigare extremväder när El Niño växer

Av Per ErikssonPublicerad: 1 aug 06:414 min

El Niño fortsätter att förstärkas och kan bestå fram till våren 2027. USA:s klimatprognoscenter NOAA bedömde den 9 juli att sannolikheten är 97 procent för att fenomenet finns kvar till tidig vår och fortsätter att tillta under vintern 2026–2027 på norra halvklotet. FN:s meteorologiska organisation WMO räknar med att El Niño når sin största styrka mellan augusti och oktober.

El Niño uppstår när havsvattnet i centrala och östra Stilla havet blir ovanligt varmt. Ett kraftigt förlopp kan förändra vädermönster över stora delar av världen och öka risken för extrem värme, torka, skyfall och översvämningar. International Research Institute for Climate and Society vid Columbia University registrerade omkring den 15 juli 2026 ett veckovärde på plus 2,1 grader i Niño 3.4-området. Tremånadersavvikelsen för april–juni var plus 0,98 grader.

FN:s generalsekreterare António Guterres uppgav att El Niño nu har anlänt och ytterligare höjer temperaturen. Han beskrev fenomenet som en förstärkande faktor på en planet som redan präglas av extrema värmekupoler, omfattande skogsbränder och rekordvarma hav. Enligt António Guterres är sommarens rekordvärme och bränder i bland annat Spanien och Frankrike endast en förvarning om vad som kan följa.

WMO uppgav den 31 juli att temperaturerna mellan augusti och oktober väntas ligga över det normala i nästan samtliga landområden. Samtidigt kan nederbörden avvika kraftigt från normala nivåer, med tydliga skillnader mellan regionerna. Organisationen varnar för att extrem värme, torka och kraftiga regn kan fortsätta långt in under 2027.

EU-kommissionens gemensamma forskningscentrum bedömde i juni att El Niño ökar risken för torka i stora delar av Australien, Sydostasien, södra Afrika, Centralamerika och norra Sydamerika. FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO har samtidigt pekat ut ett område med förhöjd risk för jordbrukstorka från Senegal och södra Mauretanien, genom flera västafrikanska länder och vidare mot Etiopien och Sudan.

FEWS NET bedömde att delar av Etiopien kan få mindre regn än normalt, medan risken för översvämningar ökar i östra Afrikas horn under regnperioden oktober–december 2026. Internationella rödakors- och rödahalvmånefederationen meddelade den 30 juni att organisationen utökar sina förebyggande insatser i Asien och Stillahavsområdet på grund av förhöjd risk för torka, extrem värme och försämrad livsmedelssäkerhet.

FAO använder El Niño 2015–2016 som jämförelse inför utvecklingen 2026–2027. Det tidigare förloppet berörde fler än 60 miljoner människor och skapade humanitära finansieringsbehov på fem miljarder dollar i 23 länder. Afrikanska utvecklingsbankens klimatchef Anthony Nyong bedömde att ett mycket kraftigt El Niño kan orsaka ekonomiska förluster på mellan 10 och 20 miljarder dollar i Afrika och minska bruttonationalprodukten med 1–2 procent i de hårdast drabbade länderna.

Världshälsoorganisationen pekade inför ett expertmöte den 12 augusti ut värmerelaterad sjuklighet, vattenburna och vektorburna sjukdomar, undernäring samt störningar i grundläggande sjukvård som prioriterade hälsorisker. Internationella rödakors- och rödahalvmånefederationen uppgav också att prognoser tidigare under 2026 visade 63 procents sannolikhet för ett starkt El Niño, med havstemperaturer mer än två grader över det historiska genomsnittet i den berörda delen av Stilla havet.

Copernicus klimat- och havstjänster uppgav att den globala havsytetemperaturen den 1 juli låg på rekordnivå för årstiden. Utvecklingen kopplades både till El Niños inbrott och till ovanligt varma havsområden utanför det tropiska Stilla havet. Copernicus klimatförändringstjänst fastställde samtidigt att maj 2026 var den näst varmaste majmånad som registrerats globalt, med en medeltemperatur 1,42 grader över den förindustriella nivån 1850–1900.

António Guterres riktade även kritik mot den fortsatta användningen av fossila bränslen och uppgav att mer kol, olja och gas skapar en farligare framtid med dödligare konsekvenser om åtgärder uteblir. I ett klimattal den 23 juni krävde han att alla människor ska omfattas av system för tidiga varningar senast 2027. Han sade samtidigt att El Niño riskerar att slå särskilt hårt mot utsatta befolkningar och deras tillgång till mat och vatten.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 97%
97%
3%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln är skriven med ett övervägande sakligt och neutralt språk. Journalisten återger fakta, bedömningar och uttalanden från trovärdiga institutioner och personer som FN, WMO, NOAA och António Guterres utan att själv förstärka, förminska eller spekulera i innehållet. De hårda eller laddade ord som förekommer, exempelvis "extrem värme", "skogsbränder" och "rekordvarma hav", är antingen återgivna citat eller fakta från källorna och påverkar därför inte oberoendet. Några formuleringar skulle möjligtvis kunna uppfattas som något förstärkande, exempelvis "ytterligare höjer temperaturen" och "ytterligare höjer temperaturen" men dessa termer är neutrala och bygger på återgivna uttalanden. Sammantaget håller texten en hög nivå av neutralitet, saklighet och oberoende i journalistens egna formuleringar och inga egna slutsatser, spekulationer eller känslomässigt styrda språkbruk finns. Därför bedöms oberoende-poängen vara mycket hög men inte maximal då vissa neutrala beskrivningar kunde göras ännu mer distanserade.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Vänster
70%
25%
5%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln gynnar främst vänsterperspektivet genom sin betoning på klimatkrisens konsekvenser, kritik mot fossila bränslen och behovet av globala och statliga insatser för att skydda utsatta grupper. Källurvalet och innehållet stärker ett budskap om vikten av omfördelning, starka offentliga institutioner och sociala skyddsnät, med lite utrymme för andra perspektiv eller marknadslösningar.

Rubrik och framing:
Verklighetsbilden är att El Niño förstärker klimatkrisen med allvarliga konsekvenser globalt och att FN och andra internationella organisationer varnar för extremväder och humanitära konsekvenser. FN:s generalsekreterare framställs som en viktig röst som pekar ut fossilberoendet som ett problem och efterlyser starkare åtgärder och stöd till utsatta grupper som lösning.

Språk och ton:
Artikeln använder ett faktabaserat och allvarligt tonläge men förstärker FN:s och internationella organisationers oro och åtgärdsbehov. Fossila bränslen framställs som en negativ orsak till problemen genom citat från FN:s generalsekreterare, medan utsatta grupper ges särskild vikt.

Källbalans:
Fokus ligger på FN, internationella klimatmyndigheter, humanitära organisationer och forskningsinstitut med expertis inom klimat och katastrofrisk. Det finns inga röster från exempelvis fossilbränsleindustrin, konservativa skeptiker eller marknadsorienterade perspektiv, vilket skapar en obalans till fördel för klimat- och statliga lösningar.

Utelämnanden och kontext:
Artikeln nämner inte eventuella marknadslösningar, individuella ansvarstaganden eller kritiska röster mot FN och internationell klimatpolitik. Ekonomiska aspekter av åtgärder mot fossila bränslen och potentiell kritik mot statlig styrning saknas, vilket gör analysen ensidig och mer gynnsam för statligt styrda klimatinsatser.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.