Extremt låga flodnivåer slår mot energi och frakt

Den långvariga torkan har pressat vattennivåerna i Donau, Rhen och flera andra stora europeiska floder till extrema nivåer. För tredje gången sedan 2018 påverkas nu sjöfart, energiproduktion och turism samtidigt. Europeiska kommissionens gemensamma forskningscentrum konstaterade i juli 2026 att torkläget hade förvärrats i bland annat Ungern, Rumänien, Tyskland, Frankrike och Österrike.

I Budapest har Donau dragit sig 15–20 meter från den vanliga strandlinjen, enligt husbåtsägaren Radovan Segrt, som normalt arrangerar turistturer. Han uppger att sommarsäsongen för båtutflykter redan är över. Den 16 juli registrerade Ungerns vattenmyndighet en nivå som låg åtta centimeter under lågvattenrekordet från 2018. Sightseeingturer hade då ställts in och kryssningsfartyg blivit stående norr om staden. Senare sjönk nivån till omkring en decimeter under 2018 års tidigare rekord.

Fotografen Gábor Kertész har dokumenterat hur fundamenten till Margaretabron i Budapest blivit synliga när vattnet dragit sig undan. Han beskriver förändringen som chockerande och bedömer att klimatförändringarna ligger bakom utvecklingen. Längre söderut, där Donau bildar gräns mellan Rumänien och Bulgarien, uppger fiskare att vattnet på vissa platser är så grunt att det går att vada mellan länderna. Barn som försöker bada når knappt vatten över benen och möts i stället av gyttja.

De låga nivåerna har också fått direkta följder för kärnkraften. Ungerns premiärminister Péter Magyar uppgav att kärnkraftverket Paks den 31 juli producerade omkring 965 megawatt, jämfört med en normal kapacitet på cirka 2 000 megawatt. Enligt Péter Magyar riskerade anläggningen sitt första fullständiga driftstopp sedan starten för 44 år sedan. Ungerns atomenergimyndighet hade redan den 18 juli meddelat att effekten minskats med 160 megawatt för att följa miljökrav kopplade till Donaus vattentemperatur. Myndigheten uppgav att den nukleära säkerheten inte påverkades.

Rumäniens premiärminister Ilie Bolojan meddelade samtidigt att landet utlyst nationellt nödläge för augusti sedan en reaktor vid kärnkraftverket Cernavodă stängts. Regeringen finansierar en omledning av kanalvatten för att hålla anläggningens andra reaktor i drift. Rumäniens energidepartement uppgav att Donaus vattenföring vid Cernavodă hade sjunkit till omkring 1 630 kubikmeter per sekund när reaktor 1 förebyggande stängdes för att skydda anläggningens tre kylvattenpumpar.

Även vattenkraftsproduktionen har minskat. Serbiens statliga energibolag EPS uppgav att vattenkraftverket Djerdap 1 endast producerade omkring 5 000 megawattimmar per dygn, vilket motsvarar ungefär en tredjedel av den normala produktionen. Maj och juni 2026 gav enligt EPS de lägsta produktionsnivåerna sedan anläggningen öppnade 1970.

Donau och Rhen är samtidigt centrala transportleder för bland annat olja, järnmalm, kol, spannmål och andra råvaror. Johan Woxenius, professor i sjöfartens transportekonomi och logistik vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, uppger att dessa varor står för stora fraktvolymer. Under den pågående skördeperioden finns enligt Johan Woxenius dessutom ett omfattande behov av kapacitet för spannmålstransporter.

På delar av floderna kan vissa pråmar endast ta 15–20 procent av sin normala last för att undvika grundstötning. Vid den viktiga mätstationen i Kaub registrerade tyska myndigheter den 31 juli en vattennivå på 25 centimeter, samma nivå som rekordet från 2018. Transportproblemen fick bland andra Thyssenkrupp att begränsa metallproduktionen.

Branschaktörer på Rhen uppgav att tankpråmar vid Kaub bara kunde lasta omkring 460 ton. Priset för frakt från Rotterdam till Karlsruhe hade samtidigt stigit till cirka 60–70 euro per ton, jämfört med omkring 45 euro i slutet av juni. Minskad lastkapacitet och högre kostnader har lett till bedömningar i medier om att situationen kan påverka Tysklands bruttonationalprodukt under kvartalet.

Johan Woxenius framhåller att mycket av Tysklands industri- och transportinfrastruktur är koncentrerad till floddalarna, där även motorvägar och järnvägar löper. Eftersom problemen främst uppstår under torra delar av året är det enligt honom svårt att göra alternativa transportsystem lönsamma. Samtidigt konstaterar han att de extrema lågvattenperioderna inträffade 2018, 2022 och 2026 och därmed har återkommit med täta intervaller.

Donaukommissionen uppgav efter ett expertmöte med nationella vattenvägsmyndigheter, rederier och EU-kommissionens transportdirektorat att lågvattenperioderna blir längre. Enligt kommissionen förändrar den ökande hydrologiska instabiliteten redan villkoren för sjöfarten på Donau.

EU-kommissionen beskriver Rhen–Donau-korridoren som Europas viktigaste öst–västliga transportaxel. Korridoren omfattar nio EU-länder samt Serbien och Ukraina, och EU-kommissionen har pekat ut ett särskilt behov av att göra Donaus vattenväg mer motståndskraftig mot klimatförändringar.

Sett till vattenföring är Volga Europas största flod, men den rinner enbart genom Ryssland. I övriga Europa är Donau och Rhen de största. Donau sträcker sig från södra Tyskland till Svarta havet och passerar genom eller längs gränserna till Österrike, Slovakien, Ungern, Kroatien, Serbien, Bulgarien, Rumänien, Moldavien och Ukraina. Rhen rinner från Alperna till Nordsjön och berör bland annat Schweiz, Tyskland, Frankrike, Nederländerna och Liechtenstein. Under normala förhållanden transporterar de stora floderna flera tusen kubikmeter vatten per sekund.