Flickor på Rebecka larmar om våld och bristande vård

Placerade flickor på det statliga ungdomshemmet Rebecka beskriver brister i behandling, tillsyn och bemötande från personal. I interna ungdomsråd och i kontakter med personer som granskat verksamheten finns uppgifter om våld, självskador och om att ungdomar själva har fått rengöra blod efter andra flickor som skadat sig.

Rebecka vårdar tvångsplacerade flickor med bland annat psykisk ohälsa, missbruk och i vissa fall kriminalitet. Många av ungdomarna uppges må mycket dåligt psykiskt. Minst var sjätte vecka ska de placerade kunna framföra synpunkter genom så kallade ungdomsråd inom Statens institutionsstyrelse, SiS.

I ett protokoll från ett ungdomsråd 2026 uppgav flera ungdomar att de hade behövt tvätta bort blod från väggar efter att en annan placerad flicka självskadat, eftersom personalen inte hade gjort det. Rebeckahemmet svarade att ungdomar inte ska behöva rengöra sådant och att händelserna skulle utredas. Institutionschefen Alexander Pellettieri har senare sagt att blod vid vissa tillfällen har lämnats kvar och att rutinerna därefter har ändrats. Han säger samtidigt att ungdomarna inte ska ha varit ensamma utan personal när detta inträffat.

Bilder inifrån hemmet har också visat bland annat en blodig vägg, smutsiga utrymmen och överfulla toaletter. Justitieombudsmannen konstaterade efter en oanmäld inspektion den 13 september 2023 av den särskilt förstärkta avdelningen Freja att lokalerna var undermåliga. JO beskrev sanitära brister som potentiellt sjukdomsalstrande och noterade att ungdomar ofta vårdades på avdelningen i mer än ett år. Myndigheten varnade även för att långvariga tvångsåtgärder kunde riskera att sätta proportionalitetsprincipen ur spel.

Två flickor som har bott en längre tid på Rebecka och som här kallas Saga och Julia beskriver också brister i vård och behandling. Namnen är fingerade. Julia uppger att hon under stora delar av sin placering har vårdats i enskildhet, där tillsynen ska vara tät, men att hon trots detta har kunnat genomföra flera självmordsförsök. Hon anser att både behandlingen och tillsynen har brustit.

Liknande kritik har framförts i ungdomsråd och i anmälningar till Inspektionen för vård och omsorg, IVO. Flera placerade flickor har uppgett att de inte känner till sina behandlingsplaner eller vet om de får någon behandling. Tidigare och nuvarande anställda har också uppgett att planerade insatser inte alltid genomförs.

Stockholms stad anmälde i maj 2026 Rebeckahemmet till IVO med anledning av behandlingen av en ungdom. Kommunen ansåg att vården hade varit bristfällig och att hemmet felaktigt hade uppgett att vården följde den fastställda planen. Stockholms stad beskrev en tydlig skillnad mellan den vård som hade utlovats och den som faktiskt hade getts.

Rebeckahemmet har även tidigare granskats med anledning av rutiner kring självskador och självmordsförsök. Rebeckahemmets chef bekräftade i juli 2026 att placeringen av en 18-årig flicka på en stängd avdelning som samtidigt renoverades inte hade dokumenterats i hennes journal. Placeringen uppmärksammades vid en granskning av vård i enskildhet och säkerhetsbrister på hemmet.

Utbildningsnivån bland personalen har också ifrågasatts. Rebeckas interna riktlinjer anger att personal som arbetar med behandlande insatser ska vara utbildad i suicidprevention. Central statistik från SiS visade att fyra av tio behandlingsassistenter och behandlingspedagoger saknade registrerad grundutbildning i suicidprevention. En lokal sammanställning från Rebecka visade däremot att tre av fyra hade genomgått utbildningen. Rebeckahemmet uppgav att det var mycket sannolikt att även flera i den återstående gruppen hade genomgått utbildningen vid anställning eller senare, eftersom äldre utbildningar inte alltid hade registrerats.

Alexander Pellettieri uppger att kompetenshöjning inom bland annat suicidprevention och konflikthantering har varit ett prioriterat område sedan han blev institutionschef hösten 2025. Han säger att Rebecka fortfarande har brister men att verksamheten har genomgått stora förändringar. Alexander Pellettieri motsätter sig samtidigt bilden av att vård och behandling generellt skulle vara bristfällig och uppger att detta är ett av de områden där hemmet har utvecklats mest.

I ungdomsrådens protokoll framgår samtidigt spänningar mellan flera placerade flickor och delar av personalen. Ungdomar har uppgett att de blivit kränkta och provocerade tills de själva reagerat utåtagerande. Det finns även uppgifter om att personal vid flera tillfällen har ätit av flickornas mat.

Allvarligare anklagelser gäller påstått våld från anställda. I ungdomsråd och anmälningar till IVO förekommer uppgifter om strypgrepp, örfilar och felaktiga nedläggningar. Flera ungdomar har beskrivit att de hållits fast så att de fått svårt att andas. Det har inte kunnat klarläggas om samtliga händelser har gått till på det sätt som ungdomarna har beskrivit. Alexander Pellettieri medger att det har förekommit situationer där personal vid fysiska ingripanden har agerat på sätt som verksamheten behöver dra lärdom av.

Barnrättsbyrån har i en uppföljning av SiS redovisat att Rebecka LVU under 2024 registrerade 29 avskiljningar och ej fullföljda avskiljningar. Det motsvarade 1,38 sådana ingripanden per 365 vårddygn enligt de uppgifter som organisationen hade fått från SiS. Uppgifter om våld från personal vid SiS-hem har även uppmärksammats i rapporter från IVO 2025 och Barnrättsbyrån 2026.

IVO genomförde i slutet av januari 2026 en oanmäld inspektion på Rebeckahemmet. Tillsynen har därefter fortsatt under året och omfattar intervjuer med chefer, annan personal och placerade flickor. Myndigheten granskar bland annat rutiner, utbildningsnivå och uppgifter om våld från personal. Eftersom tillsynen fortfarande pågår har IVO inte velat kommentera vilka slutsatser som kan dras av det material som hittills kommit fram.

IVO uppgav i en delredovisning den 26 juni 2026 att den förstärkta tillsynen av SiS-hem som vårdar flickor särskilt granskar avskiljningar och andra tvångsåtgärder samt bemanning och personalens kompetens. Resultaten ska sammanställas under hösten 2026 och uppdraget ska slutredovisas den 1 februari 2027.

Samtidigt planerar SiS 16 nya vårdplatser på Ekerö, där ungdomshemmet Rebecka ligger. De nya boendeavdelningarna ska utformas för grupper om fyra barn eller ungdomar. Enligt SiS ska utformningen ge personalen bättre överblick och bättre möjligheter att ge stöd.

En statlig utredning som presenterades i augusti 2026 kom fram till att SiS saknar tillräckliga förutsättningar för att bedriva specialiserad vård och föreslog att myndigheten ska ersättas. Förslaget innebär att en ny myndighet tar över uppdraget 2029 och att de nuvarande särskilda ungdomshemmen ersätts med statliga hem för barn och unga, med mindre grupper och mer specialiserade enheter. Den särskilda utredaren Stefan Holgersson beskrev förslaget som en genomgripande omstrukturering av verksamheten.

Utredningen SOU 2026:52 föreslog dessutom ett oberoende ombud vid IVO som ska kunna ge placerade barn och unga råd och vägledning samt pröva klagomål om missförhållanden. Där finns även ett förslag om en särskild vårdform där social vård och psykiatrisk vård integreras för barn och unga med omfattande psykisk ohälsa.

Det finns ännu inga politiska beslut om att genomföra förslagen. Det råder samtidigt bred politisk enighet om behovet av att reformera SiS. Statens institutionsstyrelse uppger att flera delar av utredningen ligger i linje med förändringsarbete som redan pågår inom myndigheten.

Vid akut fara eller självmordstankar ska 112 kontaktas. Stöd finns även genom Hjälplinjen på 90390, Mind Självmordslinjen på 90101, Vårdguiden på 1177, Jourhavande präst via 112 klockan 21–06, Jourhavande medmänniska på 08-702 16 80, Bris på 116 111 och Spes på 020-18 18 00. Barn och unga kan också få stöd genom Jourhavande kompis och Friends, medan Suicide Zero erbjuder information och råd om suicidprevention.