Flera Natoländer når inte försvarsmålen

I år väntas de europeiska Natoländerna och Kanada öka sina militära försvarsutgifter med elva procent jämfört med föregående år, enligt en ny sammanställning från försvarsalliansen. Samtidigt pågår Natos toppmöte i Ankara, där ledarna för samtliga 32 medlemsländer deltar tillsammans med generalsekreteraren Mark Rutte. Mötet kretsar bland annat kring genomförandet av alliansens nya investeringsplan för försvar, ökad försvarsproduktion, gemensamma upphandlingar och fortsatt stöd till Ukraina.

Enligt Nato beräknas de europeiska medlemsländerna och Kanada tillsammans lägga 634 miljarder dollar, motsvarande drygt 6 130 miljarder kronor, på rena militära försvarsutgifter under 2026. Det kan jämföras med 571 miljarder dollar året före. Ökningen är därmed elva procent, vilket är lägre än mellan 2024 och 2025 då ökningen uppgick till 19 procent. De europeiska medlemsländerna och Kanada väntas samtidigt nå ett genomsnitt på cirka 2,53 procent av BNP i rena försvarsutgifter.

Vid toppmötet i Haag 2025 beslutade Nato att medlemsländerna senast 2035 ska avsätta totalt fem procent av BNP till försvar och försvarsrelaterade investeringar. Av detta ska 3,5 procent gå till militära utgifter och 1,5 procent till bland annat infrastruktur, cybersäkerhet och motståndskraft. Mark Rutte har inför mötet i Ankara framhållit att snabbare uppbyggnad av medlemsländernas militära förmåga och ökad försvarsproduktion är centrala frågor för alliansen.

Fem medlemsländer – Litauen, Estland, Lettland, Polen och Grekland – väntas redan under 2026 nå minst 3,5 procent av BNP i rena försvarsutgifter. Samtidigt har flera länder fortfarande svårt att nå även det tidigare målet på två procent av BNP. Belgien, Spanien och Tjeckien bedöms ligga omkring den nivån, medan Slovenien väntas stanna på cirka 1,6 procent. Sverige uppskattas nå drygt tre procent av BNP i år. Nato bedömer dessutom att USA når omkring 3,17 procent av BNP, medan Tyskland beräknas landa på cirka 2,69 procent, Storbritannien på omkring 2,56 procent och Frankrike på cirka 2,22 procent.

Siffrorna offentliggjordes samtidigt som Turkiets president Recep Tayyip Erdogan tog emot de övriga ledarna inför tisdagens middag i Ankara. Kort efter ankomsten uppgav USA:s president Donald Trump att han var mycket besviken på Nato och framhöll att han kanske inte skulle ha deltagit om mötet inte hade hållits i Turkiet, där han beskrev Recep Tayyip Erdogan som en stark ledare.

Donald Trump kopplade också sitt missnöje till att USA anser att de allierades upprustning går för långsamt och att stödet i kriget mot Iran inte är tillräckligt. Han uppgav dessutom att Italien, Tyskland och Frankrike hade avvisat USA och ifrågasatte varför USA enligt honom ska lägga hundratals miljarder dollar när dessa länder inte finns där för USA.