Flera läkare lämnar Region Gävleborg efter nya distansregler

Flera läkare har sagt upp sig från Region Gävleborg sedan arbetsgivaren beslutat att stoppa distansarbete från utlandet vid årsskiftet. Av de 15 läkare som i dag har tillstånd att arbeta från andra länder har endast en accepterat att övergå till heltidsarbete på plats i regionen.

Beslutet omfattar bland annat läkare som arbetar från Grekland och Storbritannien. Några av de berörda har i stället övergått till timanställningar, medan andra har valt att avsluta sina anställningar. Regionen arbetar nu med att rekrytera personal till de tjänster som blivit lediga.

Jenny Törnquist, HR-chef på Region Gävleborg, förklarar beslutet med de arbetsrättsliga och försäkringsmässiga regler som gäller när anställda utför sitt arbete från andra länder. Enligt henne måste regionen som arbetsgivare förhålla sig till flera parallella regelverk.

Törnquist uppger att hon gärna hade sett enklare bestämmelser för internationellt distansarbete. Hon framhåller samtidigt att sådana anställningsupplägg i dagsläget kan medföra risker för medarbetarnas rättigheter till kollektivavtal och socialförsäkringar.

Försäkringskassan beskriver att offentligt anställda med en enda arbetsgivare normalt omfattas av socialförsäkringslagstiftningen i arbetsgivarens land, även vid arbete i ett annat land. Vid gränsöverskridande arbete används ett A1-intyg för att styrka vilket lands socialförsäkringsregler som ska tillämpas.

Även inom staten finns särskilda bestämmelser för arbete från utlandet. Arbetsgivarverket och de centrala fackliga organisationerna träffade den 22 mars 2024 en överenskommelse om att statliga kollektivavtal ska kunna gälla vid kortare, enstaka distansarbetsperioder inom EU/EES samt för personer som normalt dagpendlar till Sverige men arbetar från ett närliggande nordiskt land. Arbetsgivarverket avråder statliga arbetsgivare från andra former av utlandsarbete. Överenskommelsen omfattar dock det statliga avtalsområdet och gäller inte Region Gävleborgs kollektivavtal.

Region Gävleborg har sedan tidigare haft läkare placerade i flera olika länder. Vid en tidigare kartläggning uppgav regionen att läkare arbetade från bland annat Polen, Estland, Spanien, Tanzania och Tyskland. Hälso- och sjukvårdsdirektören Martin Andersson uppgav då att ingen av dessa läkare hade tillstånd att bedriva bisysslor vid sidan av anställningen.

På regionens officiella IT-supportsida finns också information om tekniska lösningar för medarbetare som arbetar utomlands. Där anges att systemen VDI/Horizon och FortiClient VPN saknar geografiska begränsningar, medan MyApps kan användas inom EU/EES. Uppgifterna gäller teknisk åtkomst och reglerar inte vilka anställningsvillkor som gäller för arbete från andra länder.

Beslutet möter kritik från Gästrike Hälsinge läkareförening. Tobias Back, ledamot i föreningen, uppger att facket har försökt få regionledningen att ompröva förändringen.

Enligt Back kan läkare som arbetar från utlandet i vissa fall vara det enda tillgängliga alternativet när det saknas sökande till tjänster som kräver fysisk närvaro i Gävleborg. Han bedömer att det blir svårt att ersätta samtliga berörda läkare och varnar för en ökad arbetsbelastning på kvarvarande personal samt försämrade möjligheter att tillgodose patienternas vårdbehov.

Läkarbristen inom regionen har tidigare varit föremål för fackliga åtgärder. Sveriges läkarförbund meddelade den 8 maj 2025 att läkarfacket i Gävleborg hade begärt arbetsmiljöåtgärder av regionens sjukvårdsdirektör med stöd av 6 kap. 6 a § arbetsmiljölagen. Vid den aktuella hälsocentralen i Hudiksvall fanns då tre fast anställda heltidsläkare, trots att behovet utifrån antalet listade patienter bedömdes att motsvara 13 läkare.

Den 15 oktober 2026 meddelade Gästrike Hälsinge läkareförening dessutom att styrelsen hade förhandlat med Region Gävleborg om läkarnas administrativa arbetsplatser och familjeläkarjouren i Gävle. Föreningen framhöll att båda frågorna hade betydelse för läkarnas arbetsmiljö under såväl innevarande som kommande år.

När det gäller de nya begränsningarna för utlandsarbete anser Tobias Back att regionledningen inte har tagit tillräcklig hänsyn till fackets förslag. Han uppger att föreningen har föreslagit separata försäkringslösningar för att hantera de administrativa svårigheterna, men att ledningen inte har velat gå vidare med förslaget.

Back motsätter sig också uppfattningen att distansarbetet främst skulle handla om bekvämlighet. Han framhåller att de berörda läkarna är bosatta utomlands och enligt hans bedömning inte skulle ha sökt anställning i Sverige om möjligheten att arbeta på distans saknades.

Region Gävleborg fortsätter samtidigt arbetet med att tillsätta de lediga tjänsterna. Jenny Törnquist uppger att bemanningssituationen fortfarande kräver intensiva insatser inom ett par verksamheter, medan hon bedömer att övriga verksamheter har löst sina personalbehov efter beslutet.

Hon konstaterar också att uppsägningar alltid kan medföra tillfälliga luckor i bemanningen.

Beslutet om att upphöra med distansarbete från utlandet träder i kraft vid årsskiftet 2026–2027.